Netball (natboll)

Malawi mot Fiji
Hogsta forbund	World Netball
Forst utovad	England ,   Storbritannien , 1895
Egenskaper
Kontaktsport	Begransad kroppskontakt
Lagmedlemmar	7 spelare per lag
Konsmixad	Separata klasser
Kategorisering	Bollsport , Lagsport
Utrustning	Boll
Spelplats	Netballplan
OS	Nej, dock erkand av IOK 1995

Natboll ^{[ 1 ]} eller netball ^{[ 2 ]} ( engelska : netball ) ar en lagsport med rotter fran basket . Sporten, som ar mycket lik basket i sig, grundades i USA , dar den till en borjan kallades for "women's basketball" ("dambasket"). Netball ar i dag en stor sport for saval askadare som deltagare i Australien , Nya Zeeland , Jamaica , Barbados , Sydafrika , Sri Lanka och Storbritannien .

Sveriges forsta netballklubb, Stockholm Netball Club , startades av en australiensiska i maj 2008 och var fram tills 2019 den enda Netball klubben i Sverige. Ett ar efter uppstart hade klubben ca 30 medlemmar bestaende av bade svenska och utlandska spelare. Klubben har som mal att sprida sporten i Sverige. Numera finns aven Lundabaserade klubben Skane Netball Club och klubben Gothenburg Netball.

Forklaring och regler [ redigera | redigera wikitext ]

Precis som i basket spelas netball pa en plan med poangringar i vardera ande och med en boll lik den som anvands i just basket (dock lattare, mjukare och for det mesta vit till fargen). Korgarna ar aven de mindre och i netball anvands inte nagon malbrada. Planen ar indelad i tre delar for att visa var varje spelare, i varje lag, far rora sig, samt tva halvcirklar, malomraden, inom vilka alla poang maste goras.

Varje lag har sju spelare pa planen (aven om vissa tranings- och juniorvarianter bara anvander sig av fem spelare per lag). Varje spelare bar en lapp, pa fram- och baksidan av spelardrakten, som anger vilken position spelaren har genom en forkortning. Spelarna far endast befinna sig pa specifika omraden pa planen. Om nagon betrader ett forbjudet omrade, doms detta som offside . Positionerna beskrivs har nedanfor:

Genom dessa kombinationer kan endast malanfallare och malgorare gora mal. En boll som passerar korgen, men som har kastats antingen utanfor malomradet eller fran en spelare som inte ar GA eller GS, doms som "ej giltigt mal". Vidare maste en som skjuter (GA eller GS) avsta fran att skjuta om laget har tilldomts bollen efter att motstandarlaget gjort sig skyldiga till felsteg, offside eller anvant sig av malstolpen.

Netballspelare far inte ta mer an ett steg med bollen i hand. Det enda sattet for att driva en boll framat i spel ar via en passning. Bollen far inte hallas i langre an tre sekunder. Detta sakrar, tillsammans med spelarnas begransade rorlighet, att hela laget ofta ar involverade i spelet.
Forsvarsspelet har sina restriktioner. Inte bara ar kontakt otillatet, utan spelarna maste aven sta minst 90 centimeter ifran spelaren med bollen, vilket leder till att hard, fysisk kontakt ar sallsynt. Om kontakt uppstar, doms frikast till den berorda och motspelaren maste stalla sig utanfor spel tills bollen ar i spel igen.

En match ar uppdelad i fyra delar, pa 15 minuter vardera, med tre minuters paus mellan forsta och andra, samt tredje och fjarde fjardedel. Vid halvlek befinner sig en paus pa fem minuter. Om en spelare skadar sig, ropar en spelare eller domare till personen ansvarig for tiden att klockan ska stannas. Klockan startar igen nar spelaren har bytts ut eller kan spela igen.

Planens dimensioner [ redigera | redigera wikitext ]

En netballplan ar nagot storre an en basketplan. Den ar 30,5 meter lang och 15,25 meter bred. De langa sidorna kallas for sidolinjer ("Side Lines"), medan de korta kallas for mallinjer ("Goal Lines"). Planen ar indelad i tre lika stora delar. En cirkel pa 90 centimeter i diameter ar placerad i mitten av planen. Vid varje mallinje finns det en halvcirkel pa 4,9 meter i radie, kallad malcirkel ("Goal Circle"). Linjerna som markerar banan ar 50 millimeter breda. Malstolparna ar 3,05 meter hoga och malkorgarnas ringar har en inre diameter pa 380 millimeter, ar gjorda av 15 millimeter stal och ar placerade 150 millimeter fran malstolpen. Den fria ytan runt spelplanen ska vara minst 37,9 meter langt och 22,65 meter brett.

