Religion Antal troende ( i Sverige ) Religionsstiftare Teologi Mytologiska gestalter Denna tabell:  visa   ?   redigera

Religion ar ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, varldsaskadningar , texter , helgedomar , profetior och organisationer , som kopplar manniskolivet till overnaturliga , transcendentala och andliga foreteelser. ^{[ 1 ]} Dock rader det inte konsensus over vad som exakt definierar en religion. ^{[ 2 ] [ 3 ]} Inom religioner forekommer fenomen som gudar , andar , transcendenta sjalar , aterfodelse eller dylikt. Religion kan aven rora sig om forestallningar om en hogsta andlig verklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar. Andetro, forfaderstro och overtygelsen om en magisk verklighet ar ocksa uttryck for religion.

Symbolik , myter , riter och traditioner hor till religionens kannemarken. Ytterligare en kort definition ar att ”religion” ar varje specifik tro nar det galler det overnaturliga, nagot som vanligen omfattar ritualer, en etisk kod, en livsfilosofi och en varldsbild. ^{[ 4 ]} Religioner kan ses som olika svar pa fragor om livets mening och mal och om moraliska krav och plikter mot medmanniskorna. ^{[ 5 ]}

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet har sitt ursprung i latinets religio . Inneborden och ursprunget till den latinska frasen ar omtvistad, ^{[ 6 ]} men har bland annat tolkats som "gudsdyrkan", "gudsfruktan" eller "respekt for det heliga". ^{[ 7 ]} Betydelsen att det ar en form av trossystem finns belagd fran 1300-talet. I sin nuvarande betydelse infordes ordet i de moderna kulturspraken pa 1500-talet av humanisterna och anvandes bland annat av reformatorn Martin Luther . Pa svenska finns ordet belagt fran 1539.

Definition [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ingen enighet bland religionsforskare hur begreppet "religion" ska definieras. ^{[ 8 ] [ 9 ]} Detta ar dock inte nodvandigtvis ett problem. Enligt Stefan Arvidsson och Jonas Svensson ar definitioner av "religion" varken sanna eller falska, utan istallet mer eller mindre anvandbara beroende pa vilket syfte definitionen fyller i den specifika forskningskontexten. ^{[ 8 ]}

Religionsdefinitioner delas vanligen in i tva typer: substantiella och funktionella. Substantiella religionsdefinitioner definierar religion utifran ideer och trossatser, medan funktionella definitioner istallet definierar religion utifran den funktion som en eventuell religion spelar i manniskors liv. ^{[ 8 ] [ 10 ]} Exempel pa substantiella definitioner ar: "religion ar tro pa Gud" eller "religion ar tro pa nagot overnaturligt". Substantiella religionsdefinitioner, som de tidigare namnda, ar enligt Inger Furseth och Pal Repstad ofta etnocentriska , da de ofta fargas av forskarens kulturella och religiosa kontext. Distinktionen mellan "naturlig" och "overnaturlig" ar till exempel, enligt Furseth och Repstad, en distinktion som har sitt ursprung i den europeiska Upplysningstiden . ^{[ 10 ]} Funktionella religionsdefinitioner, exempelvis "religion ar det som ger manniskor mening" ar enligt Furseth och Repstad ofta mindre etnocentriska an substantiella definitioner. Dessa har dock istallet problemet att flera definitioner sa pass breda att de inkluderar aven sekulara hobbies och livsaskadningar . ^{[ 11 ]} Detta kan dock betraktas som en fordel. Ninian Smart menar att breda religionsdefinitioner ar hjalpsamma for att studera hur sekulara livsaskadningar eller ideologier kan fylla liknande funktioner som religioner. ^{[ 12 ]} Aven om substantiella definitioner ofta ar snava och funktionella definitioner ofta ar breda, ar det inte nodvandigtvis sa. Det finns saval breda som smala definitioner av bada typer. ^{[ 13 ]}

En del forskare, som Ninian Smart, har med inspiration fran Ludwig Wittgenstein forsokt formulera en rad "familjelikheter" som religioner har. Enligt sadana modeller finns det en rad karaktarsdrag som flera, men inte alla, religioner delar. Tanken ar da att det racker att ha nagra av dessa karaktarsdrag for att igenkannas som en "religion", men att inget enskilt karaktarsdrag ar ett krav eller finns hos alla religioner. ^{[ 13 ]} Enligt Rem B. Edwards riskerar dock aven sadana definitioner att fargas av forskarens religiosa och kulturella kontext. Detta da de "karaktarsdrag" eller "familjelikheter" som beskrivs ofta utgar fran den religion forskaren framst ar bekant med. ^{[ 14 ]}

