Nordvestpassasjen
er ei
sjørute
fra
Atlanterhavet
til
Stillehavet
via
den arktiske øygruppa
nord i
Canada
.
[1]
[2]
Dei ulike
øyane
i
arkipelet
er skilde fra kvarandre og det
kanadiske
fastlandet av ein serie
arktiske
sjøvegar som saman er kjende som Nordvestpassasjen.
[3]
Fra 1600-talet til 1900-talet sende mange europeiske land ut ekspedisjonar for a finna passasjen for a etablera ei raskare handelsrute til
Asia
. Det var pa leiting etter denne passasjen at mesteparten av den nordamerikanske aust- og vestkysten blei oppdaga og kartlagd av europearar.
I 1539 sende
Hernan Cortes
ein ekspedisjon under leiing av Francisco de Ulloa, som skulle segla langs dagens
Baja California
for a finna passasjen. 8. august 1585 kom den engelske oppdagaren John Davis fram til
Cumberland Sound
pa
Baffinøya
. I 1609 segla
Henry Hudson
opp
Hudsonelva
for a leita etter passasjen. Hudson var seinare involvert i oppdagelsesreiser til Nord-Canada, og oppdaga
Hudsonbukta
.
Jens Munk
prøvde i 1620, pa oppdrag fra
Kristian IV
, a finna Nordvestpassasjen, men kom ikkje lengre enn til Hudsonbukta.
I 1845 freista ein velutstyrt britisk ekspedisjon leidd av
John Franklin
a bryta seg veg gjennom isen fra
Baffinbukta
til
Beauforthavet
. Da ekspedisjonen ikkje vende tilbake blei det skipa til fleire redningsekspedisjonar. Det var desse ekspedisjonane som kartla større delar av passasjen.
Den fyrste som segla gjennom heile passasjen var den norske oppdagaren
Roald Amundsen
, som hadde heisa ankar i 1903 akkurat i tide for a unnga hissige kreditorar som ville stoppa ekspedisjonen. Reisa blei gjennomført pa tre ar med den vesle ombygde fiskebaten
≪Gjøa≫
. Den ekstreme tidsbruken hadde arsak i at han valde ei rute som var kommersielt upraktisk for gjennomfarten. I tillegg var passasjen tidvis særs grunn.
Den fyrste kryssinga fra vest til aust var med skonnerten ≪St. Roch≫ i 1940 under kaptein
Henry A. Larsen
. Larsen var og den fyrste til a ta seg gjennom passasjen pa ei enkelt arstid i 1944, med det same skipet.
Ved utgangen av 2018 hadde totalt 290 skip kryssa heile Nordvestpassasjen fra Atlanterhavet til Stillehavet eller omvendt. Batane hadde nytta ni forskjellige ruter aust for
Beauforthavet
:
[4]
Rute
|
Farvatn
|
Karakteristikk
|
Tal vestgaande
|
Tal austgaande
|
Tal totalt
|
Første gang
|
Rute 1
|
Davisstredet
,
Lancastersundet
, Barrowstredet, Melvillesundet, McCluresundet, Prince of Wales-sundet, Amundsenbukta
|
kortast og djupast.
|
3
|
0
|
3
|
2001
|
Rute 2
|
Davisstredet, Lancastersundet, Barrowstredet, Melvillesundet, Prince of Wales-sundet, Amundsenbukta
|
unngar dei vanskelegaste isforholda i McCluresundet.
|
13
|
4
|
17
|
1944
|
Rute 3
|
Davisstredet, Lancastersundet, Barrowstredet, Peelsundet, Franklinstredet, Victoriastredet, Coronationbukta, Amundsenbukta
|
vanlegaste rute for større skip. Minste djupne er 14 meter.
|
40
|
30
|
70
|
1967
|
Rute 4
|
Davisstredet, Lancastersundet, Barrowstredet, Peelsundet, Rae-sundet, Simpsonstredet, Coronationbukta, Amundsenbukta
|
eigna for mindre fartøy nar Victoriastredet er blokkert av is. Simpsonstredet er berre 6,5 meter djupt, og har skjer og vanskelege straumforhold.
|
45
|
11
|
56
|
1903?1906
|
Rute 5
|
Davisstredet, Lancastersundet, Prince Regent Inlet, Bellotsundet, Franklinstredet, Victoriastredet, Coronationbukta, Amundsenbukta
|
ofte brukt av austgaande fartøy nar det er lite is i Bellotsundet.
|
22
|
36
|
58
|
1969
|
Rute 6
|
Davisstredet, Lancastersundet, Prince Regent Inlet, Bellotsundet, Rae-sundet, Simpsonstredet, Coronationbukta, Amundsenbukta
|
brukt av mindre fartøy nar Victoriastredet er blokkert av is.
|
34
|
42
|
76
|
1940?1942
|
Rute 7
|
Hudsonsundet
,
Foxesjøen
,
Fury og Heclastredet
, Bellotsundet, Franklinstredet, Victoriastredet, Coronationbukta, Amundsenbukta
|
nokon gongar brukte av austgaande fartøy. Isforholda er vanlegvis vanskelege i austenden av Fury og Heclastredet.
|
1
|
7
|
8
|
1975
|
Rute 8
|
Davisstredet, Lancastersundet, Prince Regent Inlet, Bellotsunddet, McClintock-kanalen, Prince of Wales-sundet, Amundsenbukta
|
|
1
|
|
1
|
2012
|
Rute 9
|
Davisstredet, Lancastersundet, Barrowstredet, Peelsundet, Rae-sundet, Simpsonstredet, Coronationbukta, Amundsenbukta, Prince of Wales-sundet, McCluresundet
|
|
|
1
|
1
|
2011
|
Passasjen er opphavet til ei usemje mellom Canada og
USA
. USA ser pa passasjen som internasjonalt farvatn, medan Canada meiner det er kanadisk omrade. Skip som vil segla gjennom passasjen ma ha løyve fra kanadiske styresmakter.
Sommaren 2000 drog fleire skip nytte av ein tynnare sommaris i passasjen og tok seg gjennom. Det er mogleg at
global oppvarming
kjem til a gjera passasjen farbar i større delar av aret, noko som gjer han attraktiv som shippingrute. Skip som skal fra Asia til Europa sparer 4000 km ved a nytta passasjen, i motsetniad til dagens shippingruter gjennom
Panamakanalen
.