한국   대만   중국   일본 
San Francisco ? Wikipedia Hoppa till innehallet

San Francisco

San Francisco
city
Stadsvy över San Francisco.
Stadsvy over San Francisco.
Flagga
Stadsvapen
Land USA  USA
Delstat Kalifornien
County San Francisco County
Hojdlage 16  m o.h.
Koordinater 37°46′30″N 122°25′10″V  /  37.77500°N 122.41944°V  / 37.77500; -122.41944
Yta 601 km²  (2010) [ 1 ]
 - land 121  km²
 - vatten 479  km²
Folkmangd 812 826  (2011) [ 2 ]
Befolkningstathet 6 718 invanare/ km²
Styre London Breed
Tidszon PST ( UTC-8 )
 -  sommartid PDT ( UTC-7 )
ZIP-kod 94102?94105, 94107?94112, 94114?94118, 94121?94124, 94127, 94129?94134, 94158 [ 3 ]
FIPS 0667000
Geonames 5391959
7174368
Ortens läge i Kalifornien
Ortens lage i Kalifornien
Ortens lage i Kalifornien
Kaliforniens läge i USA
Kaliforniens lage i USA
Kaliforniens lage i USA
Webbplats : http://www.ci.sf.ca.us/
San Franciscos finansiella distrikt.
Golden Gate-bron .

San Francisco , officiellt City and County of San Francisco , ar en stad i norra Kalifornien i USA . Staden ligger pa anden av en halvo mellan Stilla havet och San Franciscobukten . Det egentliga San Francisco har omkring en miljon invanare, men staden fungerar som nav for omradet runt bukten (vilket aven innefattar stader som San Jose och Oakland ) och i omradet bor det cirka 8,4 miljoner manniskor.

Namnet kommer fran en spansk missionsstation fran 1776 som var uppkallad efter Franciskus av Assisi . I och med guldrushen 1848 borjade staden vaxa snabbt. Den stora jordbavningen 1906 och de maktiga brander som jordbavningen utloste odelade stora delar av staden, som dock snabbt ateruppbyggdes. San Francisco ar beromt for den ofta valdigt kalla sommardimman, de branta kullarna, stilblandningen av viktoriansk och modern arkitektur samt det vackra laget, med stora strander, som moter havsomradena runt om staden. Beromda attraktioner i staden ar Golden Gate-bron , Alcatraz , kabelsparvagnarna , Transamerica-pyramiden , Coit Tower och Chinatown .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Staden som har en yta av 121 km² har en folkmangd om cirka 826 000 invanare (2012). Tillsammans med bland annat Oakland och San Jose bor cirka 8,4 miljoner invanare i storstadsomradet. Staden ar en av de ledande handels- och sjofartsstaderna pa den amerikanska vastkusten och ett viktigt finanscentrum. San Francisco ar centralort i den sammanhangande region runt San Franciscobukten som kallas San Francisco Bay Area .

Andra stader inom samma latitud [ redigera | redigera wikitext ]

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

San Francisco har ett subtropiskt medelhavsklimat med svala till nagot varma, torra somrar och milda, nederbordsrika vintrar. Temperaturskillnaderna mellan arstiderna ar ganska sma. Sommartemperaturerna dagtid ar omkring 22 °C och motsvarande 11?13° under natten, dock kan temperaturerna ibland stiga till over 30 °C. Vintertid sjunker temperaturerna nastan aldrig till noll och ligger pa runt 13?15 °C under dagen och ned till runt 5 °C som kallast. Morgondimma i samband med kyla ar mycket vanligt under var och tidig sommar.

Mest nederbord far San Francisco mellan november och mars. Arsnederborden ar omkring 510 mm. Staden har 260 dagar med sol per ar.

[ 4 ]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde 14 16 17 18 19 20 20 21 22 21 18 15
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde 8 9 10 10 11 12 13 13 13 12 10 8
 Nederbord 114 113 83 37 18 4 1 1 5 28 80 116

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

San Francisco 1906 efter jordbavningen

San Francisco grundades som missionsstation 1776 av franciskanermunkar (darav namnet). Staden ligger i ett seismiskt mycket aktivt omrade mitt over den nord?sydliga San Andreasforkastningen . Den svara jordbavningen 1906 odelade en stor del av staden (28 000 hus och cirka 3 000 doda) och man fruktar nya katastrofer; en storre jordbavning intraffade ocksa 1989 .

Sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

Centrala San Francisco fran berget Twin Peaks .
Lombard Street ar beromd for att vara ovanligt svarmanovrerad.
Fangelsemuseet Alcatraz .

San Francisco ar bland annat kant for sina branta backar, eftersom gatorna dragits i ett rutnat tvars over kullarna. De branta backarna ledde till att man i slutet av 1800-talet byggde ett sparvagnssystem med kabelsparvagnar , sparvagnar som dras fram av langa kablar under gatan och som pa sa satt kan overvinna de kraftiga stigningarna. Staden ar ocksa sedan 1960-talets protestrorelser kand for att vara mot krigspolitik samt kand som en vansterliberal stad.