Religioners komponenter [ redigera | redigera wikitext ]

Flera religionsforskare har forsokt definiera vilka komponenter eller dimensioner som religioner i regel har. Ninian Smart beskriver sex sadana: dogmatik, mytologi, etik, ritualer, upplevelser och en social dimension. Eric J. Sharpe beskriver fyra: en existentiell, en intellektuell, en institutionell och en etisk. Rodney Stark och Charles Glock beskriver fem: tro, praktik, upplevelser, kunskap (om ritualer och trossatser) och konsekvenser (religionens konsekvenser for personens liv). ^{[ 15 ]} Ninian Smarts beskrivning av religionernas dimensioner har varit en av de mest inflytelserika modellerna. ^{[ 12 ]}

Enligt Ninian Smart har olika religioner olika kompositioner av de "dimensioner" som han namner. Exempelvis namner Smart att modern/ sekular buddhism har starkt fokus pa meditation, etik och filosofi men en nastintill avsaknad mytologisk dimension. ^{[ 15 ]}

Mytologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet " myt " anvands sallan av religiosa personer sjalva, utan snarare av religionsforskare. Likt andra religionsvetenskapliga begrepp ar definitionen omtvistad, men syftar vanligen till berattelser av religios betydelse inom en viss tradition. ^{[ 16 ]} Berattelserna kan betraktas som antingen bokstavligt sanna eller som liknelser for religiosa lardomar. De fyller ofta en saval rituell som social betydelse inom den religiosa gruppen. ^{[ 17 ]} Myterna ar aven tatt sammankopplade med religionernas doktriner (laror) da dessa ofta grundar sig i de religiosa berattelserna/myterna. ^{[ 18 ]}

Praktiker [ redigera | redigera wikitext ]

Religionernas praktiska dimension, ofta refererat till som dess ritualer, ar centrala i de flesta religioner. Ritualernas utformning och innebord skiljer sig dock at mellan olika religioner. Exempel pa sadana praktiska utovningsformer ar bon, predikan, dyrkan, offer, yoga och meditation. ^{[ 18 ]} De praktiska dimensionernas former och innebord har analyserats pa en rad olika satt av religionsforskare. Ronald Grimes har exempelvis foreslagit att man ska skilja mellan "rit" och "ritual", dar ritual betecknar alla praktiska religiosa handlingar, medan riter betecknar mer formella aktiviteter, som bar mitzva , dop eller brollop . Roy Rappaport har i sin tur analyserat ritualens natur. Ritualer ar enligt Rappaports definition handlingar som foljer strikta och formella regler som utformats av nagon annan an utovaren sjalv. Andra, som Catherine Bell, ar kritiska till generella teorier om ritualer. Detta da Bell menar att det finns en sadan mangfald av ritualer att det inte finns nagra definitiva gemensamma karaktarsdrag for dem. Anne-Chrstine Hornborg menar att generella ritualteorier ofta blir svara att applicera pa nyare religiosa fenomen, som New-Age, som har ett rituellt liv som inte ar lika uppstyrt som i andra religioner. ^{[ 19 ]}

Upplevelser [ redigera | redigera wikitext ]

En annan aspekt av religioner ar religiosa upplevelser av till exempel vordnad, medlidande, lugn, stillhet, mystik eller dylikt. ^{[ 18 ]} Religiosa upplevelser kan forutom kanslor aven involvera visioner av anglar eller buddhor , tungotal , enhetlighet med Brahman , andebesatthet eller dylikt. ^{[ 20 ]} Kanslor ar ofta centrala i religiosa ritualer. De har aven en betydelse i religiosa berattelser: exempelvis Buddhas upplysning under Bodhitradet , Muhammed pa berget Jabal al-Nour , Mose och den brinnande busken och Paulus omvandelse. ^{[ 21 ]}

Etik [ redigera | redigera wikitext ]

Etik , det vill saga pabud gallande hur manniskor bor agera, ar ocksa ett viktigt inslag i manga religioner. I buddhismen finns en rad traningsregler , i judendomen och kristendomen finns De tio budorden och i Islam finns bland annat sharia . ^{[ 18 ]}

Social dimension [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta religiosa rorelser innefattar aven sociala grupperingar, formella eller informella. Religionssociologi ar ett vetenskapligt falt som i huvudsak undersoker religionernas sociala dimension och relation till samhallet i stort. ^{[ 18 ]}

