Den nordiska passunionen ar ett mellanstatligt granskontrollsamarbete mellan de nordiska landerna Danmark , Finland , Island , Norge och Sverige , inklusive de sjalvstyrande ogrupperna Faroarna och Aland men exklusive Gronland (som dock i praktiken omfattas av manga av dess bestammelser), Jan Mayen och Svalbard . Samarbetet bestar av tva delar, den ena ror nordiska medborgares ratt att rora sig fritt inom Norden utan pass , annan typ av resehandling eller uppehallstillstand , den andra ror avskaffandet av granskontrollerna vid de inre granserna mellan de nordiska landerna. Dock kan tullkontroller och tillfalliga inre granskontroller forekomma. Nordiska medborgare bor inneha nagon typ av legitimationshandling vid resa inom Norden eftersom det kan kravas i andra sammanhang, till exempel vid flygresor, hotellvistelser och poliskontroller. Privata foretag kan krava pass eller nationellt identitetskort.

Stora delar av den nordiska passunionens bestammelser ar i praktiken ersatta av Schengensamarbetet sedan de nordiska landerna anslot sig till Schengenomradet i borjan av 2000-talet. Dock ger den nordiska passunionen mer langtgaende rattigheter till nordiska medborgare an vad Schengenregelverket ger unionsmedborgare . Till exempel maste unionsmedborgare som reser inom Schengenomradet (och ovriga delar av Europeiska unionen ) i enlighet med rorlighetsdirektivets bestammelser inneha en giltig resehandling (pass eller nationellt identitetskort ), medan nordiska medborgare endast behover kunna pavisa sin identitet och sitt nordiska medborgarskap genom till exempel innehav av en giltig legitimationshandling, sasom ett korkort , vid resa inom den nordiska passunionen eller Gronland.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I samband med forsta varldskrigets utbrott 1914 infordes passtvang i stora delar av Europa . Innan dess hade det varit mojligt att resa utan pass inom Norden alltsedan de aldre lagarna om respass , som da kravdes aven for inrikesresor, hade tagits bort runt 1860.

Efter andra varldskriget inleddes ett fordjupat nordiskt samarbete med syfte att integrera de nordiska landerna. Den nordiska passunionen inrattades under 1950-talet. Den 14 juli 1952 tradde protokollet angaende passfriheten vid resor mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge i kraft, vilket innebar att nordiska medborgare fick ater ratt att resa inom Norden utan pass . Den 22 maj 1954 undertecknade regeringsforetradare for Danmark , Finland , Norge och Sverige protokollet angaende befrielse for nordiska medborgare fran att under uppehall i annat nordiskt land an hemlandet innehava pass och uppehallstillstand , som tradde i kraft den 1 juli 1954 och da ersatte det tidigare protokollet om passfrihet. Island och Faroarna anslot sig till protokollet den 1 december 1955 respektive den 1 januari 1966. ^{[ 1 ]}

Den nordiska passkontrolloverenskommelsen undertecknades av regeringsforetradare for Danmark, Finland, Norge och Sverige den 12 juli 1957. Den tradde i kraft den 1 maj 1958 och innebar att granskontrollerna vid de inre granserna mellan de nordiska landerna avskaffades. Island och Faroarna anslot sig till denna overenskommelse den 24 september 1965 respektive den 1 januari 1966. ^{[ 1 ]}

Under andra halvan av 1990-talet forberedde sig de nordiska landerna pa att ansluta sig till Schengensamarbetet . Genom sarskilda associeringsavtal med Europeiska unionen kunde aven Island och Norge ansluta sig till samarbetet och pa sa satt kunde den nordiska passunionen uppratthallas. De nordiska landerna anslot sig till Schengenomradet den 25 mars 2001, vilket innebar att stora delar av den nordiska passunionen i praktiken ersattes av Schengensamarbetet.

I samband med flyktingkrisen 2015 sattes den nordiska passunionen, liksom Schengensamarbetet, pa prov. Det stora antalet asylsokande gjorde att Danmark, Norge och Sverige under slutet av 2015 och borjan av 2016 inforde tillfalliga granskontroller vid delar av de inre granserna. Sverige inforde aven ett transportoransvar for buss-, tag- och batresor fran Danmark till Sverige med syfte att hindra asylsokande utan giltiga resehandlingar fran att na svenskt territorium. Ratten att soka asyl utan en giltig resehandling var oforandrad, men mojligheten for asylsokande att ta sig till Sverige for att kunna nyttja denna rattighet forsvarades. Till skillnad fran andra unionsmedborgare kunde nordiska medborgare anvanda sig av korkort som giltig legitimationshandling istallet for pass eller nationellt identitetskort. Det svenska transportoransvaret upphorde i maj 2017, medan granskontrollerna fortsatte.

