Public domain (ofta forkortat PD ) ar ett juridiskt begrepp inom immaterialratten ( upphovsrattslag och patentlag ) i USA. Det motsvaras bast av de svenska uttrycken allman egendom och fri anvandning . Ibland forekommer benamningen " kulturella allmanningen " ^{[ 1 ]} .

Innebord [ redigera | redigera wikitext ]

Public domain innebar att ett verk (en text, bild, ljud, film, programvara) ags av alla, det vill saga i praktiken av ingen. Det far darmed fritt anvandas och forandras av vem som helst for vilket andamal som helst, ^{[ 2 ]} utan att anvandaren ens uppger vem som ursprungligen skapat verket. Nar ett verks skyddstid utgatt sags det vara ”public domain”. Det kan aven bli ”public domain” omedelbart nar det publiceras, genom att upphovsrattsinnehavaren bestammer det.

Vissa typers dokument ar fria fran upphovsratt genom lag. Till exempel ar de flesta texter och bilder som skapats av federala myndigheter i USA, atminstone vid anvandning av landets medborgare. ^{[ 2 ]}

Vissa kategorier av verk blir i USA automatiskt PD, eftersom de inte anses uppna verkshojd . Detta galler bland annat titlar, namn, korta fraser och slagord, allmanna symboler och tal. Dessutom raknas har aven in ideer, fakta, processer, och system. ^{[ 2 ]} Vissa ideer eller symboler kan dock vara foremal for patent , varumarkesskydd eller handelssekretess som begransar den fria anvandningen. ^{[ 2 ]}

Europeiska motsvarigheter [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta lander i Europa har ingen juridisk motsvarighet till amerikanska "public domain". Detta beror bland annat pa att upphovsrattens ideella rattigheter (till exempel ratten att erkannas som verkets upphovsman och ratten att protestera mot vandalisering av verket) aldrig kan frantas upphovsmannen sa lange verket omfattas av upphovsrattslagens skyddstid (50 ar fran skapelsearet eller 70 ar efter upphovsmannens dod, beroende pa typ av verk). Upphovsmannen kan visserligen skriftligen lova avsta fran att utnyttja sina ideella rattigheter, men kan aldrig avsaga sig dem.

Detta innebar dock inte att det inte finns "fria" verk bland sadant som nyproducerats i Europa. Daremot atfoljs publicering av sadana verk ofta av vissa krav, till exempel kravet att en fotografs namn skall anges eller att en bild inte far anvandas i reklam. Detta galler aven i Storbritannien, dar man visserligen har uttrycket ”public domain”, men dar det nastan uteslutande avser verk vars skyddstid gatt ut.

Aven nar ett verks skyddstid gatt ut ar det numera praxis i Europa att ange upphovsmannen, om denne ar kand. ^{[ kalla behovs ] [ fortydliga ]}

Huvudorsaken till skillnaderna mellan amerikansk och europeisk ratt i detta avseende ar att amerikansk/brittisk upphovsrattslagstiftning historiskt har utgatt fran renodlat ekonomiska malsattningar, med avsikten att skydda agarens mojlighet att tjana pengar pa verket. Den europeiska lagstiftningen, baserad pa Bernkonventionen , forsoker dock aven skydda skaparens/upphovsmannens ara och anseende, inte sallan gentemot verkets agare (till exempel skaparens arbetsgivare). USA skrev visserligen under Bernkonventionen 1988, men upphovsmannens ideella rattigheter ar fortfarande mycket daligt definierade i amerikansk upphovsrattslagstiftning.

I Italien ar det otillatet att utan tillstand anvanda verk dar upphovsratten gatt ut om originalverket ags av en offentlig inrattning. ^{[ 3 ]}

Kallhanvisningar [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fair use
• Klassikerskyddet