Sprak i Indien

Fran Wikipedia
Indiskt skriftsprak i form av gatureklamen i Varanasi
Karta over indiska subkontinenten med modersmal markerade.

Det finns ett stort antal sprak i Indien fran flera olika sprakfamiljer . Det storsta spraket i landet ar hindi , som ar ett indoeuropeiskt sprak . Det storsta dravidaspraket ar tamilska . Totalt raknar man med minst 30 olika sprak och cirka 2 000 olika dialekter. Aven kolonialspraket engelska anvands i Indien, framst som andrasprak mellan personer med olika modersmal.

Allmant och nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Spraken som talas i Indien tillhor huvudsakligen tva sprakstammar, vilka ar helt och hallet obeslaktade med varandra, namligen den indoeuropeiska och den dravidiska . Den asiatiska grenen av den indoeuropeiska stammen, till vilken stam ocksa de flesta av Europas sprak hor, kallas den indoiranska och omfattar de iranska spraken och de indiska sprak som ar indoeuropeiska. Man brukar benamna dessa senare de indiska spraken eller det indiska spraket i inskrankt mening. De ar i vara dagar de harskande i hela det nordliga Indien samt i stora delar av Deccan . Inget indoeuropeiskt sprak kan foljas i sin historiska utveckling under sa lang tid som det indiska, ty dettas minnesmarken stracker sig 3 500 ar tillbaka. Denna tidrymd delar man, fran spraklig synpunkt, i tre stora perioder;

Listan over sprak som talas hos olika grupper av manniskor i dagens Indien ar lang. Minst 30 olika sprak och cirka 2 000 dialekter har identifierats. Enligt den indiska konstitutionen ar hindi och engelska de tva sprak pa vilka officiell kommunikation med den nationella regeringen sker. Till detta kommer en uppsattning av 22 sprak, som ar officiellt antagna av olika delstater for att anvandas inom administrationen. De tjanar ocksa som ett medel for kommunikation mellan den nationella regeringen och delstatsregeringen, och olika prov som avlaggs for att erhalla statliga anstallningar.

Fram till 1965 var engelska officiellt sprak i Indien, parallellt med hindi . Efter detta var det meningen att engelskan skulle fungera som "bitradande officiellt sprak", till dess att korrekt utsedda kommitter kan besluta om fullstandig overgang till hindi. I vissa stater, sasom Tamil Nadu , talas det dock tamligen lite hindi och protester fran sadana regioner har lett till att engelskan i realiteten fortfarande hanger kvar. Pa grund av snabb industrialisering och multinationella influenser pa landets ekonomi fortsatter engelskan att vara ett populart och snabbt kommunikationsmedel bade i offentlig forvaltning och i dagligt affarsliv.

Indiskt skriftsprak [ redigera | redigera wikitext ]

Se artikeln Skrivkonsten i Indien

Moderna indiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven dravidiska sprak , i en separat artikel

Med alla forandringar i ljud och former samt atskilliga nybildningar agde den medelindiska periodens sprak i det vasentliga ett formsystem av samma art som sanskrit. De skiljde sig darigenom fran den foljande nyindiska sprakperiodens dialekter och sprak, vilka saval genom ett vida langre ganget fonetiskt forfall som genom massor av genomgripande nybildningar bade i formlara och syntax har erhallit en mot fornspraket mycket mer avvikande pragel.

De nyindiska, nu levande dialekterna och spraken kan raknas i hundratal. De stora huvudspraken, vilka alla har en mangd underdialekter, ordna sig, enligt nyare forskningar, efter sin inre frandskap pa foljande satt;

  1. punjabi , som talas av sikherna och andra i Punjab , vid ovre Indus och dess bifloder;
  2. sindhi , vid nedre Indus i Sindh ;
  3. gujarati , pa halvon Gujarat och on Kutsch ;
  4. vasthindi , inom ett mycket stort omrade vid ovre Ganges och Yamuna
  5. osthindi , o. darom, inom ett stort omrade vid mellersta Ganges och dess bifloder;
  6. bengali , i Bengalen , kring nedre Ganges och Brahmaputra ;
  7. oriya , i Orissa , sydvast darom;
  8. marathi , s. om vasthindi och sydvast om osthindi pa ett stort omrade;
  9. smarre nordliga dialekter pa Himalayas sluttningar: nepali , kumaoni och garhwali ;
  10. slutligen kashmiri , i Kashmir ,
  11. och pashtu , omkring Peshawar i Pakistan .