Materiell dimension [ redigera | redigera wikitext ]

Ninian Smart menar att de flesta religioner ocksa har en "materiell" dimension. Exempel pa detta som Smart namner ar religiosa byggnader, ikoner, konstverk, heliga floder, berg och andra platser som manniskor vallfardar till. ^{[ 18 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Antropologer under 1800-talet forsokte hitta manniskans och religionens uppkomst. I detta sokande uppstod en rad olika "evolutionara" teorier dar vissa former av religioner beskrevs som den evolutionara foljden av andra typer av religioner. Exempelvis beskrev Edward Burnett Tylor att den forsta typen av religiositet var animism , som sedermera utvecklades till polyteism som i sin tur utvecklades till monoteism . ^{[ 22 ]} Termen "primitiva religioner" var vanligt forekommande, men har under modern tid forkastats da den antytt att vissa religioner skulle vara overlagsna andra. I modern tid talas det istallet om "inhemska religioner" (engelska: "indigenous religions"), och syftar da exempelvis till shinto , tidig hinduism , maorifolkets religion, amerikanska ursprungsbefolkningens religioner, med flera. ^{[ 23 ]}

Konkreta kunskaper om uraldriga religioner hanger samman med uppfinnandet av skrivkonsten i Mesopotamien och Egypten . Sumererna i sodra Mesopotamien uppfann kilskriften 3400 ? 3100 f.Kr. och egyptierna strax darefter hieroglyferna , och dessa gamla texter berattar utforligt om religioner och om hur dessa utovades och utvecklades. Dessa religioner var polyteistiska , med nagot enstaka undantag.

Religionerna tillhorde lange en stam, en stad eller ett folk. De stora monoteistiska varldsreligionerna Judendom , Kristendom , Islam och Baha'i har alla sitt ursprung i den monolatristiska tro som utvecklades av de hebreer som under ledning av Moses sags ha lamnat eller flytt Egypten omkring 1400 ? 1200 f.Kr. Israel eller Palestina ses ocksa som ett heligt land av dessa fyra varldsreligioner, som dessutom har klart angivna religionsgrundare i Moses , Jesus , Muhammed och Baha'u'llah . Dessa religioner raknar sig sjalva som harstammande fran den mytologiska personen Abraham , och religionerna brukar darfor aven kallas for abrahamitiska religioner .

Zarathustra skapade tidigt i Persien en religion som grekerna sedan benamnde zoroastrism , och som far anses vara monoteistisk. Zoroastrismen och andra religiosa forestallningar i Persien utovade ett stort inflytande pa judarnas, sedan Kyros erovrat Babylon 539 f.Kr och befriat den elit fran Jerusalem som babylonierna tvangsforflyttat dit. Judarna, som tidigare inte haft forestallningar om sjalen och himmel respektive helvete efter doden, fick nu det. Indiska laror kom ocksa till Medelhavsomradet via Persien. Efter Alexander den stores erovringar pa 300-talet f.Kr. kom aven hellenismen att paverka judisk tro, liksom nyplatonism hade stor betydelse for den kristna trons uppfattningar om Gud och livet efter detta.

I Indien utvecklades ur brahmanismen pa 500-talet f.Kr. hinduismen , som har vissa monoteistiska riktningar men till overvagande delen polyteistiska, och som en reaktion mot brahmanismens stranga askeskrav, buddhismen och jainismen ? tva religioner i vilka gudsforestallningar spelar en underordnad betydelse.

Religion och vetenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra tidiga trossystem som grundade sig pa empirism, logik och koherens etablerades i det antika Grekland . Dessa filosofier saknade gudar, andar och andra overnaturliga element. Det friare, logiskt grundade och icke-doktrinara kunskapssokandet resulterade i en mycket stark kunskapsutveckling pa forhallandevis kort tid.

Nybildade eller expanderande religioner kan ibland medfora att vetenskap, kultur och bildning okar i spridning. Enligt en uppfattning hande detta under islams expansion de forsta arhundradena efter Muhammed. I oster samlade muslimska tankare och filosofer in stora mangder vetenskaplig eller filosofisk litteratur i takt med islams expansion och erovringar. Pa ett liknande satt har vasterlandsk kultur, teknologi och vetenskap spridits nar kristendomen har brett ut sig over varlden, till foljd av migration, erovringar och mission.

