Nydala kloster ( latin Nova vallis ) var ett munkkloster inom cistercienserorden , belaget vid sjon Ruskens norra strand i Nydala socken i nuvarande Varnamo kommun i Smaland . Det grundades samma dag som Alvastra kloster i juni ar 1143 . ^{[ 1 ]}

Verksamheten upphorde omkring 1529 . Delar av klostret, bland annat tva kyrkobyggnader, har under 1900-talet aterskapats baserat pa ruinerna.

Namnet Nydala ar en tydlig anspelning pa cisterciensernas moderkloster i franska Clairvaux (latin Clara vallis eller Den klara/ljusa dalen ). Klostret fick en betydlig del av biskopstionden i forlaning av biskop Gisle i Linkoping. Klostret anlades pa gransen mellan de historiska folklanden Njudung och Finnveden .

Ar 1164 grundade munkar fran Nydala Roma kloster pa Gotland .

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Fisket i Bolman vid sodra Bolmen forvarvade klostret tidigt, och denna besittning stadfastes av kungar av bade den Sverkerska och Erikska atten . Sveriges primas , arkebiskop Absalon i Lund , utfardade mot slutet av 1100-talet en varning, att klostrets grannar inte skulle gora ingrepp i klostrets tillhorigheter eller bega valdsamheter mot munkarna; och kung Erik den laspe och halte fallde dom, varigenom at klostret, utan avseende pa motpartens, invanarnas i Ostbo harad , falska edgang , tillforsakrades besittning av nagra omtvistade skogar.

Det drog ut pa tiden med klostrets uppblomstring. Mer an ett arhundrade hade forflutit efter dess grundlaggning, da biskop Henrik i Linkoping ar 1258 uppmanade invanarna pa Gotland och Oland att med gavor soka paskynda klostrets fullbordande och radda det ur hotande forfall. Han utlovade darfor at dem avlat . Kort forut hade aven biskop Vilhelm av Sabina utfardat avlatsbrev till klostrets forman, ett exempel, som foljdes av den pavliga legaten kardinal Guido, som i samband med att han 1266 slutligen invigde klostret befallde biskopen i Linkoping att aterkalla alla gods och gardar, som klostret hade frantagits.

Biskoparna i Linkoping erholl enligt gammal sed delaktighet i de goda verk och garningar, som i klostret ovades. Ottenby och Mockleby socknar pa Oland anslogs av biskop Henrik (1279) till klostret. Hertig Bengt befriade 1289, som biskop, klostrets gods fran biskopens ensaksboter , och hans eftertradare Lars utfardade en forordning angaende det tionde , som Ostra och Ostbo harader skulle lamna till klostret. Abboten Germund avstod dock snart en del darav mot befrielse fran skyldigheten att underhalla biskopen och hans talrika folje, da de under hela adventstiden brukade vistas i klostret for att dar forratta sin andakt .

Pavarna Bonifatius IX och Julius II utfardade ar 1390 respektive ar 1503 sarskilda skyddsbrev at Nydala kloster som stadfaste forna privilegier. 1318 gjorde hertigarna Erik och Valdemar i sitt fangelse testamentariska dispositioner aven till forman for detta kloster, och 1384 forunnade kung Albrekt nydalamunkarna fralsefrihet a vissa donerade gods.

Arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Nydalas arkitektur har franska cisterciensiska forebilder dar det rakt avslutade koret med rundbagiga och runda fonster ar karakteristiska inslag. Anlaggningen var ursprungligen omgiven av en stenmur. I murens sydostra del lag portkapellet, aven kallat Bondkyrkan, som var oppen for allmanheten.

Plundring och indragning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Daden vid Nydala kloster 1521

Klostret valdgastades och plundrades av den danska armen da denna var pa hemvag efter Stockholms blodbad ar 1521. Kronikorer anger att Kristian II sjalv var narvarande men detta ar en omojlighet da han dagen efter undertecknade ett brev i Kopenhamn. ^{[ 2 ]} Enligt kronikorerna skulle kungen efter att pa kyndelmassodagen slagit nattlager vid klostret och under natten rikligt undfagnats av munkarna pa morgonen darpa ha latit ta upp en vak i isen pa Rusken och dari drankt abboten och sex eller tolv (utsagorna ar har oeniga) klosterbroder. Denna version av handelsen pastas forklara varfor smalandska bonder reste sig mot den danska kronan och deras fogdar.

Klostret aterinvigdes 1524 men drogs slutligen in av Gustav Vasa 1529. I samband med indragningen forekom stridigheter med lokalbefolkningen som inte vill acceptera att klosteregendomen skulle fa varldsliga herrar. Vid indragningen agde Nydala kloster over 250 gardar, daribland nuvarande Ottenby kungsgard pa Oland och stora, val sammanhallna, landomraden nordvast, norr och nordost om Rusken , och var darmed det rikaste cistercienserklostret i Sverige och den storsta jordagaren i Smaland. Vid denna tid var det enda klostret som agde mer jord an Nydala birgittinerna i Vadstena . Skillnaden var dock har betydande da Vadstenaklostret disponerade nara 1000 gardar.

