Dervisch

Dervisch ( persiska "fattig") ( kurdiska askes ) ar medlemmarna av vissa mystisk - religiosa muslimska ordnar . Liksom det motsvarande arabiska ordet fakir betecknar detta namn egentligen armod infor Gud , behovet av hans nad och barmhartighet och inte fattigdom i vanlig mening.

Dervischinstitutionen har manga likheter med munkvasendet . De olika brodraskapens medlemmar har sammankomster for gemensamma andaktsovningar i ett slags kloster ( khaneqah ), som ofta ar utrustade med rika donationer , och star under uppsikt av en pir ("aldste") eller morshed ("ledare"). Innan en larjunge, murid , upptas i orden och far tillstand att anlagga dess drakt, maste han vanligen genomga en viss provotid. For ovrigt marks, att celibat inte ar obligatoriskt och att dervischerna inte raknas till prasterskapet. Dessa ordnar indelas i tva klasser:

ba sjer ("med lag"), sadana, som inrattar sitt liv i overensstammelse med islams foreskrifter, och
bi sjer ("utan lag"), sadana, som knappast kan sagas tillhora nagot bestamt religiost samfund , men pastar sig vara muslimer.

Den forstnamnda klassen omfattar ett mycket stort antal ordnar, som huvudsakligen skiljer sig fran varandra genom den olika successionen fran kaliferna Abu Bakr och Ali , vilka uppges som dervischinstitutionens stiftare.

Att erhalla nagon narmare kannedom om de mangfaldiga regler och ceremonier, som iakttas, ar for den utomstaende inte mojligt, da dylika ting strangt hemlighalls for den oinvigde. Mest bekanta bland dessa ordnar ar Rifaiyya ("de tjutande dervischernas orden"), stiftad av Ahmed er-Rifai (dod 1182), och Mevleviorden ("de dansande dervischerna"), som stiftades av den beromde persiske forfattaren Maulawi Djelal ud-din er-Rumi (dod 1273).

En annan bekant orden ar Qalandariyya ("de klandervarda, vandrande dervischerna"), som harstammar fran Persien och stod under inflytande fran bade zoroastrism och buddhism . I sin ursprungliga form representerade denna inrattning inom islam en mystisk riktning, som tillampade vissa egensinniga principer for tolkningen av Koranen och den fran Muhammed harstammande traditionen.

Da dervischerna inte erkanner nagon annan auktoritet an deras eget andliga overhuvud, har bade de turkiska sultanerna och de ortodoxa ulama i alla tider betraktat dem med oblida ogon. Efter janitsjarkarens upplosning 1826 upphavde sultan Mahmud II aven den ansedda bektashiorden , som stod i nara forbindelse med de sjalvradiga janitsjarerna. Daremot fortlever de ovriga ordnarna, och sarskilt Mevleviorden har raknat manga medlemmar, som tillhort de hogre och mera valmaende klasserna. I Iran och i Kurdistan ar dervisch -idealet fortfarande hogt uppskattat bland vanliga manniskor.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Dervisch i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)