Skrivkonst kallas manskliga kulturers formaga att anvanda skrift , och ar ett sprakligt uttryck i textform , genom anvandandet av ett antal tecken eller symboler (kant som en skrift ). ^{[ 1 ]} Skrivkonsten skiljer sig fran illustration , sasom grottmalning och malarkonst , och fran osymbolisk bevaring av sprak via media utan text, sasom magnetbandsinspelning .

Skrivkonsten ar en utveckling av det manskliga spraket over tid och rum. Det borjade formodligen som en konsekvens av politisk expansion i de antika kulturerna, som behovde palitliga medel att formedla information, bibehalla finansiella redogorelser, behalla historiska insamlingar, och liknande aktiviteter. Runt 4000-talet f.Kr. vaxte handelns och administrationens komplexitet minnets kraft, och skrivkonsten blev en mer tillforlitlig metod att samla in och presentera transaktioner i en permanent form. ^{[ 2 ]} I bade Mesoamerika och forntida Egypten kan skrivkonsten ha utvecklats genom ett politiskt behov av att samla in historiska och miljomassiga handelser.

Kilskrift ar det aldsta kanda manskliga skriftsystemet. Det anvandes av sumererna i Mesopotamien cirka mellan ar 3200 f.kr till ca 75 e.Kr. Fran samma omrade finns dock en forma av bildskrift som ar 600 ar aldre an detta. Tekniken bakom kilskrift ar att man i vata lertavlor trycker ner en kilformat spets och pa sa satt bildar olika monster. Kilskriften blev logografisk ungefar 3100 f.Kr. vilket innebar att man med en begransad uppsattning av symboler , ett 1200-tal, kunde kombinera de viktigaste orden.

Omkring 500 f.Kr. utvecklades i Grekland en fonetisk skrift med konsonanter och vokaler som gjorde det mojligt att med ett 30-tal tecken skriva ner alla ord som manniskan kan uttala. Se Walter J. Ong . Aven matematiken utvecklades genom tack vare skrivspraket. Pa lertavlor skrivna med kilskrift 2000 f.Kr. finns tabeller med kvadraten (n?n) pa alla tal upp till 59 och kuben (n?n?n) pa alla tal upp till 32. Sumererna anvande ett positionsbaserat talsystem med basen 60 och det lever kvar i vara 60 minuters timmar och 360 graders cirklar. Aven de pythagoreiska taltripplarna , a² + b² = c² (dar a, b och c ar heltal) finns pa lertavlor 1000 ar fore Pythagoras .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Filologi
• Stilistik
• Stavning
• Skrift

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]