Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2021-07) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Carl Peter Thunberg
Carl Peter Thunberg Portratt av Per Krafft den yngre 1808.
Fodd	11 november 1743 Jonkoping ,   Sverige
Dod	8 augusti 1828 (84 ar) Tunaberg i Uppsala , Sverige
Nationalitet	Svensk
Yrke/uppdrag	Botaniker Lakare Larare Entomolog Ornitolog

Carl Peter Thunberg , fodd 11 november 1743 i Jonkoping , dod 8 augusti 1828 pa Tunaberg i Uppsala , var en svensk botaniker och zoolog , larjunge till Carl von Linne . Han fick eftermalen som Den japanske Linne och Sydafrikas botaniks fader .

Unga ar [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Peter Thunberg var son till bokhallaren Jean Thunberg och Margareta Starkman. Han blev senare, 1784, gift med Brita Charlotta Ruda, som dog barnlos 1814. ^{[ 2 ]} Fran Jonkoping tog sig Thunberg till Uppsala universitet . Dar studerade han naturfilosofi och medicin som elev till Carl von Linne och tog sin grundexamen ar 1767. Genom rekommendationer av Linne erholl Thunberg stipendium for studier i Amsterdam och Paris . Ar 1770 lamnade han Sverige for att fortsatta sina studier i naturhistoria i Amsterdam, borjan pa en utlandsvistelse som kom att vara i nio ar.

Under sin vistelse i Amsterdam och Leiden 1771 besokte han deras botaniska tradgardar och museer och larde dar kanna botanikern Johannes Burman och dennes son Nicolaus Laurentius Burman . De blev imponerade och han fick deras uppdrag att besoka de nederlandska kolonierna och Japan for att samla in prover for nederlandska botaniska tradgardar. Efter att ha fordjupat sig i medicin i Paris atervande han till Nederlanderna. Genom dessa bekantskaper kunde han for Nederlandernas rakning 1772 aka till Japan via Sydafrika och Java , och gick darfor i Nederlandska Ostindiska Kompaniets tjanst som kirurg , eftersom Japan endast tog emot hollandare. Han doktorerade i medicin 1772 med en avhandling om ischias .

Sydafrika [ redigera | redigera wikitext ]

Han lamnade Amsterdam i december 1771, som skeppslakare pa Nederlandska Ostindiska Kompaniet. Efter sin ankomst till Kapstaden , Cape Colony , stannade han dar i tre ar for att lara sig nederlandska och for att kunna passera som hollandare, eftersom Japan pa den tiden bara var oppen for protestantiska nederlandska kopman. I september 1772, i sallskap med Johan Andreas Auge, forestandare for bolagets tradgard, fortsatte han norrut till naturhamnen Saldanhabukten , osterut langs Breededalen genom Langkloofdalen anda till Gamtoosfloden och sedan tillbaka over Karoostappen . Strax efter aterkomsten till Kap traffade han tradgardsmastaren Francis Masson , Kew Gardens forste plantjagare. De kom genast pa god fot med sina gemensamma intressen. Under sina tre expeditioner i inlandet, samlade Thunberg en avsevard mangd exemplar av bade flora och fauna.

Thunberg avseglade sedan till Java i mars 1775. Han stannade tva manader i Batavia (Jakarta).

Japan [ redigera | redigera wikitext ]

I augusti 1775 kom han till Nederlandska Ostindiska Kompaniets faktori pa Dejima (1639?1860), en liten konstgjord o i Nagasakibukten , ansluten till staden med en enda liten bro. Han utsags till chefskirurg (1775?1776) vid denna handelspost. Men liksom nederlandarna fick han knappt lamna on. Anda blev han en av de fa som tillats bedriva viss botanisk forskning i land.

For att fa fler prover bytte han sin kunskap om europeisk medicin med tolkar i Japan mot nya prover. Dessa japanska tolkar var lakare liksom han sjalv, varfor han aven hade ett medicinskt utbyte av resan.

I mitten av 1776 fick han antligen folja med chefen for den nederlandska bosattningen till shogunen i Edo (nuvarande Tokyo ). Under denna langsamma fard kunde han samla manga japanska vaxter. Hans vetenskapliga verksamhet resulterade i den forsta detaljerade beskrivningen av flora och fauna i Japan: " Flora Japonica ". Manga av de vaxter som han gav tillnamnet " japonica " var faktiskt kinesiska plantor som hade inforts till Japan, och flera vaxter som han beskrev som vilt levande, var i sjalva verket tradgardsvaxter .

I boken Voyages de C.P. Thunberg, au Japon: par le Cap de Bonne-Esperance, les iles de la Sonde, &c ("C.P. Thunbergs resa till Japan, via Godahoppsudden, Sundaoarna etc.") skildrar Thunberg sin aventyrliga resa till Japan och sin vistelse dar. Han skisserar har en dyster bild av vistelsen pa Dejima. I denna bok finns en kort svensk-japansk ordlista , och han beskriver ocksa flera aspekter av det dagliga livet i Japan, sasom foreskriften att ga pa vanster sida av vagen.

Thunberg lamnade Japan i november 1776. Han hade trottnat pa den stranga bevakning han utsattes for i Japan och antradde farden tillbaka till Nederlanderna.

Ater till Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Under sin aterresa anlande Thunberg, efter en kort vistelse pa Java , till Colombo pa Ceylon (nuvarande Sri Lanka ) i juli 1777. Dar gjorde han flera resor, varav en till den nederlandska bosattningen i Galle , och samlade ett stort antal vaxter. Innan han hunnit tillbaka, fick han meddelande om att han utnamnts till Carl von Linne den yngres eftertradare som botanices demonstrator vid Uppsala universitet. Han aterkom till Nederlanderna 1778 och, efter ett besok i London, till Sverige i mars 1779.

