Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Denna artikel behandlar de sprak som talas i Europa .

Beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Indoeuropeiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Mer an 90 % av Europas invanare talar sprak som tillhor den indoeuropeiska sprakfamiljen . Bland de indoeuropeiska ar de slaviska , germanska och romanska sprakgrupperna mest utbredda. Aven grekiska , albanska , baltiska sprak och keltiska sprak samt romani raknas till de indoeuropeiska spraken. Som lingua franca inom delar av varldsdelen fungerar framst engelska , franska , tyska och ryska .

Till sprak av europeiskt ursprung som har fatt stor spridning utanfor Europa hor engelska, spanska, portugisiska, franska och ryska. Deras spridning ar framst en foljd av kolonialism .

Det klassiska spraket latin har historiskt sett haft mycket stor betydelse i Europa och ar fortfarande mycket betydelsefullt som kalla for nybildade ord i de europeiska spraken.

Uraliska och altaiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]

De uraliska spraken ar den nast storsta sprakfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska sprak , som talas av nagra fa tusen manniskor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska sprak , en betydligt storre gren. Dit raknas framforallt ungerskan , finskan , och estniskan , som ar viktiga nationalsprak, och minoritetsspraken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland.

I den europeiska delen av Turkiet ar turkiskan , som tillhor de turkiska spraken , officiellt sprak. Det talas aven av minoriteter i grannlanderna, sarskilt i Bulgarien . Aven pa Cypern finns en grupp som talar turkiska. Andra turkiska sprak som gagauziskan och tatariskan ar minoritetssprak i olika delar av ostra och sydostra Europa. Det kalmuckiska spraket, som talas vid Europas ostra grans nara Volga , ar det enda mongoliska spraket i Europa.

Isolerade och mindre sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Baskiskan , som talas i norra Spanien och sydvastra Frankrike, ar ett isolerat sprak som saknar kanda slaktingar. ^{[ 1 ]}

Utover dessa talas ett mycket stort antal lokala sprak (av typ alvdalsmal ) runt om i varldsdelen. Dessutom talas idag manga olika sa kallade invandrarsprak fran olika sprakfamiljer av personer som invandrat till varldsdelen i senare tid.

Officiella sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Bulgariska , danska , engelska , estniska , finska , franska , grekiska , iriska , italienska , kroatiska , lettiska , litauiska , maltesiska , nederlandska , polska , portugisiska , rumanska , slovakiska , slovenska , spanska , svenska , tjeckiska , tyska och ungerska ar idag officiella EU-sprak och ar de som anvands officiellt inom Europeiska unionen .

Maltesiskan pa Malta ar det enda semitiska sprak som anvands som officiellt sprak i ett europeiskt land.

Alfabet [ redigera | redigera wikitext ]

Det vanligaste alfabetet i Europa ar det latinska alfabetet , foljt av det kyrilliska (i Ryssland , Vitryssland , Ukraina , Bulgarien , Serbien , Montenegro och Makedonien ) och det grekiska .

Lista pa sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakportalen ? portalen for sprak pa svensksprakiga Wikipedia.