Under medeltiden vaxte universitetsvasendet i Vasteuropa fram. Framvaxten var starkt kopplad till den katolska kyrkan och den kristna trons spridning norrut. Teologi och filosofi var de mest centrala amnena. En viktig del av studierna var att formulera den kristna tron med hjalp av den antika filosofins (framst Platons och senare Aristoteles ) terminologi. Arbetet kom i manga fall kom att medfora en starkt konservativ vetenskapssyn. Kyrkans stora politiska inflytande medforde normer av trosmassig likriktning. Vissa antika uppfattningar om exempelvis fysikaliska forhallanden gjordes till en del av den kristna troslaran, medan ron som stred mot kristna urkunder blev blasfemiska. Detta fick till foljd att nya vetenskapliga ron motarbetades och vetenskapsman som Galileo Galilei och Nicolaus Copernicus motarbetades och trakasserades da deras forskningsresultat avvek fran den av kyrkan da sanktionerade varldsbilden.

Socinianismen var en kristologisk lara utvecklad av bl.a. italienaren Fausto Sozzini (1539?1604). Han menade att Bibelns innehall maste underkastas fornuftet. Socinianismen forkastade treenighetslaran eftersom Jesus enligt sunt fornuft maste ha varit en manniska. Det mest centrala for kristendomen ar Jesus dod pa korset och hans uppstandelse. Om Jesus hade varit Gud eller en sida hos Gud skulle han inte ha bevisat nagonting alls, da en Gud varken kan dodas, lida eller plagas av fasansfulla smartor. Sozzini menade att Jesus darfor helt och hallet maste ha varit en manniska.

Under 1600- och 1700-talen fick den empiriska metoden genomslag bland Europas larda och man borjade finna svar pa allt fler fragor utan att behova tillgripa overnaturliga forklaringar. Religionens status borjade darigenom smaningom att urholkas, inte minst genom 1700-talets upplysningsrorelse . Manga religioner som tillkommit sedan dess ? som exempelvis baha'i-tron ? anser att religion och vetenskap maste samverka och utvecklas parallellt for att samhallet ska kunna utvecklas pa ett harmoniskt satt. ^{[ 24 ]} , ^{[ 25 ]} . I andra fall ? sarskilt i kristna kretsar i USA ? forklarade religiosa foretradare "krig" mot vetenskapsman som Charles Darwin liksom mot Gregor Mendels upptackter, nar dennes ron aterupptacktes i borjan av 1900-talet. Organisationer som Christian Science uppstod i USA i slutet av 1800-talet, som ett forsok att bekampa de vetenskaper och vetenskapliga ron som man uppfattade som stridande mot Bibeln och den kristna troslaran.

Pa ett liknande satt har konservativa uppfattningar inom islam bidragit till att den muslimska varlden tillhor varldens minst vetenskapsorienterade omraden och omfattar en av varldens minst utbildade befolkningar. I Afrika staller traditionell tro pa voodoo, magi och shamaner till problem med spridandet av modern kunskap, inte minst om medicin. Aven asiatiska varldsreligioner har resulterat i liknande perioder av kunskapsmassig och filosofisk stagnation. For Kinas del har manga bedomare pekat pa taoismen och i Japan starkte shinto de konservativa och isolationistiska forestallningar som radde fore Meiji-restaurationen .

Uppfattningen om den egna overlagsenheten [ redigera | redigera wikitext ]

Religioner tenderar att beskriva den egna tron som en sjalvklar och nodvandig syn pa varlden. I forhallande till andra uppfattningar och utomstaende grupper framhaller religiosa skrifter ofta den egna gruppen som overlagsen alla andra. Det ar forst fran och med 1500-talet som de kristna europeerna kunde forestalla sig att det fanns flera religioner vid sidan av den kristna. ^{[ kalla behovs ]} Tidigare kallade de kristna sin tro och for den "sanna religionen" och resten av varldens trosuppfattningar tillhorde hedendomen . De kristna korstagen som startade pa 1000-talet hade som syfte att atererovra landomraden som tidigare varit kristna fran "hedningarna", de muslimska erovrarna. Begrepp som muslim har slagit igenom i vast sa sent som efter 1950-talet, da man borjade overge beteckningen "muhammedaner". Under medeltiden hade ordet religion en inskrankt anvandning i betydelsen munkregel och munkliv . Synsattet att andra an kristna var hedningar fick forodande konsekvenser for indianerna i Syd- och Mellanamerika, da spanska aventyrare med praster i slaptag plundrade amerikanska kulturer och utrotade hela indianfolk. ^{[ kalla behovs ]} Nordeuropeernas harjningar i Nordamerika hade lika katastrofala konsekvenser for de "hedningar" som levde dar. Pa ett liknande satt har islamiska erovringar praglats av omfattande dodande och forfoljelser, ett exempel ar invasionerna av Indien . Icke-muslimer som erovrats har ofta tvingats till tre val, att konvertera till islam, att leva som dhimmi (andra klassens medborgare) eller att dodas. Under andra varldskriget anvande japanerna shinto som en motivation for egen overlagsenhet och ratt att erovra andra lander. Aven naturreligioner har praglats av valdsutovning som grundats i forestallningar om egen overlagsenhet. Ett exempel ar stammar som har praktiserat kannibalism med motivet att en krigare som ater sin fiende overtar dennes ande och bevisar sin egen styrka

