Romer

Den romska flaggan , skapad 1933 och antagen vid 1971 ars romska varldskongress
Regioner med betydande antal
Bosnien och Hercegovina 6 000 [ 1 ]   Bulgarien 325 000 [ 2 ]   Finland 10 000   Frankrike 500 000  [ 3 ]   Grekland 200 000 [ 4 ]   Italien 120 000?180 000 [ 5 ]   Kroatien 30 ?40 000 [ 6 ] [ 7 ]   Moldavien 11 600 [ 8 ]   Polen 60 000 [ 9 ]   Rumanien 1 850 000 [ 10 ]   Serbien 147 604 [ 11 ]   Slovakien 402 840 [ 12 ]   Spanien 650 000  [ 13 ]   Storbritannien 90 000   Sverige 30 000 [ 14 ]   Tjeckien 5 199 [ 15 ]   Turkiet 35 000 [ 16 ]   Tyskland 120 000 [ 17 ]   Ukraina 47 587 [ 18 ]   Ungern 308 957 [ 19 ]   USA 1 000 000 [ 20 ]   Belarus 60 000 [ 21 ]   Osterrike 50 000 [ 22 ] [ 23 ]
Sprak
Romani
Religion
Framst kristendom , samt en liten del som tillhor islam och shaktism
Beslaktade folkgrupper
sinti och indier

Romer ( romani : roma ) ar en folkgrupp i Europa och delar av Asien . Uppskattningarna av hur manga romer som finns i varlden varierar mellan tva miljoner ^{[ 24 ]} och 20 miljoner varav 12?15 miljoner i Europa, de flesta i Osteuropa . ^{[ 25 ]} Uppgifterna varierar sa mycket pa grund av att manga romer ar nomader och att manga romer undviker att registrera sin etnicitet av fruktan for forfoljelse eller diskriminering och utvisning . ^{[ 24 ]} Flera lander tillampar heller inte registrering av etnicitet, daribland Sverige.

I Sverige kallades romerna tidigare zigenare , ^{[ 26 ] [ 27 ] [ 28 ] [ 29 ]} men denna term ar foraldrad och kan uppfattas som nedsattande. ^{[ 30 ] [ 31 ]}

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Rom ar pa romernas sprak romani , eller romani chib, en benamning pa en romsk vuxen man; for en romsk vuxen kvinna anvands romni . Ordet rom heter pa romani roma . Ordet roma kommer ursprungligen av ordet dom och betyder 'en manniska', 'en person'. ^{[ 32 ]}

Det engelska gypsy och det franska gitan kommer bada fran landsnamnet Egypten , och refererar till forestallningen att romerna ursprungligen nadde Europa via Egypten. ^{[ 32 ]} Romer uppgav sjalva ocksa att de kom fran Egypten eller ”Lilla Egypten”, men det finns bara en bevarad notis om romernas indiska ursprung. I Chronicon Foroliviense (1397?1433) skrev forfattaren frater Hieronymus ar 1422 ”Som jag kunde hora, sade nagra att de harstammade fran Indien.” ^{[ 33 ]}

Den aldre benamningen "zigenare"/"zigenerska" ^{[ 34 ]} eller "zigensk" ^{[ 35 ]} om romer kommer ursprungligen fran ordet "tsigan" som i sin tur harror fran den gamla grekiska benamningen pa kattare, atsigan . Grekiskans athyinganis betyder ”de som inte ror” och syftar till att sedvanan bland den tidens romer inte var att halsa med handslag, utan med handerna ihop. ^{[ 36 ]}

Termen zigenare anses av TT :s mediespraksgrupp som foraldrad. ^{[ 37 ]} Ordet forekommer i titlar pa verk inom musik, film, litteratur och malarkonst.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven Tidsaxel over romernas historia

