Per Niklas Christiernin , fodd 27 juli 1725 i Vasterfarnebo socken , Vastmanlands lan , dod 24 februari 1799 i Over- och Yttergrans socken, Uppsala lan , var en svensk filosof och rattslard . Under perioder var han rektor for Uppsala universitet . Christiernin gjorde betydelsefulla insatser i nationalekonomi , fastan han mest blivit ihagkommen for sin strid emot Daniel Boethius och kantianismen .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Han blev student vid Uppsala universitet redan 1736, promoverades 1752 till filosofie magister och forordnades fem ar darefter till docent i jus publicum romanogermanicum pa filosofiska fakulteten. 1763 juris doktor och juris professor 1770, utbytte han ett ar senare denna larostol mot professuren i logik och metafysik . Han var universitetets rektor varen 1780, hosten 1786, och hosten 1795. Slutligen lat han prastviga sig vid femtiotva ars alder och utnamndes 1787 till kyrkoherde i Over- och Yttergran .

Per Niklas Christiernin foddes i Vastra Farnebo, dar fadern Nicolaus Petri Christiernin, som da var lektor i Vasteras , senare blev kyrkoherde efter sin far Petrus Christierni Christiernin . Modern var Elisabet Slotterman, dotter till regementspastorn Johan Slatterman. Han gifte sig 1767 med Inga Elisabet von Kiorning .

Laror och akademisk garning [ redigera | redigera wikitext ]

Christiernin var anhangare av hattpartiet och dess statsekonomiska grundsatser. Darfor rakade han vid utvecklandet av sina finansiella laror i strid med den bekante Anders Nordencrantz , en strid som varade i tio ar och forst efter en skandalos rattegang slutade med Nordencrantz' dod 1772.

Som filosof bekande han sig obetingat till Lockes filosofi, och kom, i sin iver att forsvara denna lara mot Kants kritiska filosofi, in pa ett nytt stridsfalt, dar kampen slutade med hans suspension fran rektorambetet. Hans efterlamnade skrifter utgors ocksa, utom av disputationerna i ekonomiska och filosofiska amnen, mest av polemiska skrifter.

Hans storsta insatser torde dels ha varit att ha infort Lockes filosofi till Sverige, fastan han fortfor att vara wolffian i teologiskt hanseende (manniskan som symptom pa att vara toppen av Guds skapelse). Darmed blev han trots stridigheterna en foregangare till Boethius och Jacob Fredrik Neikter . Den wolffianistiska varldsuppfattningen ledde till en sadan haftig dispyt med astronomen Daniel Melanderhjelm att Gustav III tillrattavisade Christiernin offentligt. De polemiska skrifterna utgors bland annat av hans kritik mot Immanuel Kant och Boethius forsvar av denne, som han uppfattade som ateism och forledande av ungdomen till de ideer som lag bakom Franska revolutionen .

Dels gjorde Christiernin insatser i nationalekonomin, i vilket han var en foregangsman. I synnerhet penningteorin var ett amne han utvecklade vid de svenska akademierna, genom att se sambandet mellan penningmangd och prisniva. Detta foddes ur den politiska debatt som foljde av mosspartiets deflationsprogram . I Utdrag af Forelasningar Angaende Den i Swea Rike upstigne Wexel-coursen (1761) framlade han teorin att den radande inflationen berodde pa utlandslan, och var den som forst lade fram kvantitetsteorin i Sverige, ofta betraktat som med mer forfining an David Hume , samt att havda att vaxelkursen ar naturligt sjalvreglerande.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• artikeln bygger pa en modernisering av samma artikeluppslag i Svenskt biografiskt handlexikon
• Lars Palsson Syll, De ekonomiska teoriernas historia , Studentlitteratur Lund 1998, s.60f
• Torgny T:son Segerstedt , artikel i Svenska man och kvinnor , del 2, Albert Bonniers Forlag Stockholm 1942
• Bo Sandelin et al, Det ekonomiska tankandets historia , SNS Forlag 2001, s.26

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Per Niklas Christiernin i Libris
• Pehr Niclas Christiernin (1725-1799) hos Litteraturbanken