Vindelalvens lage
Umealvsbron (
E12
/
Bla vagen
) vid
Vannasby
, sedd fran Vastra Spoland, strax innan utflodet i Umealven.
Vindelalven
(
samiska
:
Vyoddaleiednuo
i nedre delen och
Viddulejiennuo
i ovre delen)
[
1
]
ar en
alv
i sodra
Lappland
och sodra
Vasterbotten
(
Vasterbottens lan
) samt ett
biosfaromrade
kallat
Vindelalven-Juhtatdahka
[
2
]
. Vindelalven ar 453 km lang med ett
avrinningsomrade
pa 12 650 km². Uppstroms Ammarnas kallas den ofta
Vindelan
. Vindelalven ar ett biflode till
Umealven
men ar vid sammanflodet med Umealven nastan lika bred som denna. Vindelalven ar darmed Sveriges storsta
biflod
. Medelvattenforingen vid mynningen ar 190 m³/s.
[
3
]
Vindelalven rinner upp nara gransen mot
Norge
i vastra delen av
Arjeplogs kommun
, rinner mot sydost genom hela
Sorsele kommun
, inklusive sjon
Storvindeln
, passerar
Vindelns kommun
och en liten flik av
Umea kommun
, och rinner slutligen i
Vannas kommun
for att mynna i
Umealven
strax oster om
Vannasby
, blott 25 km fran havet. Noterbara orter som alven passerar ar (fran fjallen och nedat)
Ammarnas
,
Sorsele
,
Rusksele
,
Amsele
och
Vindeln
. Vindelalvens storsta biflode ar
Laisalven
57 m³/s av ovannamnda flode som ligger inom Arjeplogs kommun och har sina kallor vid Nasafjall pa gransen till Norge.
Ar 1993 utsag
riksdagen
de fyra aterstaende oreglerade Norrlandsalvarna ? Vindelalven,
Pitealven
,
Kalixalven
och
Tornealven
? till nationalalvar. Vindelalven ar dock paverkad av vattenkraftsutbyggnaden i
Stornorrfors
[
4
]
, som forhindrar havslevande arter att naturligt vandra upp till lekplatser i Vindelalven. Lax- och havsoringslek mojliggors med hjalp av en laxtrappa som byggts i namnda vattenkraftverk.
Vindelalven har over aret en
vattenstandsvariation
pa upp till 8 meter, mest av landets alvar.
[
3
]
Den oreglerade alvens
varflod
kan ocksa vara betydligt storre an den reglerade Umealvens.
Vindelalven ar ocksa av
riksintresse for kulturmiljovarden
. Langs alven loper turistvagen
Vindelalvsvagen
.
19 juni 2019 utsag
Unesco
, FN:s organ for utbildning, vetenskap och kultur, Vindelalven-Juhtatdahka med omnejd ? totalt 1,3 miljoner hektar ? till
biosfaromrade
.
[
5
]
Alvens namn var tidigare
Vindeln
, ursprungligen troligen
Vinda
eller
Venda
. Namnet har sannolikt att gora med ett verb som betyder "vanda", "vrida" eller "slingra" och bor darmed syfta pa nagon tydligt slingrande del av alven.
[
1
]
Tack vare
laxtrappan
vid
vattenkraftverket
i
Stornorrfors
i
Umealven
kan saval
lax
som
havsoring
vandra upp i Vindelalven for lek. De miljoaterstallningar som pagatt sedan borjan av 2000-talet ? bland annat byggdes laxtrappan 2010 ut och forlangdes till 300 meter ? foljs upp av forskare fran
Sveriges lantbruksuniversitet
och
Umea universitet
, bland annat i aterstallningsprojektet
Vindel River Life
.
[
6
]
Vindelalven har setts som ett atravart objekt av kraftindustrin och ingick fran ar 1962 bland Statens Vattenfallsverks planerade projekt. I april 1970 beslutade dock regeringen Palme att Vindelalven inte skulle byggas ut. Detta trots att vattendomstolen och de stora naturskyddsorganisationerna hade accepterat en exploatering. Under storre delen av 1960-talet stoddes utbyggnadsplanerna ocksa av en majoritet i riksdagen. Aven lansstyrelsen i Vasterbotten, berorda kommuner och de flesta berorda byar hade pa sina moten stallt sig bakom en utbyggnad.