Romerna utvandrade fran Rajasthan ^{[ 38 ]} i norra Indien under 900- eller 1000-talet. Kallorna till romernas historia ar fa och orsakerna till utvandringen ar osakra. Religionen var en av de framsta orsakerna till utvandring fran Indien. Muslimsk expansion i norra Indien och ovilja att tjana under muslimskt styre har aven framforts som skal till massutvandringen och nyare teorier inbegriper att "proto-romerna" under 1000-talet vandrat vasterut som en fran ghaznaviderna retirerande arme. ^{[ 39 ]} Ordet gajo som betecknar icke-romer anses ha sitt upphov i namnet pa den muslimske harforaren Mahmud av Ghazni . Sannolikt kom folkgruppen till Europa genom Sidenvagen via Persien , Grekland och Armenien . Romerna fanns i Armenien och Konstantinopel (Istanbul) pa 1000-talet. Den forsta presentationen av romer i Europa anses vara nedtecknad pa Kreta 1322 av munken och pilgrimsfararen Symon Semeonis : ”Dar sag vi ocksa utanfor staden ett folk, som iakttog grekernas riter och pastod sig vara av Hams slakt. De stannade sallan eller aldrig pa nagon plats mer an trettio dagar, utan flyttade alltid efter denna tid, sasom de vore ett av Gud forbannat slakte, ostadigt och flyktigt, fran lagerplats till lagerplats med sina sma, avlanga, svarta och laga talt.” Liknande nedteckningar fran den senare delen av 1300-talet finns bevarade fran Grekland och Valakiet. ^{[ 40 ]}

I de romska dialekterna ar alla ord for vapen indiska, vilket starker teorin om att romerna kom som en militar har till Europa. Eftersom Ghaznis trupper ryckte fram i nordvastra Indien rekryterades Rajput-trupper fran hela Indien. Rajputer bestod av flera olika folk som kampade for hinduer. En del ord i romani/romanes visar att en del kommer fran skyterna , andra ord harstammar fran dravider . Bland rajputerna fanns enligt indiska forskare ocksa inslag fran Habish, folk fran Etiopien och Eritrea. ^{[ 41 ]} Det verkar sedan som att en del romer som kom till Europa ocksa blev varvade som turkiska soldater. ^{[ 42 ]} Vlax-romer (utgors av kalderash och lovari-romer med flera) i Osteuropa verkade inte inom krigsmakten i respektive lander, eftersom de fram till mitten pa 1800-talet under manga arhundraden var forslavade. ^{[ 43 ]} Resande, finska romer och tyska sinti-romer har daremot varvats till krigsmakten. ^{[ 44 ]}

De flesta romska ord som har med metallarbete att gora ar grekiska lanord, exempelvis petalo (hastsko), charkoma (koppar) och sastri (jarn). Detta kan vara en indikation pa att romer larde sig smideskonst nar de stannade i Grekland pa vag till ovriga Europa. ^{[ 45 ]}

Fran borjan blev romer val mottagna och bosatte sig framforallt i Ost- och Centraleuropa i dagens Ungern , Slovakien , Bulgarien och fore detta Jugoslavien , lander som ocksa var omstridda granslander mellan Osmanska riket och det kristna Europa. Fran 1450-talet och framat angreps romerna och anklagades for att vara turkiska spioner, och forfoljelserna borjade. Dessa anklagelser anses idag vara helt grundlosa; tvartom menar forskarna att romerna sjalva fick fly fran turkarna nar det grekiska valdet invaderades.

Liksom andra minoriteter blev romerna utsatta for forfoljelser och folkmord nar nationalstaterna vaxte fram. Fran ar 1385 finns det bevis for att romer slagit sig ned i dagens Rumanien. ^{[ 46 ]} Lokalbefolkningen hade en teknologisk overlagsenhet vilket gjorde att de kunde besegra romerna och ta dem som slavar. ^{[ 47 ]} Romer saldes pa auktioner tillsammans med boskap, och det pagick jakter dar romer jagades som djur. Mer samtida indikationer pa diskriminering ar att ordet rom i en rumansk ordbok definierats som en morkhyad person med ett antisocialt beteende . ^{[ 48 ]}

