Pehr Henrik Ling

Fran Wikipedia
Pehr Henrik Ling
Fodd 15 november 1776 [ 1 ]
Sodra Ljunga forsamling [ 1 ] , Sverige
Dod 3 maj 1839 (62 ar)
Solna forsamling [ 1 ] [ 2 ] , Sverige
Begravd Lings kulle [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]
kartor
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Lunds universitet
Uppsala universitet
Sysselsattning Forfattare [ 1 ] [ 6 ] , faktmastare [ 1 ] , gymnast [ 1 ] , gymnastikteoretiker [ 7 ] , lakare , poet [ 1 ] , larare
Befattning
Stol nummer 18 i Svenska Akademien (1835?1839) [ 8 ]
Maka Sofia Maria Charlotta Rosenqvist
(g. 1809?) [ 1 ]
Charlotta Catharina Nettelbladt
(g. 1818?) [ 1 ]
Barn Henrica Sophia Carolina Ling (f. 1810) [ 9 ]
Hjalmar Ling (f. 1820)
Foraldrar Hedvig Maria Molin [ 10 ]
Utmarkelser
Lundbladska priset (1815)
Redigera Wikidata

Pehr Henrik Ling , fodd 15 november 1776 i Sodra Ljunga , Smaland , dod 3 maj 1839 , var en svensk gymnastikpedagog , skald och grundare av Linggymnastiken .

Ling grundade och var forsta forestandare for Gymnastiska centralinstitutet (GCI), idag Gymnastik- och idrottshogskolan (GIH), och kallas aven den svenska gymnastikens fader . Ling ar begravd vid Lings kulle vid norra Haga-Brunnsvikens strand inom Kungliga nationalstadsparken [ 11 ] .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Ling i gymnastik- och faktsalen. Teckning av Egron Lundgren (1839).
Linggymnastik ca 1910.
Linggymnastik vid Gymnastiska centralinstitutet omkring 1910.

Nar Ling var fyra ar avled fadern, kyrkoherde Lars Peter Lingh. [ 12 ] Vid nio ars alder skickades han till Vaxjo for att ga i skola och nagra ar darefter avled modern i lungsot . Nar han var 14 blev han gymnasist men ansags ha forsummat sina studier. I november 1792 greps han efter att ha slagit sonder fonsterrutorna hos rektorn och tva larare i skolan. Straffet skulle bli tuktning infor hela skolan, men han lyckades rymma tillsammans med en kamrat innan straffet skulle utdomas.

Han blev student i Lund 1793 men begav sig redan 1794 till Stockholm , dar han studerade moderna sprak och gav privatlektioner. Han trivdes dock inte i Stockholm, och sommaren 1799 begav han sig till Kopenhamn , dar han stiftade bekantskap med Franz Nachtegalls gymnastiksystem och Adam Oehlenschlagers litterara goticism . Han tog samtidigt faktlektioner av tva franska emigranter och besokte Nachtegalls privata gymnastikinstitut. [ 13 ] Med tiden forvandlades den klene ynglingen till en atlet i styrka. Hans nyvackta intresse for gymnastiken och for Nordens forntid sammansmalte smaningom i den fosterlandska onskan att dana ett till kropp och sjal sunt svenskt slakte. [ 14 ]

Efter sin aterkomst till Lund i september 1804 utvecklade Ling en flitig poetisk verksamhet. Ling blev 1805 faktmastare vid Lunds universitet och lade under sin tid har den forsta grunden till sitt gymnastiska system. [ 13 ] Han hade iakttagit pa sig sjalv att sjukdomar, sasom forkylning och reumatism, kunde havas och ? annu battre ? forekommas genom kroppsrorelse. Det gav honom iden att studera kroppens byggnad. Pa det sattet kom han underfund med hur olika slags rorelser inverkar pa organismen. Han gav med andra ord gymnastiken en vetenskaplig grundval. Pa denna grundval byggde han sedan upp ett system av gymnastiska ovningar, ordnade i grupper alltefter deras olika inverkan pa organismen. [ 14 ]