Klostret efter reformationen [ redigera | redigera wikitext ]

Under det Nordiska sjuarskriget brande danska trupper ar 1568 ner klosterbyggnaderna. Idag aterstar bara rester av nagra mindre medeltida byggnader och ruinerna av den tidigare mindre forsamlingskyrkan (bondkyrkan), narmare bestamt det sa kallade portkapellet.

En bit av klostermuren och delar av klosterkyrkan, som ar inkorporerade i den nuvarande sockenkyrkan aterstar ocksa. I den nuvarande sockenkyrkan ingar namligen hogkoret , korkapellet och tvarskeppet fran den gamla klosterkyrkan. Tratornet tillkom forst 1704.

Ur delar av de indragna lokala godsen bildades Nydala sateri som under 1500- och 1600-talet vandrade genom ett flertal adliga slakter.

Den nuvarande monumentala herrgardsbyggnaden i tva vaningar uppfordes pa 1790-talet och ar ett av lanets basta exempel pa sengustaviansk arkitektur. Den koptes 1946 av Varnamo kommun och anvandes under 1900-talet som skola innan den lades ner 1969. 1990 forvandlades herrgarden till lagergard. Herrgardsbyggnaden ar sedan arsskiftet 2018-2019 ater privatagd och fungerar numera som privatbostad och ar inte oppen for allmanheten. Den ar sedan 1946 avstyckad fran godset Nydala sateri, som omfattar betydande markomraden med jord och skog. Godset ags sedan flera generationer av slakten Tullberg, som aven ager och bebor de bada herrgardsflyglarna.

Utover Nydala sateri bildades friherrskapet Lundholmen av nara femtio Nydalagardar. Detta forlanades ar 1569 till Nils Goransson Gyllenstierna . Herrgarden ar belagen i utkanten av Vrigstad i Savsjo kommun .

Cisterciensernas aterkomst [ redigera | redigera wikitext ]

Under borjan av 2000-talet gjordes ett forsok att ater starta ett munkkloster i Nydala, denna gang i huvudbyggnaden till Nydala herrgard. 6 juni 2008 skedde en invigningsceremoni av ett nytt kloster med bland annat en ekumenisk gudstjanst. Grundandet skulle ske fran abbediet Santa Croce in Gerusalemme i Rom , i samarbete med Varnamo kommun. Don Simone Fioraso, abbot i Santa Croce, overvarade tillsammans med en annan cisterciensabbot fran Vietnam invigningen. ^{[ 3 ]} Det var tre munkar fran Vietnam som skulle installeras i klostret, och i trakten runt Varnamo lever flera personer fran eller med bakgrund i Vietnam. ^{[ 4 ]} Professor emeritus och dominikanprast Anders Piltz predikade under massan. En vietnamesisk kor och en blockflojtsensemble medverkade. Ordforanden i Varnamo kommunfullmaktige, teologie doktor Christer Fjordevik, valkomnade munkarna ater till Nydala kloster. ^{[ 3 ]}

De tre munkarna hade bara turistvisum och reste darfor runt i Europa under sommaren for att atervanda till Vietnam och fardigstalla utresedokumentationen innan de skulle kunna starta med att fardigstalla herrgardsbyggnaden med boende och kapell. Portkapellet skulle anvandas for gudstjanster. Samtidigt drabbades abottet i Rom av interna konflikter och i Vietnam avled abboten vilket gjorde att munkarna fick andra uppgifter och intresset for att starta verksamhet i Nydala minskade. Ar 2010 stod det klart att cistercienserorden drog sig ur och reglerade den skuld som uppkommit i samband med att avtalet brots till Varnamo kommun. ^{[ 5 ]}

Orgel [ redigera | redigera wikitext ]

• 1753 skanktes en orgel med 10 stammor till kyrkan av hovjunkare Gustaf Lindrot. Orgeln var byggd av Jonas Hielm , Vaxjo . ^{[ 6 ]}

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Bondkyrkan och resterna av klostermuren avritat 1872.
• 
  Bondkyrkan.
• 
  Nydala klosterkyrka fran soder.
• 
  Exterior fran oster.
• 
  Klosterkyrkans interior.
• 
  Kyrkosalen.
• 
  Prediktstolen.
• 
  Altare och altartavla.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Nydala i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Bonnier, Ann Catherine; Hagg, Goran; Sjostrom, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide . Stockholm: Medstrom. sid. 149-150. Libris 10867351 . ISBN 978-91-7329-015-9  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Nydala kloster .
  Bilder & media