Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2017-06) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Oswald Spengler
Fodd	29 maj 1880 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Blankenburg , Sachsen-Anhalt , Tyskland
Dod	8 maj 1936 [ 4 ] [ 1 ] [ 2 ]  (55 ar) Munchen , Bayern , Tyskland
Begravd	Nordfriedhof
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Martin-Luther-Universitat Halle-Wittenberg , filosofie doktor Humboldt-Universitat zu Berlin Munchens universitet
Sysselsattning	Historiker , matematiker , sociolog , filosof [ 5 ] , forfattare [ 5 ]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Oswald Arnold Gottfried Spengler , fodd 29 maj 1880 i Blankenburg i hertigdomet Braunschweig (i nuvarande Sachsen-Anhalt ), dod 8 maj 1936 i Munchen , var en tysk filosof .

Spenglers filosofi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvuddragen i Spenglers teorier kan harledas till de utvecklingsteorier, som var vasterlandets filosofiska arv efter Friedrich Hegel , och i vilken tradition aven Karl Marx och Herbert Spencer verkade. Till skillnad fran dessa tre var han paverkad av Nietzsches teori om alltings eviga aterkomst, fastan de storheter han studerade var historiska civilisationer och inte individer, samt av Goethe . Den historiesyn som Spengler foretrader ar narmast mystisk, och ar i grunden ett utslag av hans tro pa den historiska utvecklingens naturliga cykel; detta i motsats till den linjara tidsuppfattningen. Han var en foresprakare for tysk hegemoni , och var i ideologiskt hanseende konservativ .

Vasterlandets undergang [ redigera | redigera wikitext ]

Spengler ar mest kand for sitt verk Vasterlandets undergang ( Der Untergang des Abendlandes ), i tva volymer (1918?1922). Han staller de tyska dygderna gentemot Englands individuella konkurrens och Frankrikes egalitarism . Denna "preussiska anda", annu mer beskriven i Preussentum und Sozialismus (1921), innebar att den suverana makten innehas av en organisk helhet som individen uppgar i, en "kosmisk" total enhet som man hemfaller at med hela sin varelse. Denna den tyska nationens mytologiska sjal grundar sig enligt Spengler i historiska traditioner och idemassiga varden snarare an i biologin som nationalsocialisterna havdade.

En av grundtankarna i Vasterlandets undergang ar att varldshistorien som sadan saknar riktning och att alla forsok att betrakta den som en utveckling fran lagre kulturformer till hogre ar domda att misslyckas. Istallet ar all mansklig framgang resultatet av ett fatal historiska hogkulturer som till exempel den grekisk - romerska , den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den vasterlandska . Dessa ar inte bara atskilda i tiden och rummet utan aven av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gor det i det narmaste omojligt att kommunicera over kulturgranserna. Aven till synes objektiva vetenskaper som matematik och naturvetenskap formas enligt Spengler av sin kulturs mentalitet .

I sadana resonemang ar han narmast en foregangare till senare tiders ide- och teknikhistoriker. Tanken att varldshistoria med nodvandighet skrivs fran en specifik kulturs horisont har blivit nagot av en etablerad sanning i var tids akademiska och politiska diskurs. Aven Spenglers forestallningar om fundamentalt atskilda kulturer drivna av skilda mentaliteter och med inbordes ooversattliga varldsbilder har emellertid sina paralleller i vara dagar. En sadan parallell ar Samuel P. Huntingtons Civilisationernas kamp . Inte heller tanken att andra regioner ar pa vag att passera vasterlandet i utveckling ar franvarande i var samtid.

Hogkulturerna [ redigera | redigera wikitext ]

For Spengler innebar varje hogkultur att ett specifikt satt att tanka, kanna och betrakta varlden uppnar stabil dominans och manifesterar sig i ett samhalle som darmed hojer sig over och skiljer sig ifran resten av manskligheten. Hogkulturerna kannetecknas av sin kreativitet och snabba utveckling av nya kulturella former. Europa har hittills sett tre sadana hogkulturer: den antika , den arabiska och den vasterlandska . Dessa har i sin tur karaktariserats av tre fran varandra helt skilda mentaliteter: apollinsk, magisk och faustisk. Faustisk vasterlandsk kultur karaktariseras av en varldsbild baserad pa ett oandligt rum kombinerad med en stravan mot evigheten, i termer av saval territoriell och ekonomisk expansion som vetenskaplig forstaelse. Naturvetenskapen, och i synnerhet den moderna fysiken , ar alltsa en direkt produkt av en faustisk varldsbild. Aven historicismen ar emellertid faustisk, liksom forestallningen om varje manniskas liv som en berattelse om personlig utveckling. Biografin , romanen och sjalvbiografin blir darmed typiskt faustiska litteraturformer .

Den vasterlandska kulturen har emellertid sett sin gryning sa sent som kring ar tusen. Saval kristendomen som den antika filosofin ar daremot fundamentalt frammande element som tagits over fran andra hogkulturer. De tolkningar som gjorts av dessa inom senare tiders vasterlandska tankande ar emellertid ofta rent faustiska, helt enkelt darfor att de ar produkter av sin omgivning och ingenting har gemensamt med de fenomen de anses tolka. Jesus av Nasaret ar alltsa visserligen ”magisk” och Sokrates antik. Korstag , skolastik och katolsk aristotelisk filosofi ar daremot produkter av det faustiska Vasterlandet .