Ur historisk synpunkt kan man skilja pa de romer som spridde sig over den europeiska kontinenten, och de som blev forslavade i ost. I Rumanien fanns tre sorters slavgrupper: statsagda romer, de som agdes av kloster och de som agdes av adelsman. Nar slaveriet upphorde borjade en massiv utvandring av vlax-romer, dvs. lovara, tjurara, kelderash och muchvaya, nagra av dagens storsta och mest spridda romska grupper. ^{[ 49 ]}

Under Forintelsen i Nazityskland horde romerna (och sinti ), vid sidan om judarna , till de hardast drabbade. Romer forfoljdes och dodades urskillningslost av tyska Einsatzgruppen pa ostfronten och hundratusentals romer fran det av Tyskland ockuperade Europa fordes till arbets- och utrotningslager . En romsk benamning for nazisternas folkmord ar Porajmos , en romsk motsvarighet till judarnas Shoah . Omkring en miljon romer och sinti dog under Forintelsen.

Historiens forsta romska kongress holls 1971 i London. Representanter fran 14 lander narvarade. Man antog bland annat sangen ”Gelem gelem” som internationell sang och bestamde den internationella roma-/romani-dagen till 8 april. Man antog aven den romska flaggan vid kongressen. Begreppet rom eller romani antogs ocksa som namn pa dessa grupper, innefattande allt fran Resanderomer till vlax-romer. ^{[ 50 ]} Begreppet rom eller romani har anvants historiskt av de flesta grupper i Europa. Resandefolk i Sverige har till exempel anvant ord som ”Romanoa” for att referera till sig sjalva. ^{[ 51 ]}

Sprak och kultur [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta romer talar spraket romanes eller romani chib , som ar ett officiellt minoritetssprak i Sverige . Romer har ingen egen skriftlig kulturell tradition. Romer ar den enda stora folkgruppen i Europa som saknar skriftlig tradition.

Det finns manga romska grupper som skiljer sig at i kultur och dialekt. Grupperna kan delas in i stratum eller diasporor , det vill saga folkvandringar. De tidigaste folkvandringarna av romer har ocksa de aldsta dialekterna, men de ar samre bevarade an till exempel vlax-romernas dialekter.

1. Stratum ett inkluderar de aldsta dialekterna: mechkari, kabuji, xanduri, drindari, erli, arli, bugurji, mahajeri, ursari (ri?hinari), spoitori (xoraxane), karpatichi, polska roma, kaale (fran Finland), sinto -manush, scandoromani ( svensk-romani ) och sa kallade baltiska dialekter.
2. Stratum tva omfattar chergari, gurbeti, jambashi, fichiri, filipiji och en undergrupp av vlax-dialekter fran Rumanien och Bulgarien.
3. Stratum tre omfattar resten av de sa kallade vlax-dialekterna, inklusive kalderash, lovari, machvano. ^{[ 52 ]}

Synen pa renhet ar nagot som genomsyrar romernas kultur. Det finns ett antal regler gallande renhet. Man anses generellt sett renare an kvinnor. Barn och aldre anses renare an andra. Matplatsen ar helig och matkarl som har vidrort marken eller stolar maste kastas. Man far inte tvatta kokshanddukar eller annan kokstextil tillsammans med annan tvatt. Man far heller inte blanda yngres och aldres klader nar man tvattar, eller klader som anvands nedanfor midjan med sadana som anvands ovanfor (allt fran midjan och ner anses vara smutsigt).

Man har traditionellt forsorjt sig pa olika former av hantverk , sarskilt kopparsmide . Ofta blandades religiosa och andra vidskepliga element i smyckena: fruktbarhetens symbol solen , och det livshotande " onda ogat ". Genom att avbilda det onda som en gudom varjde man sig mot det. En annan typisk symbol har varit silverknapparna som man traditionellt bar, ofta avbildade som kvinnobrost. ^{[ 53 ]} Inneborden av dessa symboliska inslag har med tiden forsvunnit, och fokus har alltmer koncentrerats pa det dekorativa.