Klassifikation [ redigera | redigera wikitext ]

Definitioner och sarskiljningar av olika religioner finns i flera former och fyller olika syften. En del klassifikationer utgar fran ett visst religiost perspektiv, dar en religion till exempel kan betecknas som "sann religion" medan andra beskrivs som "hedniska religioner". Konfessionella klassifikationer ar i regel varderande, det vill saga de varderar en religion som battre eller mer sann an andra. Andra klassifikationer kan fylla andra ideologiska syften, exempelvis kan religioner klassificeras med rasistiskt motiv utifran vilka "manniskoraser" som foljer olika religioner. Ytterligare ett satt att dela in religioner pa ar utifran geografiskt ursprung eller vart utovarna framst ar belagna geografiskt. Geografisk klassifikation kan aven anvandas for att gora distinktioner mellan olika former av specifika religioner - exempelvis genom att koreansk buddhism sarskiljs fran kinesisk. ^{[ 26 ]}

Ytterligare ett satt att dela in religioner pa ar utifran nar de uppstod historiskt, ofta grundat i politiska eller historiska epoker som inte ar relaterade till religionernas inneboende utveckling. Det forekommer aven samhallsvetenskapliga, psykologiska och sociologiska klassifikationer av religion. ^{[ 26 ]}

Stefan Arvidsson menar dock att religioner vanligen avgransas och definieras utifran sjalvbeteckningar av varje religions religiosa elit. Detta medfor att dessa beteckningar inte alltid ar talande for hur religionen utovas och uppfattas av "folket". En ytterligare komplicerande faktor ar att manga folkliga religiosa personer varlden over inte betraktar sig sjalva som tillhorande en viss religion. Aven dessa personer fran ett utifranperspektiv kan betecknas som till exempel hinduer eller "new-age-are", behover de inte nodvandigtvis sjalvidentifiera sig pa det sattet. ^{[ 26 ]}

Antika religioner [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra aldre religioner som av olika skal dott ut ar fortfarande viktiga for forstaelsen historien och av aldre kulturer. Vissa av dessa har i modern tid ateruppvackts och fatt modern form:

• Fornnordisk religion ( Asatro )
• Egyptisk religion
• Grekisk religion
• Romersk religion
• Zoroastrism
• Mesopotamisk mytologi

Naturreligioner [ redigera | redigera wikitext ]

Manga religioner ar sma och ofta avgransade till ett folk eller en stam. Da dessa inte innefattar samma stora organisation som de sa kallade varldsreligionerna har de tidigare ibland kallats primitiva. Nu benamner man dem ofta naturreligioner . Bland dessa kan man urskilja vissa grupper, som animism och schamanism . De sa kallade naturreligionerna ar vanliga i Afrika ( afrikanska religioner ), Amerika ( indianska religioner ) och runt polcirkeln inklusive Sibirien ( cirkumpolara religioner , daribland finsk-ugriska religioner (innefattande samisk religion ) och turkisk schamanism ).

Nyandlighet [ redigera | redigera wikitext ]

Nyare religioner som uppkommit under 1900-talet kallas ofta "nyandliga rorelser" eller " nyandlighet ". Exempel pa sadana ar andliga fenomen inom New Age , kvasireligiosa rorelser som scientologi och nyreligioner som Wicca , Cao Dai , Hoa hao och Omoto .

