Carl Fredrik Pechlin
, fodd
8 augusti
1720
, dod
29 maj
1796
pa
Varbergs fastning
, tysk
friherre
von Lowenbach
, var en tysk-svensk militar och politiker och en av de ledande figurerna under
frihetstiden
. Pechlin var med all sakerhet en av de framsta konspiratorerna bakom
mordet pa Gustav III
. Han var svarson till
Thomas Plomgren
. En minnesplatta pa torget soder om kyrkan utmarker hans gravplats pa den gamla kyrkogarden, Varbergs forsta.
Pechlin kom vid 6 ars alder till Sverige med sin far den
holsteinske
ministern i Stockholm Johann Pechlin, som 1743 upphojdes i tyskt riksfriherrligt stand med namnet Pechlin von Lowenbach. Han var bror till
Johanna Lohm
. Carl Fredrik Pechlin studerade i
Lund
, inskrevs 1733 i svensk krigstjanst, deltog i
Hattarnas ryska krig
,
[
2
]
avancerade 1751 till
overstelojtnant
vid
Kalmar regemente
,
naturaliserades
samma ar som svensk adelsman, blev 1761 overste for
Jonkopings regemente
och 1770
generalmajor
.
Pechlin var det svenska frihetstidens kanske mest tvetydiga politiska karaktar: egennyttig, opalitlig, en mastare i intriger och fullkomligt hansynslos i fraga om medlen. Pa sina gods i
Kalmar lan
gjorde han sig kand som en "bondeplagare" av varsta slag, men i det offentliga livet upptradde han som den ivrigaste forkampen for frihetstidens frihet, vilken beredde honom ypperliga tillfallen till ranker och vinst.
Till en borjan slot han sig till
hattpartiet
. Redan 1743 var han jamte sin blivande svarfar
Thomas Plomgren
inblandad i affaren med den understuckna engelska instruktionen. Forst sedan Pechlin 1752 vunnit introduktion pa svenska
riddarhuset
, kunde han med storre framgang kasta sig in i de svenska partistriderna. Vid riksdagen 1755?56 hade han undantrangt den gamle rankmakaren
Fredrik Gyllenborg
och kunde nu syssla med utdelandet av de franska mutorna. Han visade mycken iver att omintetgora hovets planer pa okad makt samt att forfolja dess anhangare. Han foreslog bland annat att man skulle lagga gift i drottning
Lovisa Ulrikas
soppa, da det var hon som till storsta delen legat bakom forsoket till den rojalistiska kuppen 1756.
Fran
pommerska kriget
, dar han visat sig vara en duglig officer och befordrats till
overste
, reste han hem for att delta i 1760/62 ars riksdag och blev dar en av ledarna for den starka opposition, som under namn av
lantpartiet
uppstod mot hattregeringen. I januari 1761 forsonade han sig med kungapartiet, som han vid riksdagen 1755/56 hatskt bekampat, men redan en vecka darefter forradde Pechlin mot penningar, men val antagligen aven av fruktan for "frihetens" inskrankning, sina vanner genom en hemlig overenskommelse med franska sandebudet och
Axel von Fersen
samt foranledde darigenom partiets upplosning. Han ingrep aven och forsokte stoppa den av
Anders Nordencrantz
tillsatta kommissionen i syfte att skydda sina svagrar,
Robert Finlay
och
John Jennings
, fran kritik. Hans beteende vackte dock stor harm bland hans politiska motstandare, och efter att han lockats till ett haftigt vredesbrott pa riddarhuset, gjordes en attack mot honom iscensatt av F. C. Sinclaire i avsikt att utestanga honom fran deltagande i riddarhusets forhandlingar. Efter valdsamma utspel blev han slutligen med en rost overvikt 24 augusti 1761 forklarad forlustig sitt riksdagsmanskap
[
fortydliga
]
under pagaende och nastfoljande riksdag.