Det som satte kappar i hjulet hade i stallet sitt ursprung i de lokala protester som ar 1962 utbrot bland delar av befolkningen langs alven och dess tillfloden. Bland annat skulle byn
Adolfstrom
som ligger i storsta biflodet Laisalven inom Arjelogs kommun hamna pa 38 meters djup i ett regleringsmagasin. Protesterna spred sig aven till andra delar av landet och samlade foretradare for naturvarden, hembygdsrorelsen, turistbranschen, samerna, sportfiskarna och senare aven enskilda forskare. Alvraddarna fick aven stod av riksdagens borgerliga minoritet och en del socialdemokrater, sa regeringen kunde inte langre parakna ett tillrackligt stod for en exploatering. Detta trots att riksdagen tidigare stallt sig bakom
Freden i Sarek
- en overenskommelse fran ar 1961 mellan kraftindustrin och foretradare for naturvarden dar man listade vilka vattenkraftsutbyggnader som skulle fa komma till stand, och dar bland annat Vindelalven ingick.
Anledningen till den politiska omsvangningen berodde ocksa pa att man nu sag ett framtidshopp i karnkraften, dar ett enda kraftverk skulle kunna producera tio ganger mer el an hela Vindelalvens kapacitet. Det da laga oljepriset gjorde aven oljekraftverk intressanta. En annan viktig anledning till politikernas entusiasm for vattenkraften stod att finna i den sysselsattning som utbyggnaden gav at manga manniskor. Efter denna seger for dem som ville radda Vindelalven kom vattenkraftsutbyggnaden i Sverige att ifragasattas allt starkare och en lokal protestgrupp bildades for nastan varje nytt vattenkraftsprojekt. Slaget om Vindelalven kom ocksa att bli en vandpunkt i den politiska hansynen till den svenska vattenkraftens miljoaspekter.
Evert Taube
var en av de som engagerade sig i kampen for att bevara Vindelalven, och sande 1967 ett oppet telegram till statsminister
Tage Erlander
med foljande avslutning:
[
7
]
| ”
|
Om detta far ske da skall djavulen och icke jag vara svensk. Da flyr jag fran detta land for att aldrig hit aterkomma vare sig levande eller dod och det ar icke i vredesmod men i djupaste sorg over att Sverige som jag alskat och besjungit och som annu i min ungdom var en uppenbarelse av kristallklara floder, kristallklara hav, ett land med en bygdekultur i alvdalarna lika uraldrig och levande som de islandska sagorna - i den djupaste sorg over att detta vart land nedsmutsats och harjats intill det for djur och manniskor olidliga.
|
?
|
Debatten om Vindelalven gjorde sig pamind i manga sammanhang, till exempel vid Sveriges juniorhandelskammares nationalkongress i Umea 1967, dar varje deltagare fick en numrerad flaska med "oreglerat Vindelalvsvatten". Flaskorna nummer 1 och 2 var dock reserverade for
Evert Taube
och generaldirektor
Erik Grafstrom
, dar Taube var en entusiastisk forkampe for en oreglerad Vindelalv, medan Grafstrom som generaldirektor for Statens Vattenfallsverk arbetade for en utbyggnad.
[
8
]
Renforsen i Vindelalven
I Vindelalven finns foljande
forsar
fran sammanflodet med Umealven och vidare uppstroms till Storvindeln
[
9
]
:
Mardseleforsen
- Alidstryckan
- Nyakersforsen
- Kvarnforsen
- Hemseleforsen
- Degerforsen
- Renforsen
- Hjuksforsen
- Stryckforsen
- Backerforsen
- Ekorrstruckan
- Nedre Trollforsen
- Ovre Trollforsen
- Bjurselsforsen
- Bastuforsen
- Mardseleforsen
- Sikseleforsen
- Forsholmsstruckan
- Stryckforsen
- Grundforsen
- Vormseleforsen
- Linaforsen
- Kittelforsen
- Grundforsen
- Storforsen
- Storgrasforsen
- Djupselsforsen
- Staselsforsen
Beukaforsen med en rosmur fran 1954 till hoger i bilden.
Vindelaforsen vid
Ammarnas
- Holmforsen
- Beukaforsen (
65°15′7″N
18°5′17″O
/
65.25194°N 18.08806°O
/
65.25194; 18.08806
). Har finns en valbesokt rastplats med toalett langs
lansvag 363
. Fisket forvaltas av Gargnas-Rastrands FVO. Vid Beukaforsen finns aven flera kvarlamningar sedan flottningens tid, sa kallade
stenkistor
som ledde timmer vidare langs alven.