Under sommaruppehallet forsokte han sprida kannedomen om sitt system till andra delar av landet genom att anordna kortare kurser, bland annat i Malmo , Goteborg och Kristianstad . Han forsokte aven intressera armens representanter genom en demonstration pa Ljungbyhed 1810. 1813 blev Ling faktmastare vid Karlbergs krigsakademi och fick aven kunglig majestats tillstand att i Stockholm uppratta en gymnastisk anstalt for utbildandet av gymnastiklarare for skolan och armen, Gymnastik- och idrottshogskolan, Gymnastiska centralinstitutet . Ling kom att bli skolans chef under narmare 25 ar. 1818 forordnades han till larare i gymnastik och faktkonst vid Hogre artillerilaroverket pa Marieberg . [ 13 ]

Han var ledamot av Gotiska forbundet , Svenska Akademien (1835) och riddare av Nordstjarneorden .

Ling utvecklade ocksa ett system for massage och muskeltojningar. Denna teknik kallas idag klassisk eller svensk massage, och ar den mest spridda formen av massage i vastvarlden.

Ling var aven litterart verksam och skrev dikter i gotisk , romantisk anda, exempelvis Gylfe fran 1810. Konstnaren och grafikern Anders Hultgren illustrerade dikterna i Gylfe . Han skrev aven historiska skadespel och visor som Tiggargossen (1806).

Hans drom som diktare var att kunna skanka Norden ett stort epos som skulle kunna stallas vid sidan av Homerus Iliad . Det storsta resultatet av hans modor blev den digra hjaltedikten "Asarne" i trettio sanger. Hans dikter fick dock fa lasare. [ 15 ] Nar det ar 1824 var fraga om att Svenska akademien skulle prisbelona Lings produktion under aret, orkade Esaias Tegner inte ta sig igenom mer an tva av hans fyra tragedier. Om den ena av dem, "Ingjald", skriber Tegner i ett par fortroliga brev att den "har nagra ratt vackra mordbrannarescener i sista akten. Vad den andra, ’Visburs soner’, angar, sa ar det egenteligen ej en tragedi utan en slaktarbod, dar man slar det ena notet efter det andra for pannan utan vidare process. Det ar mojligt, att de tva andra tragedierna aro battre, men jag har overnog av vad jag last." Lings hjaltar "sjunga ej, utan de brumma. ’Burr! Burr! Burr!’ ar temat, vilket de finna sa vackert, att de aldrig variera det", skriver Tegner. I ett brev fran ar 1834 kallar Tegner "Asarne" for "ett poem om och for vildar ? alla skrika och ryta, endast grovre eller hesare". [ 16 ]

Pa aldre dagar ironiserade Ling obarmhartigt over sina egna litterara skapelser och rekommenderade lasning av "Asarne" nar man ville somna gott. [ 16 ]

Ling bodde pa Annelunds gard vid norra Haga-Brunnsviken i Solna socken fran 1822 till sin dod 1839. Han var far till Hjalmar Ling . Vid Brunnsvikens strand skapade Ling en privat begravningsplats, Lings kulle . En studie av detta val av gravplats har publicerats ar 2002 av Peter Schantz . [ 17 ]

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Under forsta varldskriget kom man inom den brittiska armen till insikt om vardet av den Lingska gymnastiken sasom hardnings- och "uppryckningsmedel". Om dess anvandning vittnar det faktum att nara ett par tusen instruktorer i svensk gymnastik var anstallda inom denna arme. [ 18 ]

Minnen [ redigera | redigera wikitext ]

Samtliga medaljer vid de Olympiska sommarspelen 1912 hade ett portratt av Per Henrik Ling pa medaljens baksida.

Pa Annelunds gards gardsplan restes 1934 av Svenska gymnastiklararesallskapet en minnestavla i brons over Ling. [ 19 ] Pa tavlans sida mot huvudbyggnaden finns en medaljong forestallande Ling i profil och texten ”1822?1839 bodde har Per Henrik Ling den svenska gymnastikens skapare samt uppvaxte hans son Hjalmar Ling framjare av faderns verk”. Pa motsatta sidan syns en antik figurgrupp symboliserande frisk- och sjukgymnastiken, darunder texten ”Svenska gymnastiklararesallskapet uppsatte denna minnestavla vid sitt femtioarsjubileum 21.5.1934”.

