Pansarskepp

Ett pansarskepp (fram till 1920-talet benamnt 1:a klass pansarbat i Sverige) kan beskrivas som ett orlogsfartyg med mindre an 10 000 tons deplacement , bestyckat med tungt artilleri och av samma storlek som en pansarkryssare , men med begransad hogsjokapacitet.

Pansarskeppen utnyttjades framst av mindre staters mariner, bland annat Nederlandernas , Greklands och de nordiska staternas. ^[
1
]

Pansarskeppens framsta uppdrag var att forsvara kuster och de har ibland kallats for kustslagskepp , men pansarskeppen raknas inte in bland slagskeppen . Det var de facto en utveckling av monitorerna och pansarkanonbatarna och typen anvandes mycket bland mindre landers flottor i Europa fran sent 1800-tal till mitten av 1900-talet. De utgjorde ofta huvudfartygstyp i sina respektive flottor. Deras konstruktion och design liknade ofta pre-Dreadnought -fartygen. Huvudbestyckningen var ofta fordelad pa tva torn (ett i foren och ett i aktern) men de var mindre till storleken - 3 000 till 7 000 ton. Pansarskeppen var ofta bevapnade med tva och senare fyra svara pjaser med kalibern 203-280 mm (8-11 tum) och nagra mindre kanoner. I jamforelse med pre-Dreadnought och Dreadnought -fartygen var de underbevapnade men var av storre varde i grunda vatten (pa grund av mindre djupgaende) sasom bland skargard och i fjordar . Av denna anledning blev fartygstypen speciellt popular bland de nordiska flottorna. De anvandes i huvudsak som mobila kustartillerifort. Fa pansarskepp sag strid i forsta varldskriget och nagra deltog aktivt i det andra . De sista pansarskeppen skrotades pa 1950- och 1960-talet.

Bland de landers flottor som anvande pansarskepp som sina huvudfartyg kan raknas: Sverige , Finland , Grekland, Nederlanderna, Norge , Belgien , Portugal och Thailand . Aven Ryssland anvande nagra (tre fartyg av Admiral Usjakov -klass). Dessa deltog i slaget vid Tsushima , langt fran sina hemmavatten. Dar sanktes en och tva kapitulerade for japanerna som sedan overtog dem for eget bruk. Aven Tyskland och Osterrike-Ungern experimenterade med pansarskepp.

Bortsett fran nagra fartyg som var specialbyggda for kustforsvar anvande vissa flottor foraldrade pre-Dreadnoughts i denna roll. De var storre och battre bevapnade och hade aven battre sjoegenskaper.

Kategorisering [ redigera | redigera wikitext ]

Denna fartygsklass har alltid kategoriserats olika av olika lander pa grund av traktat, olika bedomningsgrunder och aven stolthetsskal. I Storbritannien kallades de nordiska fartygen for "Kustforsvarsskepp" ( Coast Defence Ships ) och de tyska for "Fickslagskepp" ( Pocket Battleships ). Tyskarna sjalva kallade forst sina egna, storre och havsgaende fartyg for "Pansarskepp" ( Panzerschiff ) och de nordiska fartygen kallades for "Kustpansarskepp" ( Kustenpanzerschiff ). Deutschland -klassen omklassificerades under vintern 1939/1940 till "Tunga kryssare" ( Schwere Kreuzer ). De tyska fartygen overskred medvetet Versaillesfredens begransning om 10 000 ton, men vid planeringsskedet uppgavs de halla sig inom granserna. I Danmark kallades klassen bade for "Kustforsvarsskepp" ( Kystforsvarsskib ) och "Pansarskepp" ( Panserskib ). I Nederlanderna kallades de for "Kryssare" ( Kruiser ), "Pansarskepp" ( Pantserschip ) eller "Slagskepp" ( Slagschip ).