Amerikansk dollar

Redigera lankar
Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran US-dollar )
Amerikansk dollar
United States dollar (US-dollar)
Dollarsedlar
Land USA USA
El Salvador El Salvador [ 1 ]
Panama Panama
Ecuador Ecuador [ 2 ]
Guam Guam
Amerikanska Jungfruöarna Jungfruoarna (US)
Brittiska Jungfruöarna Jungfruoarna (UK)
Marshallöarna Marshalloarna
Palau Palau
Puerto Rico Puerto Rico
Zimbabwe Zimbabwe
Östtimor Osttimor [ 3 ]
Inford 1792
Delas i 100 cent
ISO 4217 -kod USD (num. 840)
Forkortning $
Myntvalorer 1￠, 5￠, 10￠, 25￠, 50￠, $1
Sedelvalorer $1, $2, $5, $10, $20, $50, $100

Amerikansk dollar ( engelska : United States dollar , forkortning: USD eller US-dollar ), ofta endast dollar , alternativt USA-dollar , ar den officiella valutan i USA . Den ges ut av USA:s centralbank ? Federal Reserve (FRB) ? och ar aven officiell valuta i Ecuador , El Salvador , Osttimor med flera lander (se valutaunion ). Amerikansk dollar anvands ocksa ofta som reservvaluta utanfor USA. [ 4 ] Den vanligaste symbolen for USA-dollar ar dollartecknet ( $ ). ISO 4217 -koden for USA-dollar ar USD . 1 USA-dollar motsvarar 100 cent (￠). USA-dollarn har en mycket viktig internationell roll och var 2022 varldens storsta valuta, da den anvandes i drygt 50% av all internationell handel. [ 5 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att representanter for tretton amerikanska kolonier (senare stater) i Philadelphia den 4 juli 1776 skrivit under USA:s sjalvstandighetsforklaring och i och med detta utropat den nya staten USA sa behovdes det ett eget penningsystem och ett myntverk. Den nyvalde presidenten George Washington bad sin utrikesminister Thomas Jefferson att ta tag i saken. Jefferson tog kontakt med smeden John Harper som den 13 juli 1792 levererade de forsta 1500 half dimes , eller disme som de ocksa kallades, i silver.

Dollartecknet $ [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa forskare havdar att dollartecknet $ , som ar den vanligaste symbolen for USA-dollarn, harstammar ifran de spanska silvermynt i valoren 8 reales som var vanliga i Nordamerika innan Forenta staterna bildades. Pa dessa mynt skrevs siffran atta som bokstaven S med ett eller tva lodrata streck, vilket lar komma fran det spanska statsvapnet, som de tva Herkulesstoderna och mottot Non plus ultra skrivet i formen av ett S. Andra havdar att dollartecknet ar en forenklad version av initialerna US - United States - skrivna ovanpa varandra. Detta ar dock foga troligt da dollartecknet anvandes av spanjorerna innan USA existerade. [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ] [ 9 ]

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet dollar harstammar fran det tyska ordet thaler och motsvaras av det svenska ordet daler . [ 10 ] I borjan av 1500-talet hittade man stora mangder silver i Joachimsthal i Bohmen . Av detta silver producerade man mangder av silvermynt som gick under namnet Joachimsthaler , vilket senare forkortades till thaler . Ett slanguttryck for den amerikanska dollarn ar simoleon.

I USA har mynten namn. For 1 ￠ och 5 ￠ ar namnen inofficiella, dessa mynt ar i stallet markta one cent och five cents istallet for penny respektive nickel . For de hogre valorerna ar namnen officiella; exempelvis ar 10￠-myntet markt one dime .

Ordet penny (plural: pennies , inte pence ) ar specifikt for 1￠-mynten, sa att saga "25 pennies" betyder 25 encentare, inte vilka 25 cent som helst.

Varde [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att den svenska kronan etablerades pa valutamarknaden i slutet av 1800-talet (da den ersatte riksdalern) har en dollar aldrig varit vard mindre an 3,60 kronor, ett varde den nadde under tiden strax efter andra varldskriget da den svenska valutan revalverades. Dessforinnan hade den stadigt statt i en kurs mellan 4,20 och 4,50 SEK for en dollar. Nar den svenska ekonomin efter haussen som foljde andra varldskriget kraschade pa 1970-talet sa okade vardet pa dollarn stegvis, bland annat pa grund av de devalveringar som gjordes pa kronan. I borjan av 2000-talet var dollarn vard strax over 11 SEK, men efter 11 september och de finansiella oroshardar som gick vardet tillfalligt ner. [ kalla behovs ]

Valorer [ redigera | redigera wikitext ]

Sedlar [ redigera | redigera wikitext ]

 

Valor Framsida Baksida Portratt Forsta utgava Senaste utgava Cirkulation
$ 1 George Washington 1963 2013 Stor
$ 2 Thomas Jefferson 1976 2013 Begransad
$ 5 Abraham Lincoln 2006 2013 Stor
$ 10 Alexander Hamilton 2004 2013 Stor
$ 20 Andrew Jackson 2004 2013 Stor
$ 50 Ulysses S. Grant 2004 2009 Stor
$ 100 Benjamin Franklin 2009 2009 Stor

$ 100 000 trycktes enbart 1934, slapptes aldrig i cirkulation och inga exemplar finns hos allmanheten.