Till hundraarsminnet av Lings dod gav Posten 1939 ut minnesfrimarken. Samma ar anordnades den forsta Lingiaden . Det finns ett flertal (PH) Lings vag, Lingvagen och Linggatan pa olika orter i Sverige. Gymnastikhuset, Linkoping pryds utvandigt av Lings portratt. Gymnastikforbundet Syds lagergard vid Skalderviken norr om Angelholm , anlagd 1939, fick ar 1947 namnet Lingvallen . [ 20 ] En idrottsplats i nordvastra Linkoping har ocksa namnet Lingvallen.

En liten skulptur, Korssittande flicka , [ 21 ] finns framfor Kulturhuset i korsningen av Hamngatan och Sveavagen i Stockholm , dar en gang GCI lag. I Sodra Ljunga i Smaland finns prastgarden, huset dar han foddes och vaxte upp, bevarat som ett museum. Det finns ocksa en idrottsforening som heter GoIF Ling, vars fotbollslag spelar sina hemmamatcher invid kyrkan i Sodra Ljunga. I samband med Gymnastik- och idrottshogskolans 175-arsjubileum ar 1988 inrattades Lingloppet - en bildande loptavling [ 22 ] fran Pehr Henrik Lings gravplats vid Haga-Brunnsviken via Sergels torg, dar GCI lag, och vidare upp till GIH:s nuvarande placering vid Stadionhojden.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Samlade arbeten [ redigera | redigera wikitext ]

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f g h i ] Pehr Henrik Ling , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Solna kyrkoarkiv, Dod- och begravningsbocker, SE/SSA/1564/F I/1 (1736-1846), bildid: C0048781_00233, sida 332 , dod- och begravningsbok , s. 332, las online las online , last: 15 februari 2023. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ FinnGraven.se, Per Henrik Ling, las online , last: 9 januari 2018. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Sista vilan vid Brunnsviken , las online , last: 9 januari 2018. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Per Henrik Ling , Gravar.se, las online , last: 28 november 2019. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Pehr Henrik Ling , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ last: 23 juni 2020. [kalla fran Wikidata]
  9. ^ Pehr Jakob Liedbeck , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  10. ^ geni.com . [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159?174
  12. ^ ”Ling, Lingh, slakt” . sok.riksarkivet.se . https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/10714 . Last 13 september 2019 .  
  13. ^ [ a b c ] Carlquist, Gunnar , red (1937). Svensk uppslagsbok . Bd 17 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 304?07  
  14. ^ [ a b ] Grimberg, Carl. ”285 (Svenska folkets underbara oden / VIII. 1809 ars man, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vart naringsliv och kommunikationsvasen under teknikens tidevarv 1809-1859)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/8/0287.html . Last 11 mars 2023 .  
  15. ^ Grimberg, Carl. ”287 (Svenska folkets underbara oden / VIII. 1809 ars man, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vart naringsliv och kommunikationsvasen under teknikens tidevarv 1809-1859)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/8/0289.html . Last 11 mars 2023 .  
  16. ^ [ a b ] Grimberg, Carl. ”288 (Svenska folkets underbara oden / VIII. 1809 ars man, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vart naringsliv och kommunikationsvasen under teknikens tidevarv 1809-1859)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/8/0290.html . Last 11 mars 2023 .  
  17. ^ Schantz 2002. Om immateriella och materiella kulturvarden. En studie av tre friluftsgravar
  18. ^ Grimberg, Carl. ”289 (Svenska folkets underbara oden / VIII. 1809 ars man, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vart naringsliv och kommunikationsvasen under teknikens tidevarv 1809-1859)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/8/0291.html . Last 11 mars 2023 .  
  19. ^ Riksforeningens for Gymnastikens Framjande Arsbok (1935).
  20. ^ Lingvallen. Historik , last 18 april 2016.
  21. ^ Skulpturerna
  22. ^ Lingloppet - en bildande loptavling

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Ledamoter av Svenska Akademien , stol 18
Lista over ledamoter
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pehr_Henrik_Ling&oldid=54475863 ”