Akademisk garning [ redigera | redigera wikitext ]

I nastan femtio ar skulle Thunberg vara verksam som larare i Uppsala. Vid sin aterkomst utsags han till demonstrator, 1781 blev han extraordinarie professor och professor medicin och botanik i Uppsala 1784 vilket han var fram till sin bortgang. Han var ledamot av 66 vetenskapliga samfund (av svenska Vetenskapsakademien fran 1776 och Lantbruksakademien fran 1812). Han avbojde bland annat ett erbjudande om att bli professor vid universitetet i Leiden 1776 och forestandare for Sankt Petersburgs botaniska tradgard 1802. Pa Thunbergs forslag overlamnade Gustav III slottstradgarden i Uppsala till universitetet som ny botanisk tradgard, och kungen bekostade en ny institutionsbyggnad dar, invigd 1807. 1785 skankte Thunberg sina egna samlingar till universitetet. ^{[ 3 ]}

Resorna och samlingarna av vaxter och andra naturforemal gav upphov till mer an 300 skrifter inom amnena etnografi , botanik och sprakvetenskap . Dartill har han skrivit en sjalvbiografi och hans korrespondens har utgivits. Hans stora naturaliesamling donerades till Uppsala universitetsbibliotek . Bland annat "upptackte" Thunberg och beskrev cirka 800 japanska arter och Rooibosbusken i Sydafrika och gav dem deras latinska namn.

Om Thunbergs Japanbesok har historikern och journalisten Monica Braw skrivit en 350-sidig roman, som narmast kan beskrivas som en dramadokumentar .

Thunberg ar begravd pa Uppsala gamla kyrkogard . ^{[ 4 ]}

Auktorsnamnet Thunb. kan anvandas for Carl Peter Thunberg i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken ; se Wikipediaartiklar som lankar till auktorsnamnet.

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Asteroiden 13982 Thunberg ar uppkallad efter honom. ^{[ 5 ]}

Publikationer i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Botanik [ redigera | redigera wikitext ]

• Flora Japonica (1784)
• Edo 'reiseguide'.
• Resa uti Europa, Africa, Asia, forrattad aren 1770-1779. KB
• Prodromus Plantarum Capensium (Uppsala, vol. 1: 1794, vol. 2: 1800) ^{[ 6 ]}
• Flora Capensis (1807, 1811, 1813, 1818, 1820, 1823)
• C.P. Thunberg RESA til och uti Kejsaredomet Japan aren 1775 och 1776 , facsimileutgava Bokforlaget Rediviva, Stockholm (1980). ISBN 91-7120-132-7
• Utan tillstand i Japan, del I och II (originalets titel: Resa uti Europa, Africa, Asia). Utgivare: Bokforlaget NILOE AB, 1952.
• Icones plantarum japonicarum (1805)

Entomologi [ redigera | redigera wikitext ]

• Donationis Thunbergianae 1785 continuatio I. Museum naturalium Academiae Upsaliensis , pars III, 33?42 pp. (1787).
• Dissertatio Entomologica Novas Insectorum species sistens, cujus partem quintam. Publico examini subjicit Johannes Olai Noraeus, Uplandus . Upsaliae, pp. 85?106, pl. 5. (1789).
• D. D. Dissertatio entomologica sistens Insecta Suecica. Exam. Jonas Kullberg . Upsaliae, pp. 99?104 (1794).

Noter och referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Braw, Monica (2000). ”Det hemliga landet.” . Popular historia (Lund: Popular historia, 1991-) 2000:3: sid. 15?19: fargill. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822 . http://www.popularhistoria.se/artiklar/japan-det-hemliga-landet/ .     Libris 3098601
• Braw, Monica (2002). Framling: roman om en svensk i fjarran land . Stockholm: Bonnier. Libris 7150770 . ISBN 91-0-057875-4  
• Carl Peter Thunberg, Botanist and Physician , Marie-Christine Skuncke, Swedish Collegium for Advanced Study 2014

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Carl Peter Thunberg i Libris

v   ?   r Carl von Linne Levnad och verk Sara Elisabeth Moraea  · Carl von Linne den yngre  · Elisabeth Christina von Linne  · Linnes sexualsystem  · Amoenitates Academicae  · Philosophia botanica  · Species plantarum  · Flora Lapponica  · Systema naturae  · Resan till Lappland  · Resan till Oland och Gotland Linnes larjungar Erik Acharius  · Carl Fredrik Adler  · Per Adlerheim  · Andreas Berlin  · Hieronymus von der Burg  · Johan Peter Falck  · Peter Forsskal  · Birger Martin Hall  · Fredrik Hasselquist  · Pehr Kalm  · Erik Gustaf Lidbeck  · Pehr Lofling  · Pehr Osbeck  · Daniel Rolander  · Anton Rolandsson Martin  · Goran Rothman  · Daniel Solander  · Anders Sparrman  · Carl Peter Thunberg  · Anders Tidstrom  · Olof Toren  · Christoffer Tarnstrom Platser Rashult  · Linnemuseet  · Linnes Hammarby  · Linnes Savja  · Linnetradgarden  · Linneanum  · Linnes brollopsstuga Ovrigt Linnea  · Linnemonumentet i Stockholm  · Linnean Society of London  · Svenska Linnesallskapet  · Linnean Medal  · Linnemedaljen  · Linnes ask  · 7412 Linnaeus  · Linne (mankrater)