- Gargaforsen
- Rastrandsforsen
- Torviksforsen
- Krokforsen
- Langforsen
- Malaforsen
- Lillselsforsen
- Sandseleforsen
- Vatjoforsen
- Tjergeforsen
- Brudforsen
- Bortiforsen
- Stensundsforsen
- Braskaforsen
- Jillesnaleforsen
- Sandselforsen
- Dunderforsen
- Blekselforsen
- Kraddseleforsen
- Grundforsen
- Jarnforsen
- Sjoforsen
- Vindelaforsen
- Ovre Vitnjulforsen
- Mankeforsen
- Vindelkroken
- Claes Bernes, Lars J Lundgren. 2009. Bruk och missbruk av naturens resurser : en svensk miljohistoria. Monitor 21. Naturvardsverket.
- Abrahamsson, Tore (1992). ”Vindelalven: symbolen & verkligheten”.
Svenska turistforeningens arsbok
1993,: sid. [95]-115 : ill.. 0283-2976.
ISSN
0283-2976
.
Libris
8633693
- Erixon, Gunno (1981).
Naturinventering av Vindelalven inom Lycksele och Vindelns kommuner
. Meddelande / Lansstyrelsen, Vasterbottens lan, 0348-0291 ; 1981:9. Umea: Lansstyr.
Libris
457289
- Erixon, Gunno (1982).
Naturinventering av Vindelalven inom Umea och Vannas kommuner
. Meddelande / Lansstyrelsen, Vasterbottens lan, 0348-0291 ; 1982:2. Umea: Lansstyr.
Libris
362591
- Forsgren, Eric (2001). ”Bybornas protester raddade Vindelalven”.
Aterseenden : Norrland i ett TV-perspektiv
(2001): sid. 128-133 : ill..
Libris
11308570
- Hedin, Hans (2008). ”Vattenfalls utbyggnadsplan 1962”.
Vasterbotten (Umea. 1920)
2008:2,: sid. 20-31. 0346-4938.
ISSN
0346-4938
.
Libris
11239258
- Hoppe, Gunnar (1970). ”Att vardera natur”.
Sveriges natur (Arsbok)
1970,: sid. 49-62 : ill.. 0349-5264.
ISSN
0349-5264
.
Libris
11219237
-
Kampen om Vindelalven
. Vasterbotten (Umea. 1920), 0346-4938 ; 2008:2. Umea: Vasterbottens lans hembygdsforbund. 2008.
Libris
10943483
- Magnusson, Roine; Jonsson Erik (1997).
Vindelalven: sex ars tider
. [Vindeln]: [R. Magnusson].
Libris
7452005
.
ISBN 91-630-5433-7 (inb.)
- Nilsson, Christer (2008). ”Vindelalven - nationalalven”.
Vasterbotten (Umea. 1920)
2008:2,: sid. 8-17. 0346-4938.
ISSN
0346-4938
.
Libris
11239253
- Nilsson, Macke (1970).
Striden om Vindelalven: makten, manniskorna och verkligheten kring ett beslut
. Ekonomi och samhalle, 99-0119059-2. Stockholm: Bonnier.
Libris
8080278
- Rathje, Lillian; Tica Constantin (1997).
Vindelalvsvagen
. Sevart i Vasterbottens lan, 99-2057135-0 ; 10. Umea: Vasterbottens lans hembygdsforbund.
Libris
2352402
- Stalberg, Nils (1963). ”Vindelalven”.
Vindeln
1963,: sid. 3-13.
Libris
11267311
- Tornlund, Erik (2008). ”Jakten pa den "ororda" alven”.
Vasterbotten (Umea. 1920)
2008:2,: sid. 58-65. 0346-4938.
ISSN
0346-4938
.
Libris
11258312
- Karlsson Gerhard, red (1988).
Vindelalven och dess lopp
(1. uppl.). Umea: Direktkontakt.
Libris
7793399
.
ISBN 91-971091-0-X (inb.)
-
Vindelalven: Vattenfall informerar
. Stockholm: Vattenfallsstyrelsen. 1962.
Libris
10936351
- Vasterbottens museum; Sundin Bo (1983).
Kulturhistoriska miljoer vid Vindelalven
. Meddelande / Lansstyrelsen, Vasterbottens lan, 0348-0291 ; 1983:6. Umea: Lansstyr.
Libris
405356
- Ohman, Bertil (2007).
Avradslax och husbehovsfisk: en studie over fiskets betydelse for de aldsta fasta bosattningarna vid Vindelalven
. [Sverige: s.n.
Libris
10556507