Novell

For mjukvaruforetaget, se Novell Inc . For musiktidningen, se Magasinet Novell . For en vals av Johann Strauss den yngre, se Novellen (vals) .

En novell ar en kort prosaberattelse . Ordet kommer fran italienskans novella , som betyder "nyhet". Det engelska ordet novel motsvaras pa svenska av roman , medan novell pa engelska heter short story ("kort berattelse"). En novellsamling ar oftast en tryckt bok som innehaller flera noveller skrivna av samma forfattare . En samling av olika forfattares noveller kallas antologi . En del novellsamlingar har en ramberattelse . En helt kort novell benamns novellett .

Novellens forsta mastare brukar kallas Giovanni Boccaccio med sin Decamerone . Edgar Allan Poe och Arthur Conan Doyle bidrog till ett stort intresse for kriminalnovellen, och 2013 mottog kanadensiskan Alice Munro nobelpriset i litteratur for sin novellkonst.

Definition [ redigera | redigera wikitext ]

Texterna foljer prosaisk struktur, och overstiger i regel inte 100 sidor och understiger sallan tre - da kallas de ofta istallet novellett . Novellen bor vara av berattande karaktar samt vara kompositionellt enhetlig med en avslutande avrundning. Dessutom bor en rorelseriktning av episk grundstruktur aga rum - det vill saga, nagot bor handa. Manga noveller har ocksa en nagot overraskande avrundning med en slutpoang . ^[
1
] I jamforelse med romanen ar novellen dock mindre episkt bred, och medan romanen ofta stravar att ge en sammantrangd tidsbild av samhallslivet eller av en persons hela utvecklingsgang sa ger novellen ett intressant specialfall och arbetar helst med fardiga karaktarer. Novellen kan sagas vara en form, snarare an en genre . Aven om novellen teoretiskt kan folja samma genremassiga indelning som romanen gors detta sallan, och det saknas en allmangiltigt gangse klassificering. Det har sannolikt att gora med att den mer kompakta modellen i mindre grad an romanen kan innehalla komplicerade intriger och utvecklingsforlopp som kravs for att sarskilja de olika genrerna. ^[
2
]

Edgar Allan Poe definierade 1842 en novell som att den ska kunna lasas i ett strack utan avbrott. Den samtida skissen ar en naraliggande genre som var mycket popular pa 1800-talet. Langre noveller kallas ibland for kortroman . ^[
3
]

Noveller ar ofta samlade kring ett temas eller en geografisk plats, sasom Rudyard Kiplings Djungelboken . Nagra novellsamlingar har en ramberattelse , sasom Decamerone eller Tusen och en natt .

Formens motsvarighet pa den facklitterara sidan ar essan och pa den dramatiska sidan av enaktaren . Uppmarksamma att den svenska definitionen av "Novell" ej bor misstas for det engelska ordet "Novel".

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprungligen var en novell en berattelse om en nyhet av underhallande art, en anekdot i latt framstallning. Den moderna novellitteraturen har sitt ursprung i sagan och den fantastiska berattelsen. I outvecklad form forekom novellen (pa vers) under medeltiden och odlades sarskilt av de nordfranska trouvererna i form av fabliaux och contes , som blev givande kallor for italienarna, nar dessa pa 1300-talet utvecklade novellens konstform. Ovriga skattkammare, ur vilka den italienska novellistiken oste, var senantikens "Milesiska berattelser" samt en hel del osterlandska samlingar, sasom den indiska fabelsamlingen Hitopadeca (Bidpais fabler), De sju vise mastare , Gesta romanorum och Disciplina clericalis .