Spelets start [ redigera | redigera wikitext ]

Nar en fjardedel paborjas, eller efter att ett mal har lagts, skall en pass utforas fran mittcirkeln. Dessa passar alternerar mellan lagen, oavsett vem som lade det senaste malet. Passen utfors av Centern, som maste ha minst en fot i mittcirkeln. Nar ett spel startar om tillats endast lagens centerspelare i mittersta tredjedelen ("centre third"). Nar domaren blaser i visselpipan, ror sig alla forutom malvakterna till mittersta tredjedelen for att ta emot passen. Om bollen inte tas emot, far motstandarlaget en "fripass" darifran passen landade. Om bollen lamnar planen, far motstandarlaget passa in bollen i spel igen fran planens kantlinje.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Netball ar en sport med rotter fran basket , vilket forklarar varfor reglerna ar sa lika. Nar James Naismith undervisade sina elever i basket 1891 vid School for Christian Workers (senare kallat YMCA ), borjade flera av de kvinnliga lararna bli nyfikna pa sporten och utformade en egen variant, tillampad for kvinnor. Pa grund av deras begransande kladsel vid denna tid, hindrades de fran att utfora dribblingar och lopningar och spelet utformades efter dessa restriktioner. Den forsta matchen spelas 1892 vid Smith College , under lararinna Senda Berendsen. ^{[ 3 ]} Kvinnornas basket hade fotts. Ar 1895 publicerade Clara Gregory Baer for forsta ganger regler for kvinnornas basket. ^{[ 4 ]}

Netball spelades for forsta gangen i England 1895 efter att Martina Bergman-Osterberg , en rektor vid en engelsk kvinno-idrotts-hogskola som rekryterats fran gymnastika centralinstitutet , hade besokt USA och tagit med sig kvinnornas basket, med vissa egna andringar, till sitt Osterberg's Physical Training College. ^{[ 5 ] [ 6 ]} Spelet spred sig snabbt inom Samvaldet, men hade inte annu nagra strikta regler. Regleringarna var sa losa att lagen kunde besta av allt fran fem till nio spelare at gangen pa plan. Naten pa korgarna var ocksa ineffektiva, da de var slutna vid dess nedre ande. Sa efter varje mal var domaren tvungen att hamta tillbaka bollen uppe vid malstolpens topp.

Under 1800-talet fanns flera parallella regelsystem for netball, forutom Berendsen och Osterberg hade Clara Gregory Baer skapat regler, sasom att dela upp planen i samma antal zoner som spelare. Naismith's chef Luther Gulick satte ihop en grupp kvinnor, ledda av Berendsen, for att sammanstalla officiella netball-regler. ^{[ 3 ]} Ar 1901 ratificerades dessa regler och netball blev en tavlingssport.

Strax darpa spred sig netball over Australien och de davarande brittiska kolonierna Jamaica och Antigua . Spelets forbattrades en 60 ar senare genom att the International Federation of Women's Basketball and Netball grundades ? en internationell organisation bestaende av netballrepresentatorer fran Storbritannien , Nya Zeeland , Australia, Sydafrika och Vastindien . Det forsta varldsmasterskapet holls ar 1963 i Eastbourne , England, och halls sedan dess var fjarde ar. Australien har visat pa stora framgangar genom aren, genom att vinna over 11 andra lag 1971, 1975, 1979, 1983, 1991, 1995 och 1999. Det var inte forran 2003 som Nya Zeeland slutligen brot monstret och tog hem guldet. Till en borjan var det sagt att Fiji skulle sta som vard for Varldsmasterskapen i Netball i juli 2007, men stroks efter statskuppen i december 2006.

Netball ar an i dag en valdigt popular sport i flera av de fore detta brittiska kolonierna. Faktum ar att 10 000 uppskattningsvis spelar netball i Jamaica och att det fortfarande ar den storsta kvinnliga sportutovningen dar. Antigua och Barbuda ar ocksa valdigt aktiva inom sporten, dar endast cricket dominerar netball. Bland nagra av de andra fore detta kolonierna som utovar sporten finns Malawi .

Varianter for barn [ redigera | redigera wikitext ]

I Australien kan unga netballspelare lara sig grunderna i spelet via FunNet (5-7 ar), Netta (8-10 ar) eller genom att ga Australiens kommande utbildning kallat Net Set Go .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Korfball

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• International Netball
• International Netball Federation Limited
• Stockholm Netball Club