Sillval
(
Balaenoptera physalus
) ar en art i familjen
fenvalar
.
[
2
]
Den ar nara slakt med
blavalen
och varldens nast storsta djurart.
[
3
]
Sillvalens utseende.
Vuxna hannar blir pa norra halvklotet 18 till 24 meter och pa sodra halvklotet 20 till 27 meter langa. Till skillnad mot flera andra valar ar honor lite storre men vager ungefar lika mycket, 40 till 70 ton. Sillvalar ar smalare och lattare an lika langa blavalar.
Djurens ovansida ar blagra till svartbrun. Buken och fenornas undersida ar vit. Kannetecknande for arten ar en vit flack pa den hogra underkaken. Den cirka 50 cm hoga ryggfenan ligger langt bak pa kroppen. Det stora huvudet mater ungefar 1/5 del av hela kroppslangden. Hos sillvalen forekommer tva blashal och fran nosens spets till blashalen stracker sig en upphojd kant. Arten har vanligen 350 till 400
barder
i munnen.
[
3
]
Sillvalen sedd fran luften.
Sillvalar finns i alla storre
varldshav
, men de undviker kustregioner. De foder sina ungar under vintern och uppsoker darfor subtropiska eller tempererade havsregioner. Aven parningen sker i samma omrade. Under sommaren simmar de till havsregioner nara
Arktis
eller
Antarktis
. Pa grund av att arstiderna ar olika pa norra och
sodra halvklotet
mots de olika populationerna inte vid
ekvatorn
.
[
3
]
En del zoologer anser darfor populationerna ar tva underarter.
Sillvalar forekommer egentligen bara i djupa hav men ibland hamnar de i grunda havsomraden som
Nordsjon
och
Ostersjon
. Dessa djur dor oftast innan de hittar tillbaka.
Sillvalar lever vanligen i grupper med sex till tio individer. Under vandringar bildas ibland stora grupper med upp till 250 exemplar.
[
3
]
De simmar snabbare och dyker djupare an de flesta andra valar i samma storleksklass. Sillvalen nar hastigheter upp till 50 km/h (27
knop
) och dyker ofta till 200 m under vattenytan eller djupare. Vid dykning stannar arten ungefar femton minuter under vattenytan. Fodan bestar huvudsakligen av
krill
, andra kraftdjur,
blackfiskar
och mindre
fiskar
som fastnar i valens barder.
[
3
]
Typiska kraftdjur som ats kring Antarktis ar
antarktisk krill
(
Euphausia superba
),
Euphausia pacifica
,
Thysanoessa inermis
,
Thysanoessa longipes
och
Thysanoessa spinifera
. I norra Stilla havet har sillvalen ofta
Thysanoessa inermis
och vanlig
krill
(
Meganyctiphanes norvegica
) som foda.
[
4
]
En vuxen sillval ater upp till tva ton foda per dag.
[
5
]
Under vintern ater sillvalen nastan ingenting. Den lever i stallet fran fettreserverna.
[
4
]
Individerna kommunicerar med laten som har en lag
frekvens
mellan 16 och 40 Hz.
[
3
]
En hona foder vartannat eller vart tredje ar en unge.
Draktigheten
varar elva till tolv manader och ungdjuret fods pa senhosten nar valarna natt sina vinterkvarter. Vid fodelsen ar ungdjuret ungefar 6 meter langt och har en vikt av 3 500 kg.
[
3
]
Ungdjuret far di i sju till elva manader tills det natt en langd av tio till tolv meter. Sillvalar blir konsmogna nar de ar fem till femton ar gamla.
[
4
]
De kan bli mer an hundra ar gamla men de flesta lever ungefar 75 ar.
[
3
]
Unga sillvalar faller ibland offer for
spackhuggare
.
[
4
]
Skelett av en sillval pa museum i
Stralsund
.
Pa grund av djurets hastighet hade manniskan i borjan svart att jaga sillval. Forst i slutet av 1800-talet uppkom anvandbara fangstekniker och det var forst efter att blavalen kraftigt hade decimerats som man overgick till jakt pa sillval.
[
1
]
I norra Atlanten var det framst
Norge
,
Island
,
Faroarna
och
Storbritannien
som jagade sillval.
[
1
]
Mellan 1900 och 1999 dodades uppskattningsvis 874 000 sillvalar, varav 313 920 av norska valfangare.
[
6
]
Valfangsten pagick fram till 1966 med liknande omfattning, da ett kommersiellt fangstforbud infordes, men jakten fortsatte men inte lika intensivt. Pa 1970-talet uppskattades den globala populationen till bara 25 000 individer.
[
6
]
Ar 1982 bestamde
International Whaling Commission
att helt stoppa jakten pa sillvalar tills bestandet aterhamtat sig, men lander som Island och Japan fortsatte trots detta viss jakt. Ar 2018 uppskattades den globala populationen ha okat till 100 000 adulta individer, vilket innebar ungefar 145 000 individer totalt.
[
1
]
Av dessa finns 70 000 i Nordatlanten, 50 000 i norra Stilla havet och 25 000 pa sodra halvklotet.
[
1
]
Utifran antalet individer, dess stora utbredningsomrade och utvecklingstrend sa kategoriseras idag sillvalen som
sarbar
(VU) av
IUCN
, framst pa grund av att antalet adulta individer inte okar.
[
1
]
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
tysksprakiga Wikipedia
.