Paskbrasa

Paskbrasa eller paskeld (aven paskfyr eller paskefyr ) ar en utomhusbrasa som vanligtvis tands pa paskaftonskvallen . Paskbrasan ar en traditionell arseld som ar kand i Sverige och Finland sedan 1700-talet. Seden har varit vanligast forekommande i vastra Sverige , framst i Vastergotland , Bohuslan , Halland , sodra Varmland och vastra Smaland , samt i Osterbotten i Finland. Under 2000-talet har traditionen minskat i omfattning men forekommer fortfarande i viss omfattning i Bohuslan, Halland och Goteborgsomradet i Sverige samt i Sodra och Mellersta Osterbotten i Finland.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Paskeldarna har forekommit i Sverige atminstone sedan andra halften av 1700-talet. Det tidigaste belagget ar fran Vastergotland ) ar 1768. De har kommit till Sverige fran Nederlanderna via nederlandska kopman till Goteborg . Darifran tros seden att tanda eldar spridits over vastra Sverige. ^[
1
]

Vid mitten av 1800-talet tandes paskeldar i Halland , norra Skane , vastra Smaland , Bohuslan , Vastergotland , delar av Narke , Dalsland samt sodra Varmland . Utanfor detta omrade tandes paskeldar endast sporadiskt, till exempel i Lindesberg och Nora i Vastmanland . Troligtvis har de kommit till dessa orter med inflyttad befolkning. ^[
1
]

Att man tande paskeldar forr i tiden hanger inte samman med boskapsskotseln, sasom ar fallet med valborgsmassoeldarna . Istallet har den vanligaste motiveringen till paskeldarna varit att man velat skramma bort paskkarringar som var pa vag fran eller till Blakulla . ^[
1
]

En lokal pasktradition som var vanlig vid 1800-talets slut och 1900-talets borjan var att tillverka en halmdocka forestallande en paskkarring med klader, kvast, raka, vaska och paskbrev, som sedan eldades upp pa paskaftons kvall. ^[
2
]

I Osterbotten i Finland har paskbrasetraditionen utovats sedan 1700-talet. ^[
3
] I Sodra Osterbotten kallas paskbrasan for ”valkiat”. ^[
3
]

Nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Pa flera av oarna i Goteborgs norra skargard tavlar man traditionellt om var man bygger den storsta brasan. Jakten pa gamla julgranar och annat skrap ar intensiv och ibland stjal man brasmaterial fran varandra. ^[
4
] Paskbrasetraditionen ar fortsatt stark i Sodra och Mellersta Osterbotten, men brasorna tenderar att vara mindre och inte organiseras av hela byar utan oftare av enskilda familjer eller mindre grupper. ^[
3
]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c ] Ejdestam, Julius (1944) Arseldarnas samband med boskapsskotsel och akerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmals- och folkminnesarkivet i Uppsala . Ser. B. ; 2
^ Svenska Akademiens ordbok : Paskkaring
^ [ a b c ] Eleva perinto, Paskbrasor , last 2023-04-13
^ Brak om paskbrasa pa oarna Goteborgs-Posten 12 april 2009

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Paskbrasa .
Bilder & media

[ejdestam-1] [ a b c ] Ejdestam, Julius (1944) Arseldarnas samband med boskapsskotsel och akerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmals- och folkminnesarkivet i Uppsala . Ser. B. ; 2

[2] Svenska Akademiens ordbok : Paskkaring

[aineetonkulttuuriperinto-3] [ a b c ] Eleva perinto, Paskbrasor , last 2023-04-13

[4] Brak om paskbrasa pa oarna Goteborgs-Posten 12 april 2009

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]