Thomas Carlyle

Fran Wikipedia
Uppslagsordet ”Carlyle” leder hit. For andra betydelser, se Carlyle (olika betydelser) .
Thomas Carlyle
Fodd 4 december 1795 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Ecclefechan , Dumfriesshire (i nuvarande Dumfries and Galloway ), Skottland , Storbritannien
Dod 5 februari 1881 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (85 ar)
London , Storbritannien
Medborgare i Forenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vid Edinburghs universitet
Annan Academy
Sysselsattning Sprakvetare , essaist , forfattare [ 4 ] , litteraturkritiker , filosof , oversattare , matematiker , litteraturhistoriker , historiker , larare
Befattning
Edinburghs universitets rektor
Arbetsgivare Edinburghs universitet
Maka Jane Welsh Carlyle
(g. 1826?)
Foraldrar Margaret Aitken Carlyle [ 5 ]
Utmarkelser
Pour le Merite for vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Merite
Namnteckning
Redigera Wikidata

Thomas Carlyle , fodd 4 december 1795 [ 6 ] i Ecclefechan , Dumfriesshire , Skottland , dod 5 februari 1881 [ 6 ] i London , var en skotsk historiker och forfattare.

Carlyles internationellt sett mest kanda verk ar Franska revolutionen (originaltitel: The French Revolution: A History ), en personligt skriven skildring av franska revolutionen som gavs ut 1837 och senare oversatts till ett antal sprak.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Carlyle studerade vid universitetet i Edinburgh och forsorjde sig sedan som folkskollarare och senare som informator. Han skaffade sig omfattande kunskaper om tysk skonlitteratur och filosofi och blev med tiden en av Englands framste kannare av tysk romantik . Bland annat skrev han en omfattande biografi om Schiller och oversatte Goethes " Wilhelm Meisters Lehrjahre ".

1821 genomgick han en andlig kris som gav honom somnlosa natter, men som pa sikt starkte honom och fick honom att tro pa en gudomlig varldsordning.

Japanskt 1800-talstryck med en forfarad Carlyle och det brinnande forsta manuskriptet till hans Franska revolutionen .

Giftermal, Franska revolutionen [ redigera | redigera wikitext ]

1826 gifte han sig med Jane Baillie Welsh (1801?1866) och bosatte sig pa hennes gard i Craigenputtock i en odslig del av den skotska landsbygden. Dar skrev han den delvis sjalvbiografiska och i England mycket hogt uppskattade Sartor resartus (1836) dar han beskriver sina religiosa tvivel.

Carlyle gjorde sig ett namn genom Franska revolutionen (1837), som ar hans internationellt sett mest kanda verk. Verket i tre band kom till efter att John Stuart Mill av tidsskal fatt lamna ifran sig detta skrivaruppdrag. Den forsta varianten av manuset till det forsta bandet forkom, enligt uppgift pa grund av en hushallerska hos Mill som tagit det for lumppapper och av misstag brant upp det.

Aren 1837?1840 gav han en rad forelasningar, bland annat Om hjaltar och hjaltedyrkan . Han skrev aven flera pamfletter, sasom Letters and Speeches of Cromwell (1845), dar han angrep liberalismen.

1858?1865 skrev han sitt omfattande verk History of Frederick the Great .

1865 utsags han till rektor for universitet i Edinburgh, som var en av de framsta hedersbetygelser man kunde fa i Skottland pa den tiden. Hans installationstal fick stor genomslagskraft och ledde till att hans bocker blev mycket efterfragade.

Senare ar [ redigera | redigera wikitext ]

Efter hustruns bortgang 1866 laste han hennes dagbocker. Han upptackte da till sin stora sorg att han, genom att mer eller mindre ha varit en arbetsnarkoman, hade gjort hennes liv gladjefattigt. I dagbockerna framgar att hon under hela deras aktenskap kant sig mer eller mindre forsummad.

Han sammanfattade sitt liv i Reminiscences (som utgavs efter hans bortgang), dar han beskriver han sig sjalv ur en ofordelaktig dager. Bland annat kunde han inte forlata sig sjalv for att ha negligerat sin hustru och hennes onskemal.

Betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Carlyles historiska verk kannetecknas av stark inlevelse vad galler saval miljo som personer och ar stundtals sarkastiska. Hans inflytande i engelskt kulturliv var mycket stort och forfattare som Browning , Dickens , Ruskin och Thackeray har starkt paverkats av honom.

Det hus i London pa Cheyne Row i Chelsea dar han bodde ar sedan 1886 museum.

Verk (pa svenska) [ redigera | redigera wikitext ]

  • Franska revolutionen ( The French Revolution ) (oversattning Otto Wilhelm Alund , Seelig, 1884?1885)
  • Om hjaltar, hjaltedyrkan och hjaltebragder i historien ( On Heroes, Hero-Worship, and The Heroic in History) (oversattning Ellen Ryding , 1901)
  • Forntid och nutid ( Past and Present ) (oversattning Ellen Ryding, Geber, 1902)
  • Sartor Resartus (oversattning Ellen Ryding, Geber, 1903)
  • Arbeta och fortvifla icke!: lefvande ord ur Thomas Carlyles arbeten (valda och ofversatta af Ellen Ryding, Geber, 1906)
  • Den franska revolutionen ( The French Revolution ) (oversattning Alf Ahlberg , Natur och kultur, 1930?1931)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , last: 26 juni 2020, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] MacTutor History of Mathematics archive , last: 22 augusti 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Thomas Carlyle, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ las online , cbw.iath.virginia.edu . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b ] Thomas Carlyle i Nationalencyklopedins natupplaga. Last 10 september 2017.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thomas_Carlyle&oldid=54811955 ”