Statsreligion

Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkand sarstallning, ofta (men inte nodvandigtvis) kombinerad med sarskilda privilegier eller sarskild maktutovning fran statens sida. I de mest patagliga fallen smalter statsmakten samman med religionen och bildar en hierokrati . I en modern demokrati ar daremot statsreligionen ofta bara statsreligion till namnet, och lagstiftning om religionsfrihet finns. En stat kan ocksa vara helt sekular och inte sarbehandla nagon specifik religion.

Statskyrkor varlden over [ redigera | redigera wikitext ]

Bulgarien och Grekland [ redigera | redigera wikitext ]

Bulgariens och Greklands konstitutioner namner att de ortodoxa kyrkorna utgor den traditionella religionen i landerna, dock utan att ge dem sarskilda privilegier eller hindra andra kyrkor eller religioner.

Costa Rica [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt artikel 75 i Costa Ricas konstitution, bekraftas det att romersk-katolska kyrkan ar statskyrka i landet. ^[
1
].

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Danmark har en statskyrka, Folkekirken . Danmarks rikes grundlag § 4, faststaller att "Den evangelisk-lutherske kirke er den danske folkekirke og understøttes som sadan af staten." Darmed fastslas att Danmark har en officiell kyrka, Folkekirken, som har en nara anknytning och styrning fran staten. Folkekirken leds av kyrkoministeriet och kyrkoministern ar Folkekirkens hogsta administrativa ledare. Det finns inget kyrkomote, men vid behov kan Folketinget fungera som sadant. Vid sidan av den kyrkoskatt som kyrkans medlemmar betalar finansieras Folkekirken genom ett generellt statsbidrag med stod av grundlagens § 4. Prasterskapet ar ambetsman och ansvarar for folkbokforing och begravningsvasende. Det finns dock omraden inom kyrkan som regleras genom dess sjalvstyrelseorgan, biskoparna och menighetsraden.

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt Finska ortodoxa kyrkan betraktas ibland som statskyrkor, eftersom de regleras av sarskilda lagar, skoter folkbokforingen vad galler medlemmarna och har beskattningsratt pa medlemmar. Gudstjanst ingar i ceremonierna vid atminstone vissa statliga hogtider. De bada kyrkorna har dock smaningom avlagsnat sig mer och mer fran staten och hade redan innan Finlands sjalvstandighet 1917 en autonomi jamforbar med Svenska kyrkans efter 2000. ^{[
kalla behovs
]}

Redan da Finland skildes fran Sverige 1809 skildes den lutherska kyrkan fran den svenska kronan och den ortodoxa kejsaren overtog aldrig denna position. Istallet andrades lagstiftningen sa att kyrkan blev en icke-statlig folkkyrka.

Faroarna [ redigera | redigera wikitext ]

Faroarnas folkkyrka, Folkakirkjan i Føroyum, ar sedan 2007 skild fran den danska folkkyrkan och underlagd det faroiska sjalvstyret. Faroarnas regeringschef ar kyrkans ledare och kyrkan sorterar under kulturdirektoratet. Det finns aven en faroisk biskop.

Island [ redigera | redigera wikitext ]

Island har en evangelisk-luthersk statskyrka.

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Norge har evangelisk-luthersk statskyrka vid namnet Den norske kirke . Stortinget beslutade den 23 maj 2012 att kyrkan inte skulle skiljas fran staten ^[
2
]. Omkring 75 % av landets befolkning ar medlemmar i den norska kyrkan ^[
3
].

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

I Storbritannien har anglikanska kyrkan med monarken som overhuvud stallning som statskyrka i England genom Church of England . I ovriga delar av Storbritannien, sasom Skottland , Wales och Nordirland , finns inga statskyrkor. Skotska kyrkan var Skottlands statskyrka till 1921.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige var den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan tidigare nara knuten till svenska staten , och kyrkans lara kan saledes sagas ha varit statsreligion under aren 1527 - 2000 . Sedan den 1 januari 2000 har relationerna mellan staten och Svenska kyrkan forandrats och kyrkans stallning som sjalvstandigt trossamfund etablerats. Denna relationsforandring kallas kyrka-statreformen . Genom successionsordningen ska Sveriges statschef tillhora Svenska kyrkan, vilket starker uppfattningen av Svenska kyrkan som en statskyrka i Sverige.

Svenska kyrkans forhallande till staten skiljer sig betydligt fran andra trossamfunds : Svenska kyrkans grundforutsattningar regleras genom lag om Svenska kyrkan medan andra trossamfunds stallning regleras endast genom lag om trossamfund . Vidare utgar folkbokforingen fran Svenska kyrkans forsamlingsindelning och Sveriges monark och tronfoljare maste enligt grundlagen successionsordningen bekanna sig till ”den rena evangeliska laran, sadan som den, uti den oforandrade Augsburgska bekannelsen , samt Uppsala motes beslut av ar 1593 , antagen och forklarad ar”. Det senare innebar i teorin inte att regenten maste vara medlem i Svenska kyrkan (till exempel ar Lutherska bekannelsekyrkan ett juridiskt tankbart alternativ), trots detta ar emellertid Svenska kyrkans band till kungahuset a Svenska kyrkans sida reglerat i kyrkoordningen (bestammelser om Hovforsamlingen ).