Religiosa ord pa romani/romanes vittnar ocksa om indiska rotter. Det kristna korset kallas for treshul vilket ar samma ord som den indiska guden Shivas treudd. Det finns ocksa armeniska ord som har med kristendom att gora, vilket kan vara en indikation pa att romerna kom i kontakt med kristendomen for forsta gangen nar de kom till armenisk mark. ^{[ 45 ]} Ordet for gud ar pa romani devel och ordet for djavulen ar beng . ^{[ 54 ]} Bada orden har sina rotter i sanskrit . ^{[ 55 ]}

Resandefolk i Sverige och Norge har praktiserat en inriktning dar Devel var den hogsta guden, men samtidigt en strang gud, medan Alakoh var den forlatande och trostande guden. Beng var djavulen vars tillhall var Tamla. Alakoh och Beng lag i krig med varandra. Det var den aldste i respektive stam som skulle praktisera religionens regler. Enligt den resande-romska inriktningen maste en rik man dela med sig av sitt, om inte skulle han bli bestraffad. En resande som nekats den rikes ”brod” stod fri i forhallande till den rike och behovde inte folja hans jordiska lagar. ^{[ 56 ]}

Armenien och Turkiet [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta europeiska nedteckningarna av romernas existens ar fran tidigt 1300-tal. Nagra av de forsta anteckningarna om romerna fanns pa Kreta i Grekland ar 1322, samt i Vastarmenien , dvs ostra Turkiet och Konstantinopel (Istanbul) pa 1000-talet. En av romernas dialekter, lomavren , bygger till stor del pa armeniska .

Det finns en teori om att man forvaxlade dem med en sekt som kallades artzinganos/antziganoi bestaende av spaman fran Turkiet och Armenien . Detta skulle vara anledningen till den svenska benamningen "zigenare". ^{[ 57 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Romer i Sverige .

Den 29 september 1512 kom Greve Antonius med ett stort antal familjer. Greve Antonius och hans har blev senare kallade for tattare i en svensk kronika av Olaus Petri . Sjalv sade sig haren komma fran "Klene Egifft", lilla Egypten, vilket av vissa forskare tolkats som en romsk bosattning pa Peleponnesos i Grekland. Ifall Greve Antonius ar samma person som Antonius Gagino passerade denna romska har Skottland 1505, enligt ett brev fran den skotske kungen Jakob IV. ^{[ 58 ]} Bland finska, norska och svenska gammalromska slakter har namn som Grek och Skotte cirkulerat, vilket kan ha sin forklaring i vandringsvagarna.

Romer i Sverige kan delas in i flera grupper:

• Kale-romer har sitt narmaste ursprung i Finland.
• Kalderash -romer har sitt ursprung i ostra Europa.
• Utomnordiska romer ? lovara och kalderash.
• Nyanlanda romer ? arli .
• Resandefolket ar den aldsta gruppen i Norden tillsammans med Kale. ^{[ 59 ]}

Alla dessa grupper har gemensamma rotter, vilket har bevisats med DNA-teknik. ^{[ 60 ] [ 61 ]}

Romernas historia i Sverige ar kantad av forfoljelse, trakasserier och diskriminering. Pa 1500-talet var det belagt med dodsstraff for manliga romer att uppehalla sig i landet. Den 28 april 1543 fick befallningsmannen i Vasteras Rasmuss Klott en barsk anmaning att jaga en tattarhop, om vilken han tydligen skrivit till konungen ( Gustav Vasa ), ut ur landet. ^{[ 62 ]}

De svenska romerna (resande) fran 1600 till tidigt 1800-tal har nastan undantagslost haft rottradar till Finlands romer (kaale). Under 1700-talet uppeholls mycket livliga forbindelser pa Bottenhavets bada sidor. De varvade regementena, till del bestaende av romska soldater, bytte ofta forlaggningsorter med varann. ^{[ 63 ]} Den svenska forlusten av Finland 1809 till Ryssland betydde ett forsvarande for denna typ av forbindelser da de finska och svenska romerna isolerades fran varandra.