Flera av dessa nyindiska sprak ager en rik litteratur, framfor alla hindi vars sprakliga minnesmarken gar tillbaka anda till 1100-talet . En hindidialekt med mycket stark uppblandning av arabiska och persiska ord kallades tidigare hindustani och numera urdu , och var fore den indiska sjalvstandigheten 1947 ett slags lingua franca i alla delar av Indien, aven om urdu alltmer ersattes av hindi pa detta omrade.

Den ojamforligt storre delen av de icke indoariska invanarna i Indien tillhor den dravidiska folkstammen i Deccan och talar olika dravidiska sprak. Nagra sma stammar i nordligaste Indien pa Himalaya ar av tibetoburmesiskt ursprung. Andra, spridda har och dar pa Deccans norra granser och langre soderut, ar rester av det tredje icke-ariska folket i Indien, Kol . De framsta av dessa ar santalerna , vid sydvastra gransen av Bengalen.

Officiella sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Den indiska grundlagen erkanner officiellt 23 sprak . Darutover erkanns i Indien 325 sprak som existerande inom landets granser. Flera sprakgrupper ar representerade i Indien; indoariska sprak som tillhor sprakfamiljen indoeuropeiska , indoiranska grenen; samt dravidiska sprak, ar de viktigaste.

Indiens konstitution [ redigera | redigera wikitext ]

  • Artikel 344. Kommission och parlamentarisk kommitte angaende fragan om officiellt sprak
    • Sektion 1. Presidenten skall, sedan fem ar forlupit sedan denna konstitution borjat galla och sedan vid varje tioarsperiods slut, besluta om en kommission bestaende av en ordforande och andra ledamoter som representanter for de olika sprak som specificeras i attonde bilagan till konstitutionen som presidenten utser. Presidentens beslut skall ange en arbetsordning for kommissionen.
  • Artikel 351. Anvisningar for utvecklingen av spraket hindi. ?Det skall vara unionens uppgift att befordra spridningen av spraket hindi, att utveckla spraket sa att det kan tjana som ett medel for att uttrycka alla element av Indiens sammansatta kultur och att sakra berikandet av spraket genom assimilering, utan inblandning i sprakets sjal, av former, stil och idiomatiska uttryck anvanda i hindustani och ovriga sprak specificerade i attonde bilagan, och genom utokande av ordforradet i forsta hand genom lan fran sanskrit, i andra hand fran andra sprak.

Lista over officiella sprak [ redigera | redigera wikitext ]

De officiellt erkanda spraken ar enligt konstitutionens [ 1 ] attonde bilaga, med stod av artiklarna 344 (1) och 351:

Regionalt officiella sprak [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Assamesiska - (officiellt sprak i Assam )
  2. Bengali - (officiellt sprak i Tripura och Vastbengalen )
  3. Bodo - (officiellt sprak i Assam )
  4. Dogri - (officiellt sprak i Jammu och Kashmir )
  5. Gujarati - (officiellt sprak i Dadra och Nagar Haveli och Daman och Diu samt Gujarat )
  6. Hindi - (officiellt sprak i Andamanerna och Nicobarerna , Bihar , Chandigarh , Chhattisgarh , Delhi , Haryana , Himachal Pradesh , Jharkhand , Madhya Pradesh , Rajasthan , Uttar Pradesh och Uttarakhand )
  7. Kannada - (officiellt sprak i Karnataka )
  8. Konkani - (officiellt sprak i Goa )
  9. Maithili - (officiellt sprak i Bihar )
  10. Malayalam - (officiellt sprak i Kerala och Lakshadweep )
  11. Manipuri - (Meithei), (officiellt sprak i Manipur )
  12. Marathi - (officiellt sprak i Maharashtra )
  13. Nepali - (officiellt sprak i Sikkim )
  14. Oriya - (officiellt sprak i Orissa )
  15. Punjabi - (officiellt sprak i Punjab )
  16. Tamil - (officiellt sprak i Tamil Nadu och Puducherry )
  17. Telugu - (officiellt sprak i Andhra Pradesh )
  18. Urdu - (officiellt sprak i Jammu och Kashmir )

Klassiska sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 2004 har det varit mojligt att nominera ett sprak till "ett klassiskt sprak". I dagens lage finns det sex sprak med en sadan status: tamil (2004), sanskrit (2005), kannada (2008), telugu (2008), malajalam (2013) och oriya (2014). Alla klassiska sprak ar officiella sprak pa delstatsnivan. [ 2 ] .