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Kabelsparvagn

Flygtrafik [ redigera | redigera wikitext ]

Storsta flygplatsen ar San Francisco International Airport som har direktforbindelser med saval Asien som Europa .

Kollektivtrafik [ redigera | redigera wikitext ]

San Franciscos allmanna transportmedel ar val utbyggda vilket gor att man klarar sig utmarkt utan bil. Till och fran manga omraden gar bussarna 24 timmar om dygnet, med reguljartrafik mellan kl. 05 och kl. 01 och nattbussar var 30?45:e minut mellan kl. 01 och kl. 05. Bussar , sparvagnar , tunnelbana och pendeltag binder ihop San Franciscos stadsdelar med narbelagna stader som Oakland och Berkeley . Langs den stora affarsgatan Market Street finns flera underjordiska stationer bade for sparvagnar och for tunnelbana samt aven en sparvagnslinje som gar i gatuplanet. San Francisco ar enbart cirka 11 km i diameter, vilket gor det ar mojligt att promenera till och fran olika delar i hela staden.

Sparvagn [ redigera | redigera wikitext ]

  • Det finns kabelsparvagnar som gar langs med San Franciscos branta backar.
  • MUNI-sparvagnar gar i gatan i fororterna och i tunnel inne i centrala staden.
  • Det finns aven sparvagnar som enbart gar i gatan, till exempel linjen Castro - Fisherman's Wharf

Tunnelbana [ redigera | redigera wikitext ]

Tunnelbanan BART gar under centrala staden och forbinder den med bland annat flygplatsen och olika fororter at nordost och sydost upp till 50 km bort.

Pendeltag [ redigera | redigera wikitext ]

  • Caltrain (pendeltag) forbinder San Francisco med fororter och stader soderut langt utanfor stan, till exempel storstaden San Jose och omraden som Silicon Valley . Taget har forbindelse med sparvagen vid andstationen i San Franciscos norra del och med BART i fororten Millbrae.

Gaykultur [ redigera | redigera wikitext ]

Regnbagsflagga over Harvey Milk Plaza i Castro-omradet

Sedan andra varldskriget har San Francisco dragit till sig manga homosexuella man. Det var USA:s militar som systematiskt borjade hemforlova misstankta homosexuella militarer. Deras betyg visade da tydligt att de hemforlovats pa grund av homosexualitet, vilket gjorde att de fick svart att aterga till sina tidigare civila liv eller skapa nya. Militarer som stred i Stillahavskriget skeppades alla till basen i San Francisco. Manga av dessa man stannade da kvar i staden da det var lattare att traffa likasinnade, och hjalpa varandra till ett arbetsliv. [ 5 ] Mannen borjade oppna barer och traffpunkter for homosexuella. Under 1950-talets antikommunistiska ledning av Joseph McCarthy drevs en haxjakt mot bland annat homosexuella inom den amerikanska administrationen som ledde till att annu fler homosexuella flyttade till San Francisco. 1969 hade San Francisco fler homosexuella personer per invanare an nagon annan amerikansk stad. Under 1970-talet bosatte sig allt fler homosexuella i omradet Castro , som var en gammal arbetarstadsdel dar de tidigare invanarna flyttade ut till modernare fororter, och Castro kom att bli ett centrum for homosexuella. Den forsta oppet homosexuella politikern i Kalifornien, Harvey Milk , blev ledamot i San Franciscos stadsfullmaktige pa 1970-talet. Milk var kand for sitt arbete for homosexuellas rattigheter.

SoMa-distriktet, San Francisco som IT-stad [ redigera | redigera wikitext ]

SoMa-distriktet, South of Market, i sydostra delen av San Francisco, soder om Market Street, har utvecklats till en av USA:s stora IT-stader de senaste aren. Foretag som Twitter och Zynga ligger i SoMa, aven mangder med mindre startupforetag har etablerats i SoMa, i nara anknytning till Silicon Valley .

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

Professionella lag i de stora lagsporterna [ redigera | redigera wikitext ]

Storre sportarrangemang [ redigera | redigera wikitext ]

Politik och debatt [ redigera | redigera wikitext ]

Polisman fran San Francisco Police Department .

San Francisco ar sedan 1960-talets protestrorelser kand som en marxistisk, vansterliberal och anti-republikansk stad. Det Demokratiska Partiet har tillsammans med de Grona och olika vansterorienterade grupper och partier dominerat i stadens politiska liv. Denna trend har ocksa varit tydlig i USA:s presidentval, da den siste republikanen att vinna San Francisco var Dwight Eisenhower 1956. Formellt styrs staden av en borgmastare och en styrelse pa elva personer. Borgmastare sedan juli 2018 ar London Breed .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]