Ett av varldens kanske aldsta foremal med romskt samrore ar formodligen ett hantverk, ett benbit bearbetad som en doskalle, av resandekvinnan Anna Maria Adamsdotter som var anklagad for haxeri i borjan pa 1700-talet. Foremalet innehas idag av Nordiska museet. ^{[ 64 ] [ 65 ]}

Under 1800-talets slut fick Sverige en ny romsk grupp bredvid de resande. Det var kalderash-romer som invandrade fran olika delar av Europa, men de flesta harstammade fran slaveriet i Osteuropa. De kom att syssla med kopparslageri och aven olika dansupptradanden. Forfaderna till dagens Kalderasha-slakter invandrade i slutet pa 1870-talet men reste vidare i Europa for att sedan komma tillbaka permanent. ^{[ 66 ]} Kalderash kom att benamnas "zigenare" medan resande av myndigheter benamndes "tattare" under storre delen av 1900-talet. ^{[ 67 ]}

Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige forbjuden, vilket betyder att Sveriges granser var stangda for romska flyktingar under andra varldskriget och de nazistiska forfoljelserna. Under forsta delen av 1900-talet drabbades kalderash-gruppen av utestangande fran samhallet. De blev tvungna att bo i talt eller i "zigenarlager" fram till 1960-talet. Resandefolket drabbades av tvangssteriliseringar , tvangsomhandertaganden av barn och tvangsassimilation . ^{[ 68 ]} I slutet av 1950-talet invandrade kaale-romerna fran Finland. Det ar de som kallas for "finska zigenare", och de bar sina traditionella klader som de burit sedan den forsta delen av 1900-talet. Under de fyra sista decennierna kom ungefar 10 000 romer fran andra lander. De tillhor grupper som lovara, romer fran forna Jugoslavien och sinti. ^{[ 69 ]}

Katarina Taikon och hennes syster Rosa Taikon var tva av de storsta kamparna for bland andra de svenska kalderashromernas (svenska zigenarnas) rattigheter till bostader och skolgang under 1900-talet.

En av Sveriges regering bestalld vitbok om overgrepp mot Sveriges romer presenterades 2014. Vitboken redogor for hur svenska staten under 1900-talet har bedrivit rasbiologi och bidragit till diskriminering , spridande av myter och stereotyper . Boken spanner over en tid om 100 ar. Genomgangen av politiska motiv och atgarder under forsta halften av 1900-talet visar att registreringar, steriliseringar, omhandertaganden av barn, fordrivning och vagran att mantalsskriva romer motiverades och verkstalldes utifran antagandet att romer var oonskade. Atgarderna forsvarade romers tillvaro. Samtidigt var just uppfattningen att romer inte var en del av samhallet ocksa ett motiv till att det kravdes atgarder riktade mot gruppen. ^{[ 70 ]}

I dag vill svenska staten att romer ska fa behalla sin romska kultur och identitet; dessutom ar romani ett av minoritetsspraken. Trots detta ar romer den grupp som utsatts mest for diskriminering och framlingsfientlighet ^{[ 71 ]} ? bade i Sverige och i hela Europa. ^{[ 72 ]} Polisens " romregister ", som blev kant hosten 2013, och tiggeri ar tva aspekter av romernas situation i Sverige under 2000-talet. ^{[ 73 ]}

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

I Frankrike finns det en mangd olika romska grupper. Det finns bland andra lovara, kalderash, tjurara, sinti, boyach och xoraxane. Det finns ca 10 000 bland dessa romska grupper som langre tillbaks har sina rotter i oststaterna. ^{[ 74 ]} En av de storsta jazzgitarristerna nagonsin, Django Reinhardt , var av sinti-bord. Han ar hogt aktad av nastan alla romska grupper idag. ^{[ 75 ]} Djangos gitarrstil kallas idag "Jazz Manouche", "Jazz Gitan" (dar gitan betyder "romsk") eller ibland "Hot Club music". ^{[ 76 ]} Det finns ocksa spanska romer (gitanos) i Frankrike. De uppgar till cirka 5 000 personer. I den spanskromska gruppen finns det Gitanos Aragones, Gitanos Castillans och Gitanos Andalous. ^{[ 74 ]} Musikgruppen Gipsy Kings tillhor denna romska grupp.