Varldsreligioner [ redigera | redigera wikitext ]

Uppskattat antal anhangare till varldsreligionerna [ 27 ] : [ kalla behovs ] [ uppdatering behovs ]
Kristendom	2 135 784 198
Islam	1 623 348 484
Hinduism	870 047 346
Kinesisk folktro	404 922 244
Buddhism	378 809 103
Etniska religioner	256 340 652
Nya religioner	108 131 713
Sikhism	25 373 879
Judendom	15 145 702
Spiritism	13 030 538
Se aven: Lista over trosuppfattningar efter antalet bekannare

Antal lander varldsreligionerna ar utbredda i. [ 28 ] [ uppdatering behovs ]
1. Kristendom	254
2. Islam	247
3. Baha'i	205
4. Judendom	125
5. Hinduism	88
6. Buddhism	86

Begreppet "varldsreligion" anvandes till en borjan for att sarskilja mellan missionerande kristendom (som darmed ar "varldsinriktad") och judendom, som var och ar begransad till en viss folkgrupp. Efter andra varldskriget borjade fler religioner inkluderas i termen, som buddhism och judendom. Arvidsson anser dock att termen ar problematisk, da det inte finns nagra definitiva kriterier for vad som ska raknas som en varldsreligion. Varken antalet anhangare, historisk betydelse eller geografisk spridning kan vara definitiva kriterier enligt Arvidsson, da detta skulle medfora att flera religioner skulle behova tas bort och andra foras in. ^{[ 26 ]}

Adherents.com, enligt egen utsago den nast storsta religionssajten pa Internet och religiost och politiskt obunden, har bland annat satt upp foljande tre krav for att dra en grans mellan religioner och varldsreligioner:

• Storlek - atminstone 500.000 troende.
• Spridning - en stor andel av de troende ska bo och utova religionen i mer an ett land eller en begransad region av varlden.
• Autonomi - religionen ar klart oberoende av och atskild fran en bredare (moder)religion.

Klassifikation baserat pa gudstro [ redigera | redigera wikitext ]

Flera religioner lagger stor vikt vid en eller flera gudar. En del religioner har dock inga gudar, eller sa ar guden/gudarna inte sarskilt betydelsefulla for det religiosa livet. De religioner som lagger vikt vid gudavarlden klassificeras utifran vilken syn de har pa gudavarlden.

Polyteism [ redigera | redigera wikitext ]

Kannetecknande for de forntida religioner som uppstod i Mellanostern och Medelhavsomradet, ar polyteism (tro pa flera gudar) och antropomorfa gudar (manniskoliknande gudar). Forestallningarna om dessa gudar har bevarats litterart i epos som Iliaden och konstnarligt i form av gravmalningar och statyer samt polemiskt skildrade i judiska och kristna skrifter. I de egyptiska, indianska, indiska och grekiska religionerna forekom dessutom djurgudar och djurliknande gudar, som Pan och Ganesha . I polyteistiska religioner har gudar olika verksamhetsfalt som motsvarar varldsliga forhallanden, som arstidernas vaxlingar, viktiga grodor som majs, manskliga relationer, med mera. Dessa gudar har ofta en hierarkisk ordning, dar en varldsskapande gud ar framst, eller likstalld en varldsforstorande gud. Den germanska eller nordiska religionen asatro ar ett annat exempel pa ett polyteistiskt religiost system.

Hinduismen kan klassificeras antingen som polyteistisk eller monoteistisk.

Det abstrakta gudsbegreppet som forekommer inom nyandliga rorelser ar ett resultat av att de sammanfort tankegods fran indiska och vasterlandska religioner.

Utbrett over varlden ar aven forfadersdyrkan, nagot som fortfarande lever kvar i bland annat Japan, liksom dyrkan av landets ledare. Kejsar Augustus lat utropa sig sjalv till gud ( divus ); en harskarsyn som forekom aven i Egypten.

Monoteism [ redigera | redigera wikitext ]

Monoteism ar kand fran bland annat zoroastrianism samt fran judendomen och de religioner som utsprungit ur den; de abrahamitiska religionerna . Gudsbegreppet i dessa religioner ar likaledes antropomorft : manniskan ar skapad till gudens avbild, vilket omvant ger att den ende omnipotenta guden ar lik manniskan. Aven den abrahamitiske gudens anglar ar i fysiskt hanseende manniskoliknande.

Panteism [ redigera | redigera wikitext ]

Panteism innebar att tro att Gudomen ar allomfattande. De antika stoikerna var exempelvis panteister.

Deism [ redigera | redigera wikitext ]

Deism ar, i motsats till teism , tron pa att den hogre makten ar avlagsen och onabar och inte ingriper i varldsliga angelagenheter. Pandeism ar en kombination av deism och panteism .