Regelverk [ redigera | redigera wikitext ]

Den nordiska passunionen bygger pa tva olika overenskommelser mellan de nordiska landerna:

• Protokollet angaende befrielse for nordiska medborgare fran att under uppehall i annat nordiskt land an hemlandet innehava pass och uppehallstillstand

Detta protokoll reglerar ratten for nordiska medborgare att kunna rora sig fritt inom Norden utan att behova medta pass eller inneha uppehallstillstand . Protokollet tradde i kraft den 1 juli 1954 och ersatte da det tidigare protokollet om passfrihet som hade varit i kraft sedan den 14 juli 1952.

• Overenskommelsen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om upphavande av passkontrollen vid de internordiska granserna

Denna overenskommelse, aven kand som den nordiska passkontrolloverenskommelsen, reglerar avskaffandet av granskontrollerna vid de inre granserna mellan de nordiska landerna. Overenskommelsen tradde i kraft den 1 maj 1958. Den har sedan dess andrats ett flertal ganger, daribland for att ta hansyn till bestammelserna i Schengenregelverket , framfor allt avskaffandet av granskontrollerna vid de inre granserna mellan Norden och ovriga delar av Schengenomradet .

Det nordiska regelverket ar ett mellanstatligt regelverk. Regelverket far darfor full rattsverkan endast genom de lagar och andra forfattningar som de nationella regeringarna och parlamenten har antagit for att genomfora de overenskommelser som de har ingatt. Till skillnad fran Schengenregelverket finns det ingen overstatlig institution som kan doma ett land for att bryta mot regelverket.

Sedan de nordiska landerna anslot sig till Schengenomradet den 25 mars 2001 tillampas det nordiska regelverket endast i den man det ar forenligt med Schengenregelverket. ^{[ 1 ]} Den nordiska passkontrolloverenskommelsen andrades den 18 september 2000 for att vara forenlig med Schengenregelverket.

Territoriellt tillampningsomrade [ redigera | redigera wikitext ]

Den nordiska passunionen omfattar de nordiska landerna Danmark , Finland , Island , Norge och Sverige , inklusive de sjalvstyrande ogrupperna Faroarna och Aland . Av dessa omraden ingar samtliga i Schengenomradet utom Faroarna. Faroarna uppratthaller dock en oppen grans gentemot Schengenomradet i enlighet med en sarskild bestammelse i Schengenregelverket. Aven Gronland , som star utanfor den nordiska passunionen, uppratthaller en oppen grans gentemot Schengenomradet, och tillampar den nordiska passunionens bestammelser. De norska omradena Jan Mayen och Svalbard ingar inte i den nordiska passunionen och granskontroller forekommer vid resa till Svalbard, men daremot inte till Jan Mayen som ingar i Schengenomradet. ^{[ 2 ]}

Inre granser [ redigera | redigera wikitext ]

De inre granserna innefattar alla granser som ar gemensamma mellan de nordiska landerna. Detta inkluderar gemensamma landgranser samt flygplatser och hamnar med forbindelser mellan de nordiska landerna. De inre granserna far passeras utan att nagon in- eller utresekontroll genomfors, oavsett personens nationalitet. Personer som passerar en inre grans behover inte uppvisa nagon giltig resehandling. Trots detta behover nordiska medborgare som ror sig inom den nordiska passunionen i regel alltid bara med sig en giltig legitimationshandling medan ovriga medborgare behover bara med sig en giltig resehandling , eftersom dessa handlingar kan kravas i andra sammanhang.

Avskaffandet av granskontrollerna vid de inre granserna hindrar inte andra typer av personkontroller, till exempel inre utlanningskontroller och poliskontroller som foranleds av brottsmisstanke. Aven tullkontroller och tillfalliga inre granskontroller kan forekomma.