Italien [ redigera | redigera wikitext ]

Det bor omkring 150 000 romer i Italien. Drygt halften av dem ar italienska medborgare och 20 procent ar medborgare i ett annat EU-land. Resten riskerar att utvisas efter folkrakningen. ^{[ 77 ]}

Den italienska regeringen inledde planer pa att registrera alla landets romer med hjalp av fingeravtryck ar 2008. ^{[ 78 ]} Inrikesminister Roberto Maroni har forsvarat forslaget med att det ar nodvandigt for att forebygga brott och identifiera illegala invandrare. Arbetet inleddes i lagren utanfor staden Neapel i borjan av juli 2008. Barn som vuxna i de over 700 lager med romer som finns i landet ska alla tvingas lamna sina fingeravtryck och personuppgifter. ^{[ 79 ]} Arbetet ska vara slutfort i mitten av oktober 2008 och ar enligt Roberto Maroni nodvandigt for att bekampa kriminalitet. Folkrakningen ska ocksa avsloja vilka av romerna som befinner sig olagligt i landet.

Unicefs generalsekreterare i Italien, Vincenzo Spadafora, har uttryckt sin och Unicefs forvaning och starka invandningar mot beslutet att insamla fingeravtryck fran romska barn. ^{[ 80 ]}

Den 8 april 2016, pa den Internationella dagen for romer och sinti , publicerade den italienska foreningen Associazione 21 Luglio sin arliga rapport for Italien. Manga internationella overvakningsorgan ? daribland Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, och FN:s Utskott for ekonomiska, sociala och kulturella rattigheter ? har utfardat rekommendationer for Italien i samband med allvarliga diskrimineringsfall, hatbrott och rasistisk politik som fortsatter skapa problem i landet. ^{[ 81 ]}

Slovakien [ redigera | redigera wikitext ]

Cirka 7,45 procent av Slovakiens befolkning ar romer. ^{[ 12 ]} Det finns 402 840 romer som lever i Slovakien. ^{[ 12 ]} Slovakien ar det rom-tataste landet i Europa och framst sinti (romungro) bor dar. ^{[ 38 ]}

En annan kalla uppskattar att 9,17 procent av landets befolkning ar romer. ^{[ 82 ]}

Runtom i Slovakien byggdes det fjorton murar runt olika romska bosattningar. Bland annat i byn Vel'ka Ida som har 3 500 invanare, varav 1 500 ar romer. ^{[ 83 ]} Myndigheterna sager att murarna ar avsedda for romernas egen sakerhet. ^{[ 83 ]}

EU har dock agerat och kraver att fa ner murarna. ^{[ 84 ] [ 85 ]} Det finns murar som omringar romska bosattningar i staderna Michalovce och Ko?ice . ^{[ 85 ]}

Rumanien [ redigera | redigera wikitext ]

Rumanien hade 621 573 romer ar 2011 och de utgjorde da 3,3 procent av landets befolkning. ^{[ 86 ]} En rumansk borgmastare beordrade byggandet av en mur som omringade en romsk bosattning i staden Baia Mare. Borgmastaren Catalin Chereches flyttade romer till ett getto med tva meter hog mur runt. ^{[ 87 ]} Borgmastaren falldes sedan och tvingades betala 6 000 lei (cirka 12 500 kronor) i boter. ^{[ 88 ]}

Enligt EU:s byra for grundlaggande manskliga rattigheter rader en omfattande diskriminering av romer i Rumanien. En av sju unga romer i Rumanien har aldrig gatt i skolan, 30 procent av romerna i landet kan varken lasa eller skriva, farre an 30 procent av romerna har ett jobb, 84 procent saknar antingen el, avlopp eller rinnande vatten dar de bor, och risken att tvingas ga och lagga sig hungrig ar fem ganger sa hog bland romer som andra rumaner. ^{[ 89 ]}