Ateism, agnosticism och antireligion [ redigera | redigera wikitext ]

Ateism ( ickegudstro ) betecknar uppfattningar som saknar tro pa att gudar och andra overnaturliga vasen existerar. Ateism innefattar ofta, men inte nodvandigtvis, ett aktivt avstandstagande fran religios tro och kult, vilka betraktas som vidskepelse . Ateism kan ocksa vara en beskrivande term for ett religiost eller filosofiskt system, som saknar egentlig gudsforestallning, exempelvis vissa former av Buddhism.

Agnosticismen utesluter inte mojligheten av att mycket maktiga vasen kan existera, men menar att det till dags dato saknas saval behov av dem som bevis for deras forekomst.

Antireligion syftar till ett generellt motstand mot all religion.

Religion och kon/genus [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1970-talet har flera religionsforskare undersokt religionernas relation till olika kons- och genusfragor. Enligt Jonas Svensson har flera av dessa forskare fokuserat pa kvinnors stallning och hur kvinnor fortryckts i religiosa kontexter. Enligt Svensson har aven flera forskare intresserat sig for hur konsroller skapats och legitimerats i religiosa kontexter. Flera forskare har dock aven intresserat sig for att studera och synliggora hur kvinnor tolkar och tillampar religiosa ideer i deras vardagliga liv. ^{[ 29 ]} Marja-Liisa Keinanen menar att den kvinnorelaterade religionsforskningen kan uppdelas i tva typer: "elandighetsforskning" respektive "vardighetsforskning". Det forstnamnda syftar till studiet av hur kvinnors fortryckts, ofta med utgangspunkt ur hur den religiosa eliten och de religiosa skrifterna uttryckt sig om kvinnor och vilka konsroller som existerar inom religionerna. Enligt Keinanen innebar ett sadant "masochistisk" syn pa kvinnor att forskaren osynliggor kvinnors religiositet, som tar andra uttryck an den manliga religiositeten. Det Keinanen kallar "vardighetsforskning" har istallet fokuserat pa hur kvinnor tolkar, utovar och tillampar sin religion. Vardighetsforskningen har enligt Keinanen bristen att den ignorerar de maktstrukturer som finns inom religionerna, da den fokuserar enhalligt pa hur kvinnors upplevelser. Keinanen foresprakar darfor ett mellanting mellan "elandighetsforskning" och "vardighetsforskning", dar maktstrukturer synliggors och analyseras, men utan att kvinnornas upplevelser, tolkningar och praktiker osynliggors. Detta menar Keinanen ar av stor vikt bland annat da kvinnor genom historien aktivt fort vidare och framjat det som av feministiska teoretiker betraktats som "kvinnofientliga" praktiker. Enligt Keinanen innebar en syn pa de kvinnor for vidare "kvinnofientliga" praktiker som "hjarntvattade" att dessa kvinnors upplevelser och tolkningar av sin religion osynliggors. ^{[ 30 ]}

Studiet av religion [ redigera | redigera wikitext ]

Studiet av religion raknas som teologi eller religionsvetenskap . Begreppen ar narliggande, men religionsvetenskapen brukar gora ansprak pa ett mer vetenskapligt perspektiv. ^{[ 31 ]}

I allman skola finns undervisning i religionskunskap .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Folktro , Cargokult
• Ceremoni , Trolldom , Divination
• Helig skrift
• Humanism , Religionskritik
• Religionsfrihet
• Religiositet och utbildningsniva
• Profet , Religionsgrundare
• Statsreligion
• Skrock / Vidskepelse , Vanforestallning , Det flygande spaghettimonstret
• Teologi , Tro , Ondskans problem
• Traditionella skolan
• Lista over trosuppfattningar efter antalet bekannare

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Arvidsson, S. (2010) Klassifikation. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Manniskor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap (17-21). Hogskolan i Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Arvidsson, S. (2010a) Jamforande religionshistoria. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Manniskor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap (s. 42-49). Hogskolan i Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8