Novellens forste store mastare var italienaren Giovanni Boccaccio , som i sina 100 noveller i Decamerone bearbetade det tillgangliga berattelsestoffet. I Boccaccios efterfolje sag novellen en period av blomstring, men kom att glommas bort under 1600- och 1700-talen. I Tyskland med de tyska romantikerna under 1800-talet blev novellen ater popular, med namn som Ludwig Tieck , E.T.A. Hoffmann och Heinrich von Kleist . Omkring samma tid skrev aven franska romantiker som Alfred de Musset och Guy de Maupassant noveller, men inte med samma popularitet som romanen. Nikolaj Gogol blev den store foregangaren i rysk novellkonst. 1800-talet sag over huvud taget ett uppsving for novellkonsten, med framvaxten av den periodiska pressen dar bade noveller och foljetongsromaner trycktes. Ryssen Anton Tjechov anses vara en av novellkonstens stora mastare. ^[
4
]

I Sverige anvandes novell som litterart begrepp forsta gangen 1810. En tidig pionjar var Vilhelm Fredrik Palmblad . Under romantiken var noveller ofta langa som nutida kortromaner . Den forsta novellsamlingen pa svenska utgavs 1828, del ett av Fredrika Bremers Teckningar utur hvardagslifvet . Carl Jonas Love Almqvist skrev ett flertal noveller som ingar i ramverket Tornrosens bok . Stockholmsskildraren August Blanche gav ut novellsamlingar med ett sammanhallande motiv. Novellens popularitet i Sverige kulminerade under 1800-talets sista decennier bland annat med hjalp av de manga periodiska litterara kalendrar och smahaften som gavs ut. Den samhallskritiska realismen med forfattare som August Strindberg gjorde novellen till en stor genre. Manga kvinnliga forfattare som Anne Charlotte Leffler , Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson skrev noveller. Selma Lagerlof och Verner von Heidenstam gav ut novellsamlingar med historiska motiv. En av de mest kanda och framgangsrika svenska novellisterna Hjalmar Soderberg gav med sina Historietter novellen en hanterlig och igenkannbar form, ibland med en overraskande vandning just i slutet. Under 1900-talets tva forsta decennier blomstrade novellen med flanorforfattare som Hjalmar Soderberg, Sigfrid Siewertz och Bo Bergman , den sociala prosan hos borgerliga forfattare som Ludvig Nordstrom , Elin Wagner och Gustaf Hellstrom , och bland de forsta proletarforfattarna som Martin Koch och Maria Sandel . I proletarlitteraturens guldalder fran 1930-talet var novellen en viktig genre, sarskilt hos Ivar Lo-Johansson . 1940-talets modernism gav novellen ett nytt uppsving med forfattare som Stig Dagerman , Thorsten Jonsson , Marten Edlund , Lars Ahlin och Tage Aurell . ^[
5
]^[
3
]

I Storbritannien blev novellen stor under 1900-talets borjan, nar James Joyce , Katherine Mansfield och Rudyard Kipling skrev omtyckta noveller, och Arthur Conan Doyle skapade med Sherlock Holmes ett stort intresse. I Edgar Allan Poes folje blev novellen stor under samma tid aven i USA , med namn som Eudora Welty och Ernest Hemingway . Bland de mest produktiva novellforfattarna finns Anton Tjechov och Edward D. Hoch . ^[
2
] Under 1900-talet framtradde ocksa nyskapande novellforfattare fran olika platser i varlden dar novellen tidigare haft litet inflytande, som sicilianaren Luigi Pirandello , Franz Kafka fran Prag, japanen Akutagawa Ry?nosuke och argentinaren Jorge Luis Borges . ^[
4
]

Under 1900-talets senare halft har novellforfattare som Karen Blixen , Jorge Luis Borges , Julio Cortazar , Raymond Carver och Jayne Anne Phillips bidragit till novellens fortlevnad, och forlaggare har givit ut en del novellsamlingar, men jamfort med romanen har den forblivit svarsald. ^[
2
] 2013 mottog kanadensaren Alice Munro nobelpriset i litteratur for sin novellkonst.