Civilisationskritik [ redigera | redigera wikitext ]

Spengler vander sig i sin civilisationskritik mot penningens makt over det konkreta livet. Kampen for nationens sjal maste, enligt honom, darfor utkampas mot ett "inre England ", det vill saga finansintressena och den liberalt demokratiska Weimarrepubliken . I sitt sista verk skriver han att socialismen bara ar de fattigas form av kapitalism, och redan i Vasterlandets undergang kritiserar han den fria pressen.

Enligt Spengler ar kampen for "det mojligas konst" genom "kosmiska enheter" som varken ar " borgerliga " eller " plebejiska " ingenting annat an livets sjalva vasen . Detta hogre forenande mal innebar plikt, garning och forsakelse. Pa samma gang ar hans teorier en uppgorelse med upplysningens linjara tids- och rumsuppfattning. Den myt om den "faustiska" manniskan som Spengler foresprakar finner han inte bara i den germanska hjaltediktningen utan i olika kulturer , epoker och lander ? inte minst i den indiska religionens Mahabharata och hos de japanska samurajerna .

Antinazism [ redigera | redigera wikitext ]

Herbert Tingsten talar om Spenglers inflytande pa nazismen i Begreppet "socialism" i nationalsocialismen , och skriver att skillnaderna ar a ena sidan betydande mellan denne och nazismen och att vissa ledare skarpt kritiserat vissa av hans verk. A andra sidan, skriver Tingsten, har Preussentum und Sozialismus varit "vagledande for manga av det tredje rikets teoretiker".

Spengler rostade forst pa nazisterna, men tog sedan tillbaka sitt stod och blev slutligen antinazist. I hans sista verk, Jahre der Entscheidung , var brytningen total och ledde till att han landsforvisades av nazisterna ^{[ kalla behovs ]} . Trots sitt personliga stallningstagande mot nazismen har han fatt rykte om sig att ha paverkat de tyska nazisternas tankevarld genom vissa av sina verk.

Kritik av darwinismen [ redigera | redigera wikitext ]

Spengler menade att Charles Darwins teori att manniskan ar resultatet av en lang, gradvis utveckling fran apor inte kunde vara riktig. I Manniskan och tekniken , publicerad 1931, redogor han for sina tankar om evolutionsteorin enligt foljande:

"Om manniskans forfader veta vi intet trots allt sokande och alla anatomiska jamforelser. De aldsta manniskoskelett man funnit visa, att manniskan alltid varit densamma. 'Neanderthalaren' kan man fa se i varje folkforsamling. Det ar alldeles omojligt, att handen, den uppratta gangen, huvudets hallning och allt annat skulle ha utvecklats sa smaningom och ur vartannat. Allt detta kommer pa en gang och plotsligt." ^{[ 6 ]}

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Der metaphysische Grundgedanke der heraklitischen Philosophie (1904)
• Der Untergang des Abendlandes (1918?22; 1?2)
• Preussentum und Sozialismus (1921)
• Neubau des deutschen Reiches (1924)
• Der Mensch und die Technik (1931)
• Jahre der Entscheidung (1934)

Svensk bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Stadens sjal (Kapitlet Die Seele der Stadt ur forfattarens bok: Vasterlandets Undergang ( Der Untergang des Abendlande )) (oversattning Rolf Haglund , Rabalder, 1981, ISBN 91-85950-10-6 )
• Vasterlandets Undergang: konturer till en morfologi om varldshistorien. Bd 1: Gestalt och Verklighet ( Der Untergang des Abendlandes Vol.1 ) (oversattning Martin Tegen , Atlantis, 1996, ISBN 9174862197 )
• Vasterlandets Undergang: konturer till en morfologi om varldshistorien. Bd 2: Varldshistoriska perspektiv ( Der Untergang des Abendlandes Vol. 2 ) (oversattning Martin Tegen , Atlantis, 1997, ISBN 9174863924 )
• Preusseri och socialism ( Preussentum und Sozialismus ) (anonym oversattning, Chelius, 1921). Ny uppl. Arktos, 2012, ISBN 978-1-907166-69-3 )
• Manniskan och tekniken: bidrag till en livsfilosofi ( Der Mensch und die Teknik ) (oversattning Kerstin Maas , Geber, 1931, Ny uppl. Arktos 2012, ISBN 978-1-907166-64-8 )
• Avgorande ar: Tyskland och den varldshistoriska utvecklingen ( Jahre der Entscheidung ) (oversattning N. G. Liliequist , Natur och kultur, 1934, Ny uppl. Arktos 2012, ISBN 978-1-907166-67-9 )
• Nybyggnaden av det tyska riket ( Neubau des deutschen Reiches ) (oversattning Lars Holger Holm , C.H.Becks forlag, 1924, Ny uppl. Arktos 2014, ISBN 978-1-910524-21-3 )

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Nationalencyklopedin , Bra Bocker , 2000

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Oswald Spengler .
  Bilder & media
• Tobias Harding: "Spengler" ? en sammanfattning av Vasterlandets undergang (2006)