• Arvidsson, S. & Svensson, J. (2010) Manniskor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap . Hogskolan i Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Cantwell Smith, W. (1962/1963) The Meaning and End of Religion. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 26-33). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Corrywright, D. (2006) Get Set for Religious Studies . Edinburgh University Press, ISBN 978-0748620326
• Edwards, R. B. (1972) The Search for Family Resemblances of Religion. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 21-25). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Furseth, I. & Repstad, P. (2005) Religionssociologi - en introduktion . Liber, ISBN 91-47-07562-7
• Hornborg, A-C. (2010) Ritualer. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Manniskor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap (s. 37-41). Hogskolan i Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Hvidfeldt, A. (1994) Religion. Myter och ritualer . Stockholm: Bokforlaget Forum.
• Hylen, T. (2010) Myter. Ur Arvidsson, S. (red.) & Svensson, J. (red.) Manniskor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap (s. 31-36). Hogskolan i Halmstad, ISBN 978-91-978256-5-8
• Keinanen, M-L. (2000) Fran elande till vardighet och vidare mot det upplosta subjektet : Nagra metodologiska trender i studier kring kvinnor och religion . Svensk religionshistorisk tidskrift (s. 112-150)
• Kessler, G. E. (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective . Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3
• Smart, N. (1989) The Nature of Religion. Ur Kessler, G. E. (red.) (1999) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (s. 3-11). Wadsworth Cengage Learning, ISBN 978-0-534-50549-3

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Armstrong, K. (1995) Historien om Gud . Stockholm: Forum.
• Bornstein, A.C. (1988) Dalai Lama och den buddhistiska vagen . Taby: Larsons Forlag.
• Brunton, P. (1991) The Secret Path . York Beach: Samuel Weiser.
• Davies, P. (1990) Den kosmiska planen . Stockholm: Prisma.
• Davies, P. (1994) I huvudet pa Gud . Stockholm: Prisma.
• Eidlitz, W. (1976) Guds Lek . Stockholm: Natur och Kultur
• Einhorn, S. (1998) En dold Gud . Stockholm: Bokforlaget Forum.
• Einstein, A. (1934) Min varldsbild . Stockholm: Bonniers Forlag.
• Ewald, Stefan (huvudred) (1996) Religionslexikonet . Stockholm: Bokforlaget Forum. ISBN 91-37-11539-1 . Efter Enzyklopadie der Religionen (1990).
• Geels, A. & Wikstrom, O. (1996) Den religiosa manniskan . Lund: Plus Ultra.
• Hawking, S. (1994) Kosmos. En kort historik . Stockholm: Prisma.
• Hawking, S. (1995) Svarta hal och universums framtid . Stockholm: Prisma.
• James, W. (1974) Den religiosa erfarenheten i dess skilda former . Lund: Studentlitteratur.
• Jensen, T, Rothstein, M. & Sørensen, J. (red) (1996) Religionshistoria . Nora: Nya Doxa.
• Kulanda (1998) En vagledning till buddhismen . Stockholm: Svenska Forlaget.
• Kung, H. (1991) Does God Exist? An Answer for Today . New York: Crossroad.
• Miles, J. (1997) Gud, en biografi . Stockholm: Raben Prisma.
• Neiman, C. & Golman, E. (1995) Efter livet? Stockholm: Wahlstroms.
• Nikhilanda, S. (1955) Hinduismens vasen . Stockholm: Forum
• Ohlmarks, A. (1963) Buddha talade och sade . Stockholm: Forum.
• Sirander, M. (1973) Dharma, Sangha . Buddhistiska Forlaget.
• Wibeck, S. (2003) Religionernas historia . Lund: Historiska Media.
• Vramming, Y. (1996) Uppslag religion . Stockholm: Almqvist & Wicksell Forlag AB.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikiquote har citat av eller om Religion .

  Citat

• Open Directory Project: Religion
• Religion.nu
• Internationell statistik om religioner
• Council for a Parliament of the World's Religions - Religionernas varldsparlament
• Varldsreligionens Dag
• The World Council of Religious Leaders
• The Evolution of Religion ?? En socialpsykologisk ansats till religion

v   ?   r Livsaskadning Religios livsaskadning  · Sekular livsaskadning  · Postmodern livsaskadning   Religiosa livsaskadningar Varldsreligion Abrahamitiska religioner ( Kristendom  · Islam  · Judendom )  · Hinduism  · Buddhism  · Sikhism  · Baha'i  · Konfucianism  · Jainism  · Shinto Viktiga individer Abraham (patriark)  · Buddha  · Jesus  · Muhammed   Sekulara livsaskadningar Framtradande rorelser Existentialism  · Sekular humanism Viktiga individer Richard Dawkins  · Sam Harris  · Julian Huxley  · Ingemar Hedenius  · Albert Einstein  · Steven Pinker  · Carl Sagan   Postmoderna livsaskadningar Framtradande rorelser Subjektivism  · Relativism  · New Age Viktiga individer Jacques Derrida

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85112549 ? GND : 4049396-9 ? BNF : cb11963568t (data) ? NDL : 00572394 ? NKC : ph115485 ? BNE : XX524493