Bulgarien [ redigera | redigera wikitext ]

2011 uppgick den romska befolkningen till drygt 325 000 personer, vilket motsvarar 4,9 procent av befolkningen. ^{[ 90 ]}

Arbete mot diskriminering [ redigera | redigera wikitext ]

Bulgarien och Rumanien [ redigera | redigera wikitext ]

EU har stallt harda krav pa Bulgarien och Rumanien att jobba for en jamlik inkludering av romer i samhallet. Ett steg i att visa att man ar pa god vag ar projektet Decade of Roma Inclusion . ^{[ kalla behovs ]}

En organisation i Bulgarien som riktar stark kritik mot denna inkludering ar den Bulgariska nationella alliansen . Det bulgariska partiet Ataka ar ocksa mycket negativt installda till romerna i landet. Deras partiledare, Volen Siderov , fick 22 procent i presidentvalet 2006. ^{[ kalla behovs ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska myndigheter erkande 1999 romerna som en av fem nationella minoriteter i Sverige och romani chib som ett av de nationella minoritetsspraken. En direkt foljd av erkannandet som minoritet var att ett rad for romska fragor upprattades 2002 . ^{[ 91 ]} 2006 beslutade regeringen att skapa Delegationen for romska fragor som lade fram sitt betankande Romers ratt ? en strategi for romer i Sverige, till regeringen den 30 juli 2010. ^{[ 92 ]}

I samband med Europaradets aterkommande granskning 2023 av Sveriges efterlevnad till ramkonventionen om skydd for nationella minoriteter slappte manniskorattsorganisationen Civil Rights Defenders en alternativrapport med rekommendationer till den svenska regeringen. I rapporten kritiserades att Sverige trots aterkommande uppmaningar fran Europaradet inte erbjuder romer fran andra EU-lander samma skydd som svenska romer, nagot som strider mot ramkonventionen om skydd for nationella minoriteter. Den svenska regeringen far aven kritik for att man tillater romer fran andra EU-lander ( utsatta EU-medborgare ) att leva under ovardiga levnadsforhallanden med brist pa vatten och avlopp, samt de aterkommande vrakningar av romer som svenska myndigheter har utfort utan att erbjuda alternativa bostader. Vidare noteras att hatbrott och antiziganism drabbar romer hart och regeringen uppmanas att se over lagstiftningen mot hatbrott for att battre kunna skydda romer. ^{[ 93 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Porajmos
• Romani
• Romer i Sverige
• Singoalla
• Carmen
• La Boheme
• Bohem
• Katarina Taikon
• Resandefolk
• Zigenarmusik
• Zigeunerschnitzel
• Sinti
• Appleby Horse Fair
• Antiziganism
• Internationella Romadagen

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Taikon, Katarina (1970). Zigenare . NoK junior. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 8221973  

• Casinge, Sebastian (2020). De resandes kulturarv . Frantzwagner-sallskapet.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Karlsson, Ingmar (2003). Europas styvbarn : minoritetsfolk utan egen stat . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. sid. 229-254. Libris 8869565 . ISBN 91-46-20034-7  
• Den morka och okanda historien. Ds 2014:8. : Vitbok om overgrepp och krankningar av romer under 1900-talet . Ds 2014:008. Norstedts Juridik AB. 2014. Libris 15870618 . ISBN 9789138240793 . http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/70/61/6383bd1c.pdf . Last 18 februari 2015   Arkiverad 26 mars 2014 hamtat fran the Wayback Machine .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Romer .
  Bilder & media
• Romers ratt - en strategi for romer i Sverige , Statlig utredning 2010
• [1]
• Information om Romer i Sverige och Europa: E Romani Glinda
• Informationssajt om Romanifolket
• RomNews Society
• European Roma Rights Centre
• Information om Romer i Sverige och Europa
• Ame rom sam - Vi ar romer. Oppen larresurs tillverkad av larare och deltagare pa Skarpnacks folkhogskola
• Nattidningen Drabbrikan . Utgiven av Frantzwagner-sallskapet.