Robert Hutchings Goddard
, fodd
5 oktober
1882
i
Worcester
i
Massachusetts
, dod
10 augusti
1945
i
Baltimore
, var en
amerikansk
vetenskapsman
och en av pionjarerna inom
raketforskningen
. Han har kallats "rymdraketens fader".
NASA
:s
Goddard Space Flight Center
ar uppkallat efter honom. Aven
asteroiden
9252 Goddard
ar uppkallad efter honom.
[
11
]
Robert Goddard foddes i Worcester i delstaten
Massachusetts
i USA ar 1882. Redan som tonaring var Goddard mycket intresserad av
raketer
, vilka har anvants i
Europa
inom krigforingen sedan borjan av
1800-talet
. Men han var inte intresserad av krigforing, utan av att kunna anvanda raketer till att kunna resa i rymden med, till
manen
och andra planeter.
Nar Goddard var 32 ar blev han fysiklarare pa
Clark University
i Worcester. Strax efter det tog han
patent
pa tva raketuppfinningar han konstruerat, han skrev aven en bok (
A method of reaching extreme altitudes
) om hur man skulle bara sig at for att kunna fardas hogre upp i rymden. I boken forklarar han ocksa hur man med hjalp av en
flerstegsraket
skulle kunna fardas till manen.
Pa
1920-talet
, nar Goddard var ungefar 38 ar, borjade han experimentera med raketer som drevs med flytande bransle. Fram till dess hade man anvant
krut
som raketbransle. Tanken bakom experimenten var att Goddards nya sorts raket skulle vara tillrackligt stark att kunna na de hoga hojder som han skrivit om i sin bok. Ar 1926 avfyrade han varldens forsta raket med flytande bransle som drivmedel. Denna raket var en cirka tre meter lang metalltub med
motor
och munstycke i ena anden. Raketen skots ivag med hjalp av de
gaser
som strommade ut genom munstycket nar branslet antands. Den flog ungefar tolv meter upp i luften och landade femtiosex meter ifran uppskjutningsplatsen. Ar 1929 skot Robert Goddard upp annu en raket, men mycket storre an den forra. Den var utrustad med bland annat
barometer
,
termometer
och en liten
kamera
. Problemet med den storre raketen var att den forde sa mycket oljud att hans grannar klagade hos
polisen
, och polisen forbjod vidare raketuppskjutningar i Massachusetts. Det gjorde att Goddard inte langre kunde fa hjalp med pengar och annat stod fran USA:s regering for att fortsatta sitt arbete.
En som var intresserad av Robert Goddards arbete for att fa fram en fungerande
rymdraket
var den kande flygaren
Charles Lindbergh
, som var den forste att ensam flyga over
Atlanten
. Han hjalpte Goddard att fortsatta med sina raketforsok genom att overtala den amerikanske industrimannen
Daniel Guggenheim
att skanka Goddard 50 000 dollar. Med de pengarnas hjalp byggde han en raketprovningsanlaggning i delstaten
New Mexico
dar han bade byggde och skot upp raketer som klarade att stiga till 2,4 kilometer och fardades med en hastighet av 800 kilometer i timmen.
1935 blev han den forste som lyckades avfyra en raket som, med flytande bransle som drivmedel, fardades fortare an ljudet, i en hastighet av nastan 1 200 kilometer i timmen.
Sammanlagt tog Robert Goddard ut mer an 200 olika patent pa raketer. Nagra av de uppfinningar han tog patent pa var fore sin tid, och det tog manga ar innan man insag betydelsen av dem.
Robert Goddard avled i
Baltimore
i
Maryland
ar 1945. Den amerikanska regeringen uppskattade inte Goddards arbete under hans livstid. Forst femton ar efter hans dod insag regeringen betydelsen av hans arbete med att utveckla raketen. De betalade da en miljon dollar i ersattning for att fa anvanda hans patent. Vid den
forsta manlandningen
anvande man mycket kunskap fran Goddards patent. Han ar numera erkand som rymdraketens fader.
- ^ [
a
b
]
Encyclopædia Britannica
, Robert Goddard, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
SNAC
, Robert H. Goddard,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Find a Grave
, Robert Hutchings Goddard,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Годдард Роберт”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Годдард Роберт”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 27 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.nasa.gov
, last: 30 augusti 2018 och 24 oktober 2022.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
las online
,
www.nasa.gov
, last: 30 augusti 2018.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.nmspacemuseum.org
, last: 17 juli 2023.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Space Pioneers Enshrined
,
Las Vegas Optic
(pa engelska), 6 oktober 1976, s. 6,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.invent.org
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
”Minor Planet Center 9252 Goddard”
(pa engelska). Minor Planet Center
.
https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9252
. Last 14 juni 2023
.