100 000-dollarsedeln tryckt enbart 1934.

$ 100 ar den hogsta valoren som fortfarande trycks.

$ 2 ar relativt ovanliga i cirkulation och $ 50 och $ 100 borjar bli mer ovanliga eftersom amerikanska uttagsautomater endast ger $ 20-sedlar. I synnerhet bensinstationer, snabbkop och snabbmatstallen har pa manga hall slutat ta emot sedlar storre an $ 20 eller $ 50.


Mynt [ redigera | redigera wikitext ]

Valor Framsida Baksida Namn i folkmun Portratt Vikt Diameter Material Cirkulation
1 ￠ penny Abraham Lincoln 2,5 g 19,05 mm 97,5 % Zn tackt av 2,5 % Cu Stor
5 ￠ nickel Thomas Jefferson 5,0 g 21,21 75% Cu tackt av 25% Ni Stor
10 ￠ dime Franklin D. Roosevelt 2,268 g 17,91 mm 91,67% Cu tackt av 8,33% Ni Stor
25 ￠ quarter (dollar) George Washington 5,67 g 24,26 mm 91,67% Cu tackt av 8,33% Ni Stor
50 ￠ half dollar John F. Kennedy 11,34 g 30,61 mm 91,67% Cu tackt av 8,33% Ni Begransad
$ 1 dollar Sacajawea 8,10 g 26,50 mm 88,5% Cu, 6% Zn, 3,5% Mn,

2 % Ni

Begransad

50 ￠ och $ 1 ar relativt ovanliga, dock blir $ 1 vanligare. Ett aldre silverfargat dollarmynt med Susan B. Anthony finns aven i cirkulation. Detta mynt blev dock impopulart pa grund av att det var alltfor latt att blanda ihop med 25￠-mynten.

Amerikanska myntverket, US Mint, gav aven ut en serie en-dollar-mynt med bild pa de amerikanska presidenterna, i ordning som de tilltradde posten, och endast gallande de som gatt bort, som minnesmynt och samlingsmynt. Projektet borjade 2007 och avslutades 2016. De forsta aren, 2007 to 2011, trycktes mynten i storre antal med tanke pa cirkulation, men fran 2012 trycktes de endast som samlingsmynt och inte for cirkulation. Ar 2020 trycktes ett samlingsmynt for George H.W. Bush som dog 2018.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”El Salvador” . CIA World Factbook . 21 oktober 2010. Arkiverad fran originalet den 24 december 2018 . https://web.archive.org/web/20181224230021/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/es.html . Last 27 oktober 2001 . ”The US dollar became El Salvador's currency in 2001”  
  2. ^ ”Ecuador” . CIA World Factbook . 18 oktober 2010. Arkiverad fran originalet den juni 12, 2007 . https://web.archive.org/web/20070612194511/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ec.html . Last 27 oktober 2010 . ”The dollar is legal tender”  
  3. ^ ”Central Bank of Timor-Leste” . Arkiverad fran originalet den oktober 8, 2013 . https://web.archive.org/web/20131008020341/http://www.bancocentral.tl/en/currency.asp . Last 22 maj 2013 . ”The official currency of Timor-Leste is the United States dollar, which is legal tender for all payments made in cash.”  
  4. ^ ”The Implementation of Monetary Policy ? The Federal Reserve in the International Sphere” (PDF) . http://www.federalreserve.gov/pf/pdf/pf_4.pdf . Last 24 augusti 2010 .  
  5. ^ ”Revisiting the international role of the US dollar” (pa engelska). www.bis.org . 5 december 2022 . https://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt2212x.htm . Last 7 april 2024 .  
  6. ^ Cajori, Florian ([1929]1993). A History of Mathematical Notations (Vol. 2). New York: Dover, 15?29. ISBN 0-486-67766-4
  7. ^ Aiton, Arthur S. and Benjamin W. Wheeler (May 1931). "The First American Mint" , The Hispanic American Historical Review 11 (2) , 198 and note 2 on 198.
  8. ^ Nussbaum, Arthur (1957). A History of the Dollar . New York: Columbia University Press. sid. 56. ”The dollar sign, $, is connected with the peso, contrary to popular belief, which considers it to be an abbreviation of 'U.S.' The two parallel lines represented one of the many abbreviations of 'P,' and the 'S' indicated the plural. The abbreviation '$.' was also used for the peso, and is still used in Argentina.”  
  9. ^ "What is the origin of the $ Sign?" , US Bureau of Engraving and Printing website. Arkiverad 5 maj 2015 hamtat fran the Wayback Machine .
  10. ^ ”etymologiebank.nl” . etymologiebank.nl . http://www.etymologiebank.nl/trefwoord/dollar . Last 5 maj 2013 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amerikansk_dollar&oldid=54590520 ”