Granskontroller kan aterinforas tillfalligt, i enlighet med Schengenregelverkets bestammelser, om det anses ”nodvandigt for att forhindra en omfattande illegal inresa till foljd av skillnader mellan de fordragsslutande staterna i fraga om viseringstvang” och ”nar hansyn till den allmanna ordningen eller statens sakerhet kraver det”. ^{[ 1 ]}

Legitimationsbehov [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt de nordiska overenskommelserna behover nordiska medborgare inte inneha giltig resehandling eller legitimationshandling vid resa till ett annat nordiskt land om de egna medborgarna i det landet inte behover det. I praktiken rekommenderas dock nordiska medborgare att medta sadana handlingar da de kan kravas i manga olika sammanhang. En viktig skillnad jamfort med rorlighetsdirektivet , som reglerar giltiga resehandlingar for unionsmedborgare inom hela Europeiska unionen , ar att nordiska medborgare inte maste medta en resehandling som styrker deras medborgarskap. Det racker med nagon typ av legitimationshandling, till exempel ett korkort , vid resa inom Norden. For icke-nordiska medborgare kravs daremot i regel alltid en giltig resehandling (till exempel pass eller nationellt identitetskort for unionsmedborgare ).

Krav pa uppvisande av giltig legitimations- eller resehandling kan forekomma bland annat vid incheckning till flyg inom Norden liksom vid vissa tag- eller farjeforbindelser. Vissa flygbolag kraver pass eller nationellt identitetskort for resor aven inom Norden. ^{[ 3 ]} Vid resa till Faroarna, Gronland eller Island rekommenderas pass eftersom flygplan kan behova ledas om till Storbritannien vid daligt vader.

Giltig resehandling eller nordiskt korkort kravs ocksa vid de tillfalliga inre granskontroller som forekommer vid vissa delar av Danmarks , Norges och Sveriges granser sedan 2015.

Yttre granser [ redigera | redigera wikitext ]

De yttre granserna innefattar alla granser som de nordiska landerna delar med icke-nordiska lander. Detta inkluderar aven flygplatser och hamnar med forbindelser till icke-nordiska lander. Enligt de ursprungliga nordiska overenskommelserna ska fullstandiga in- och utresekontroller genomforas vid de yttre granserna. I samband med att de nordiska landerna anslot sig till Schengenomradet andrades dock regelverket sa att granskontroller endast genomfors mot lander som inte ingar i Schengenomradet .

Vid de yttre granserna maste alla medborgare inneha en giltig resehandling (till exempel pass eller nationellt identitetskort for unionsmedborgare ).

Viseringspolitik [ redigera | redigera wikitext ]

Den nordiska passunionen innefattar ingen gemensam viseringspolitik. Samarbetet innehaller bestammelser om att de nordiska landerna kan infora tillfalliga granskontroller vid de inre granserna om det anses nodvandigt for att forhindra en omfattande illegal invandring till foljd av skillnader i viseringspolitiken.

Genom anslutningen till Schengenomradet omfattas dock de nordiska landerna numera av den gemensamma viseringspolitiken . Innan dess gallde ett visum endast i ett nordiskt land. Personer som till exempel skulle resa till Malmo men flog till Kastrups flygplats var tvungna att flyga vidare till en svensk flygplats och sedan aka tillbaka till Malmo om de endast hade visum till Sverige. Detta forfarande kunde undvikas nar direkta flygbatar mellan transferomradet vid Kastrups flygplats och Malmo infordes.

Relation till Schengensamarbetet [ redigera | redigera wikitext ]

Aven om de nordiska overenskommelserna om den nordiska passunionen fortfarande galler sa har de i praktiken till stor del ersatts av Schengensamarbetets bestammelser. En nordisk overenskommelse antogs den 18 september 2000 for att anpassa den nordiska passunionens bestammelser till Schengenregelverket infor de nordiska landernas anslutning till Schengenomradet aret darpa. ^{[ 1 ]} Samtidigt har bestammelserna om fri rorlighet for personer , till exempel vad galler visum , uppehallstillstand och arbetstillstand , i hog grad ersatts av unionsratten , bland annat genom rorlighetsdirektivet . Genom EES-avtalet omfattas aven Island och Norge av dessa bestammelser.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Granshinderradet
• Nordiska samarbetet
• Schengensamarbetet
• Sveriges historiska unioner

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

EU-portalen ? temasidan for Europeiska unionen pa svensksprakiga Wikipedia.