[
2
]
Vid riksdagen 1769?70 upptradde han ater i hattarnas led, men svek denna gang detta parti, da det i sin ordning umgicks med planer pa frihetens inskrankning. Med
Rysslands
, Englands och
Danmarks
sandebud overenskom han namligen att mot en bestamd summa omintetgora hattarnas stravanden, av vilka det fornamsta var statsskickets forbattring, och darefter overgick han oppet till mossorna samt lyckades verkligen forhindra reformplanen (den s.k. "akten om personlig sakerhet samt sakerhet om aganderatten").
Vid riksdagen 1771?72 var han mossa, deltog i forhandlingarna om den sa kallade kompositionen, var en tid tillforordnad
overstathallare
, men formadde ej hindra revolutionen 19 augusti 1772, som ledde till omstortandet av frihetstidens forfattning. Pechlin reste da till Smaland, utsande en berattelse om revolutionen och forklarade sig for hogste befalhavare for detta landskaps regementen, utan tvivel i avsikt att gora valdsamt motstand, men blev 23 augusti gripen i
Jonkoping
, holls en tid fangslad pa
Gripsholms slott
och stalldes i november infor
krigsratt
i Stockholm. Men da han varit nog forsiktig att ej utfarda bestamda order till motstand, kunde han ej fallas. Han formaddes emellertid att begara nad och frigavs den 12 januari 1773, varefter han pa egen begaran fick avsked fran krigstjansten (22 april samma ar).
Under den lugna tiden av
Gustav III
:s regering holl Pechlin sig stilla pa sin egendom
Alhult
, men da konungen blev foremal for missnoje, borjade han ater rora pa sig. Under det trassel, som
kronobrannerierna
fororsakade, upptradde han 1780?81 som smalandsallmogens ledare och foresprakare, och vid 1786 ars riksdag tog han livligt del i de hemliga forbindelser, i vilka den
adliga
oppositionen da inlat sig med den
ryska beskickningen
.
Han deltog vid
Riksdagen 1789
da han tillhorde de adelsman ur oppositionen som arresterades pa order av kung Gustav III den 20 februari 1789, infor kungens plan pa att genomdriva
Forenings- och sakerhetsakten
. Pechlin sattes i
husarrest
[
3
]
och han slapptes forst den 29 april samma ar.
[
4
]
Den forbittring som denna
statskupp
uppvackte bland adeln gav Pechlin sa smaningom tillfalle att hamnas for det avbrott i hans politiska bana, som Gustav III astadkommit genom
1772 ars revolution
. Enligt en mangd vittnesmal var han medelpunkten i den sammansvarjning som planerade
Mordet pa Gustav III
, men han hade forstatt att sa sopa igen sina spar att han ej kunde overbevisas om delaktighet i kungamordet. Han arresterades kort efter mordet efter att ha utpekats som inblandad av greve
Horn
men nekade till att ha gjort nagot brottsligt.
[
5
]
Han domdes av Hogsta domstolen att insattas pa bekannelse
[
6
]
forst pa
Karlstens
[
2
]
och darefter pa
Varbergs fastning
, dar han forblev till sin dod. Det sags att hans fangenskap var av det mildare slaget och att han fritt kunde rora sig pa stadens gator. Langt fram i tiden blev han namngivare till 'Pechlins grand' i sodra delen av centralorten
Varberg
.
Pechlin hade en bostad i sedermera
Norska Ministerhotellet
pa
Blasieholmen
i
Stockholm
, och 1792 anordnades en middag dar grevarna
Horn
och
Ribbing
samt kapten
Anckarstrom
smidde planer infor
mordet pa Gustav III
.
[
7
]
Alhult ar en
herrgard
och ett tidigare
gods
strax oster om tatorten
Gullringen
i
Sodra Vi socken
i
Vimmerby kommun
,
Smaland
. De aldsta skriftliga kallorna om Alhult harror fran 1300-talet. Alhult sateri agdes av bland andra
Axel Oxenstierna
,
Kristina Oxenstierna
,
Gustav Horn
och Carl Fredrik Pechlin. Under Pechlins tid, som varade fran 1755 till 1795 utvecklades godset genom en omfattande smaindustri bestaende av bland annat tegelbruk, sagverk och jarnbruk.