Novellen idag [ redigera | redigera wikitext ]

Under senare ar har novellen fatt ett uppsving, vilket bland annat forklaras med nobelpriset till Alice Munro samt mojligheten att publicera noveller som e-bocker och pa internet . I Sverige ger forlaget Novellix ut noveller av bade samtida och aldre novellforfattare. Tidskriften Granta har publicerat noveller som e-singlar . ^[
6
] I Storbritannien okade forsaljningen av noveller och novellsamlingar kraftigt under 2017. ^[
7
]

Sveriges Radio sander regelbundet specialskrivna radionoveller och utdelar Sveriges Radios novellpris sedan ar 2002. En jury valjer ut fem av foregaende ars radionoveller som tavlande och vinnaren utses sedan av lyssnarna. ^[
8
]

Publicering av noveller [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga satt att publicera noveller pa: i bokform, i tidningar, pa webben eller som e-bocker.

Tack vare langden gar det latt att samla ihop flera noveller i en bok, novellsamlingar. Om novellerna ar skrivna av olika forfattare kallas det antologi . Ibland kompletteras ocksa kortare oversatta romaner med en novell av samma forfattare, som i bokserien Spektras Deckaress .

Noveller publiceras i dagspress, veckotidningar och manatliga tidskrifter. Noveller i veckotidningar ar ofta bara en eller nagra sidor lang, och avslutas i ett och samma nummer (i annat fall kallas den foljetong ). Dessa noveller ar nastan alltid karlekshistorier alternativt kriminalhistorier av ofta diskutabelt litterart varde. Ibland anklagas deras forfattare for massproduktion, schabloner , av foga originella alster. ^[
2
]

De flesta forlag har tidigare varit mer inriktade pa att publicera romaner an noveller, men i och med e-bokens allt storre spridning har detta forhallande borjat forandras.

Med internets framvaxt har ocksa egenpubliceringen av noveller pa egna webbplatser och bloggar okat. Det finns ocksa specifika webbplatser for publicering av noveller.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Bergsten & Ellestrom, s. 157.
^ [ a b c d ] Bergsten & Ellestrom, ss. 158-159.
^ [ a b ] Beata Agrell "Novellgenren, traditionerna och experimenten"
^ [ a b ] ”Short story” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/art/short-story .
^ Elam, Ingrid; Virdborg, Jerker (2017). Svenska noveller: Fran Almqvist till Stoor . Albert Bonniers forlag
^ Eriksson, Therese (18 juli 2016). ”Novellen ar litteraturens nya stjarna” . Svenska Dagbladet . https://www.svd.se/novellen-ar-litteraturens-nya-stjarna .
^ ”Short story revival cuts novels down to size” (pa engelska). The Times. 27 januari 2018 . https://www.thetimes.co.uk/article/short-story-revival-cuts-novels-down-to-size-mj6xzz535 .
^ Radiofoljetongen och Radionovellen Sveriges Radio

Trycka kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Bergsten, Staffan; Ellestrom Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 9431343 . ISBN 91-44-04255-8
Novell i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)

[1] Bergsten & Ellestrom, s. 157.

[ss158-159-2] [ a b c d ] Bergsten & Ellestrom, ss. 158-159.

[Agrell-3] [ a b ] Beata Agrell "Novellgenren, traditionerna och experimenten"

[A-4] [ a b ] ”Short story” (pa engelska). Encyclopedia Britannica . https://www.britannica.com/art/short-story .

[5] Elam, Ingrid; Virdborg, Jerker (2017). Svenska noveller: Fran Almqvist till Stoor . Albert Bonniers forlag

[6] Eriksson, Therese (18 juli 2016). ”Novellen ar litteraturens nya stjarna” . Svenska Dagbladet . https://www.svd.se/novellen-ar-litteraturens-nya-stjarna .

[7] ”Short story revival cuts novels down to size” (pa engelska). The Times. 27 januari 2018 . https://www.thetimes.co.uk/article/short-story-revival-cuts-novels-down-to-size-mj6xzz535 .

[8] Radiofoljetongen och Radionovellen Sveriges Radio

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]