Tatarer

Tatarer (ibland stavat tartarer ) ar ett turkfolk .

Kazantatarer [ redigera | redigera wikitext ]

Med tatarer menas idag vanligtvis kazantatarer , som aven kallas volgatatarer (kazantatarer raknas dock stundom som en undergrupp till volgatatarer; se nedan), ett turkfolk som framst bor i Tatarstan (fore detta Tatariska republiken i Sovjetunionen ) i Ryssland , dar de utgor en knapp majoritet, i Basjkirien och andra delar av Ryssland, samt aven i Uzbekistan , Iran , Kina (framst Xinjiang ) och Ukraina . De talar framst tatariska , ett i den kiptjakbolgariska undergruppen placerat nordvastturkiskt sprak , men aven ryska . De ar framst sunnimuslimer , men nagra fa ar ortodoxa kristna.

Till kazantatarerna raknas vanligtvis de vastligare mesjtjerjaker (eller mischarer) som lever i trakten kring Nizjnij Novgorod . Ett mindre antal lever aven i bland annat Estland och Litauen dit de ursprungligen kom i tjanstgoring sasom livvakter (vissa konverterade dar till judendom ). I Litauen och Polen (tva byar Bohoniki och Kruszyniany ) lever Europas aldsta muslimska enklaver i form av de tatarer som fick asyl i det polsk-litauiska samvaldet i slutet av 1300-talet (dessa talar idag nastan uteslutande litauiska eller polska ). I Finland utgjorde tatarerna pa 1980-talet ungefar 900 personer. De forsta tatarerna i Finland var antagligen ur den ryska armen och bosatte sig dar under finska kriget 1808-1809; mesjtjerjakiska grupper flyttade senare in fran och med senare delen av 1800-talet fram till 1925.

Ibland menas med volgatatarer en overgrupp dar kazantatarer , mesjtjerjaker, keratscher ( Kera?en , det vill saga "kristna") och astrachantatarer ingar. Ibland delas volgatatarerna i stallet in i kazantatarer, mesjtjerjaker, astrachantatarer och kasimovtatarer .

Sma grupper volgatatarer finns aven i Kazakstan , Azerbajdzjan , Tadzjikistan , Belarus , Kirgizistan , Turkiet , Kina , USA och Tyskland . De raknas som ett av Kinas 56 officiella minoritetsfolk .

Andra betydelser [ redigera | redigera wikitext ]

Tatarer var ursprungligen namnet pa en mongolisk stam under Djingis khan . Denna bebodde troligen nordostra Mongoliet och Manchuriet fran 400-talet och omnamns av kinesiska kallor som "Ta-ta". Tatar namns aven i de turkiska Orchoninskrifterna , men dessa syftar troligen pa mongoler i allmanhet. Under 1300-talet blev tatarer ryssarnas benamning pa Gyllene hordens muslimska turkfolk, senare pa desamma i Kazankhanatet och pa de sentida attlingar till folket i Kazankhanatet som idag aven kallas kazantatarer (se ovan).

Begreppet tatarer anvandes tidigare som samlingsterm for flera turkiska (kallade "tatariska") folkslag. Denna anvandning har fallit ur bruk, och en annan uppdelning av turkfolken gors idag. Vanligast var en indelning i tre grupper: europeiska, kaukasiska och sibiriska tatarer. Kazantatarerna utgor karnan av de europeiska; som relativt narbeslaktade till kazantatarerna raknas krimtatarerna pa Krimhalvon , vilka talar krimtatariska , ett sprak som antingen placeras i den kiptjakkumaniska (alternativt kiptjakoghuziska) undergruppen av de nordvastturkiska spraken , eller bland de sydturkiska spraken ^{[
fortydliga
]}. Till kaukasiska tatarer hor framst sa kallade azerbajdzjanska tatarer (aven nagot diffust kallade "bergstatarer", vilka numera uppdelas i balkarer och kumyker ) samt nogaier , karatjajer , kumyker och karapapaker ; ofta raknas aven de europeiska tatarer som pa senare tid slagit sig ned i Kaukasus som kaukasiska. Till sibiriska tatarer raknas irtysjtatarer (tureliner), barabiner , chakasser (alternativt abakantatarer, med undergrupperna katjiner , sagajer , kojbaler , kyzyler , beltirer , med flera) samt altajer (undergrupper: telengiter , teleser , tubalarer , tjelkaner , kumandiner , sjorer , med flera). I ovrigt raknades forr folk som kallades tatarer i Centralasien som en egen grupp, men dessa torde tillhora andra grupper turkfolk eller nagon av de tre ovan namnda tatariska grupperna. Aven en grupp sa kallade mongoliska tatarer raknades tidigare (de var dock ej mongoler eller mongolfolk ), men atminstone tuvinerna i den gruppen raknas nu som narmast beslaktade med chakasser.

Benamningen tatarer har tidigare aven syftat pa mongoler , pa turkfolk i allmanhet eller pa turkfolk som inte kunnat harledas till nagon annan storre grupp.