Tage Lindbom

Fran Wikipedia
Tage Lindbom
Fodd 24 oktober 1909 [ 1 ] [ 2 ]
Malmo Karoli forsamling [ 3 ] , Sverige
Dod 30 september 2001 [ 1 ] [ 3 ]  (91 ar)
Oscars forsamling [ 3 ] , Sverige
Begravd Norra begravningsplatsen [ 1 ]
kartor
Medborgare i Sverige [ 4 ] [ 3 ]
Utbildad vid Stockholms universitet
Uppsala universitet
Sysselsattning Filosof , sociolog
Redigera Wikidata

Tage Leonard Lindbom , senare aven Sidi Zayd , fodd 24 oktober 1909 i Malmo Karoli forsamling , Malmohus lan , dod 30 september 2001 i Oscars forsamling , Stockholms lan , [ 5 ] var en svensk historiker , arkivchef och religionsfilosof , som blev muslimsk mystiker .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tage Lindbom vaxte upp som fosterson till bokforaren Carl Theodor Lindbom och Anna Springchorn. Han studerade vid Uppsala universitet , dar han blev fil. kand. 1931 och disputerade vid Stockholms hogskola 1938 med en doktorsavhandling om den svenska fackforeningsrorelsens uppkomst och tidigaste historia. Samma ar utsags han till chef for Arbetarrorelsens arkiv och bibliotek , vilket han forblev till 1965.

1943 blev han ledamot av Stockholms arbetarekommuns styrelse, samma ar ordforande i Arbetarnas kulturhistoriska sallskaps skriftkommitte och 1947 ordforande i de socialdemokratiska tjanstemannaforeningarnas representantskap. [ 6 ]

Under beredskapstiden var Lindbom varnpliktig gruppchef och personalvardsassistent vid Jamtlands faltjagarregemente , vilket lade grunden for ett langvarigt engagemang i forsvarsdebatten. Sjalv pianist kom han aven att bli kulturpolitiskt verksam, bland annat som ordforande i 1947 ars statliga musikutredning och som mangarig ledamot av styrelserna for Kungliga Teatern och STIM .

Lindbom genomgick under den senare delen av sitt chefskap for Arbetarrorelsens arkiv en personlig vackelse, som fick honom att bli djupt religios och starkt konservativ. Han konverterade till islam , blev sufier och invigdes i Shadhiliyya -orden. Genom sitt mote med den schweiziske sufimastaren Frithjof Schuon (Isa Nur al-din) kom han i personlig kontakt med foretradare for den traditionella skolan , daribland Martin Lings , Titus Burckhardt och Seyyed Hossein Nasr . Lindbom utgav en rad bocker med traditionella och konservativa teman, ofta pa bokforlaget Norma i Boras . Det klara avstandstagandet fran socialismen kom i Sancho Panzas vaderkvarnar (1962). Han publicerade sig aven i en rad olika tidskrifter, utgivna inom bland annat den moderata sfaren och i Samtidsmagasinet Salt .

I slutet av sitt liv levde Lindbom tillbakadraget och agnade sig at andlig undervisning. Han lamnade efter sig ett antal larjungar. I boken I Frithjof Schuons fotspar som publicerades postumt presenteras grunddragen i philosophia perennis (den tidlosa filosofin) och detta verk kan ses som en hyllning till hans andlige mastare Frithjof Schuon. Till denna bok har iranisten Ashk Dahlen skrivit ett fylligt forord. Lindboms essaer om islamisk andlighet, Mote med Koranen , gavs ut i Svenska islamiska akademiens tidskrift Minaret under aren 2002?2004.

Verk i urval [ redigera | redigera wikitext ]

  • Den svenska fackforeningsrorelsens uppkomst och tidigare historia 1872-1900 , Stockholm, 1938
  • En beredskapsman ser pa forsvaret , Stockholm, 1942
  • Den socialdemokratiska ungdomsrorelsen i Sverige: en historik , Stockholm, 1945
  • Arbetarrorelsen och kulturen , Stockholm, 1947
  • Den nya fronten , Stockholm, 1949
  • Efter Atlantis , Stockholm, 1951
  • Sancho Panzas vaderkvarnar , Stockholm, 1962
  • Otidsenliga betraktelser , Stockholm, 1968
  • Mellan himmel och jord , Stockholm, 1970
  • Agnarna och vetet , Stockholm, 1974
  • Myt i verkligheten : en studie i marxism , Uppsala, 1977
  • Manniskoriket : Tankar om Vasterlandets sekularisering , Uppsala, 1978
  • Jakobs drom , Stockholm, 1978
  • Ar religionen en socialutopi? , Boras, 1980
  • Riket ar ditt , Stockholm, 1981
  • Tankens vagar , Boras, 1982
  • Omprovning , Boras, 1983
  • Den gyllene kedjan : falsk och akta gnosis , Boras, 1984
  • Roosevelt och det andra varldskriget , Boras, 1985
  • Bortom teologin , Boras, 1986
  • Fallet Tyskland , Boras, 1988
  • Mystik , Boras, 1990
  • Demokratin ar en myt , Boras, 1991
  • Fore solnedgangen , Boras, 1993
  • Ett ar nodvandigt , Boras, 1994
  • Modernismen , Boras, 1995
  • Konservatism i var tid : Atta idehistoriska essaer , Boras, 1996 (Essaerna hade tidigare publicerats i tidskriften Jakobs Stege .)
  • Vasterlandets framvaxt och kris , Skelleftea, 1999
  • I Frithjof Schuons fotspar , Stockholm, 2003 ISBN 91-518-4138-X
  • "Mote med Koranen", Minaret , nr 4/2002, nr 1?2/2003, nr 3?4/2003, nr 1?2/2004
  • "Ljus i morkret", Minaret , nr. 3?4/2004

Bocker om Tage Lindbom [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c ] Lindbom, TAGE LEONARD , Svenskagravar.se, las online , last: 21 mars 2017. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ SNAC , Tage Lindbom, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b c d ] Sveriges dodbok 1830?2020 , attonde utgavan, Sveriges Slaktforskarforbund , november 2021, Lindbom, Tage Leonard, last: 16 oktober 2022. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Libris , 15 oktober 2012, las online , last: 24 augusti 2018. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Sveriges dodbok 1830-2020 , Sveriges Slaktforskarforbund
  6. ^ Lindbom, Tage i Svenska man och kvinnor (1948)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikiquote har citat av eller om Tage Lindbom .
v   ?   r
Sufism (ta?awwuf)
Termer
Ordnar
Klassiska sufier
Personer inom sufismen
och sufistudier i modern tid
v   ?   r
Konservatism i Sverige
Filosofer
Christopher Jacob Boström (1797–1866).
Politiker
Partier
Rorelser
Tidningar
Ovrigt
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tage_Lindbom&oldid=51318523 ”