For att bli nominerad som ett klassiskt sprak maste spraket bemota foljande kriterier enligt Indiens kulturministerium: [ 3 ] [ 4 ]

  • Cirka 1500-2000 ar med litterar historia
  • Gamla text och litteratur som anses vara en viktig del av sprakets talares arv
  • Originell litterar historia som har inte lanats fran en annan grupp
  • Tydlig grans mellan den klassiska och moderna litteraturen pa spraket

Instituter som bl.a. forskar i och undervisar klassiska sprak, far finansiell hjalp fran federala nivan. [ 3 ]

Mest talade sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Over hela Indien [ redigera | redigera wikitext ]

Hindi ar det sprak som talas av flest manniskor. Ungefar 30 % av Indiens befolkning beraknas ha det som modersmal .

Statistik fran folkrakningen 1991, angivna forst i absoluta tal, och sedan andelen i procent (%). Observera att folkrakningen inte kunde aga rum i Jammu och Kashmir 1991, till foljd av gerillakriget .

Hindi 337 272 114 40,22 %
Bengali 69 595 738 8,30 %
Telugu 66 017 615 7,87 %
Marathi 62 481 681 7,45 %
Tamil 53 006 368 6,32 %
Urdu 43 406 932 5,18 %
Gujarati 40 673 814 4,85 %
Kannada 32 753 676 3,91 %
Malayalam 30 377 176 3,62 %
Oriya 28 061 313 3,35 %
Punjabi 23 378 744 2,79 %
Assamese 13 079 696 1,56 %
Sindhi 2 122 848 0,25 %
Nepali 2 076 645 0,25 %
Konkani 1 760 607 0,21 %
Manipuri 1 270 216 0,15 %
Kashmiri 56 693 0,01 %
Sanskrit 49 736 0,01 %
Andra sprak 31 142 376 3,71 %
Totalt 838 583 988 100,00 %

Mest talade regionala sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Nedan listas de tre mest talade spraken i Indiens delstater och unionsterritorier , enligt folkrakningen 1991 . Andelarna anges i procent (%).

Indien Andhra Pradesh
Hindi 40,2 Telugu 84,8
Bengali 8,3 Urdu 8,4
Telugu 7,9 Hindi 2,8
Arunachal Pradesh Assam
Nissi 19,9 Assamesiska 57,8
Nepali 9,4 Bengali 11,3
Bengali 8,2 Bodo 5,3
Bihar Goa
Hindi 80,9 Konkani 51,5
Urdu 9,9 Marathi 33,4
Santhali 2,9 Kannada 4,6
Gujarat Haryana
Gujarati 91,5 Hindi 91,0
Hindi 2,9 Punjabi 7,1
Sindhi 1,7 Urdu 1,6
Himachal Pradesh Karnataka
Hindi 88,9 Kannada 66,2
Punjabi 6,3 Urdu 10,0
Kinnauri 1,2 Telugu 7,4
Kerala Madhya Pradesh
Malayalam 96,6 Hindi 85,6
Tamil 2,1 Bhili 3,3
Kannada 0,3 Gondi 2,2
Maharashtra Manipur
Marathi 73,3 Manipuri 60,4
Hindi 7,8 Thado 5,6
Urdu 7,3 Tangkhul 5,4
Meghalaya Mizoram
Khasi 49,5 Mizo 75,1
Garo 30,9 Bengali 8,6
Bengali 8,1 Lakher 3,3
Nagaland Orissa
Ao 14,0 Oriya 82,8
Sema 12,6 Hindi 2,4
Konyak 11,4 Telugu 1,6
Punjab Rajasthan
Punjabi 92,2 Hindi 89,6
Hindi 7,3 Bhili 5,0
Urdu 0,1 Urdu 2,2
Sikkim Tamil Nadu
Nepali 63,1 Tamil 86,7
Bhotia 8,0 Telugu 7,1
Lepcha 7,3 Kannada 2,2
Tripura Uttar Pradesh
Bengali 68,9 Hindi 90,1
Tripuri 23,5 Urdu 9,0
Hindi 1,7 Punjabi 0,5
Vastbengalen Andamanerna och Nikobarerna
Bengali 86,0 Bengali 23,1
Hindi 6,6 Tamil 19,1
Urdu 2,1 Hindi 17,6
Chandigarh Dadra och Nagar Haveli
Hindi 61,1 Bhili 55,0
Punjabi 34,7 Gujarati 21,9
Tamil 0,8 Konkani 12,3
Daman och Diu Delhi
Gujarati 91,1 Hindi 81,6
Hindi 3,6 Punjabi 7,9
Marathi 1,2 Urdu 5,4
Lakshadweep Pondicherry
Malayalam 84,5 Tamil 89,2
Tamil 0,5 Malayalam 4,8
Hindi 0,4 Telugu 4,3

Observera att folkrakningen inte kunde aga rum i Jammu och Kashmir 1991, till foljd av gerillakrig .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Indien , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]