Milano
|
Kommun
|
|
|
Officiellt namn:
Comune di Milano
|
|
Land
|
Italien
|
Region
|
Lombardiet
|
Provins
|
Milano
(MI)
|
|
Angransande
kommuner
|
Assago
,
Baranzate
,
Arese
,
Bresso
,
Buccinasco
,
Cesano Boscone
,
Cologno Monzese
,
Corsico
,
Cormano
,
Cusago
,
Novate Milanese
,
Opera
,
Pero
,
Peschiera Borromeo
,
Rho
,
Rozzano
,
San Donato Milanese
,
Segrate
,
Sesto San Giovanni
,
Settimo Milanese
,
Trezzano sul Naviglio
,
Vimodrone
|
|
Hojdlage
|
120
m o.h.
|
Koordinater
|
45°28′01″N
09°11′24″O
/
45.46694°N 9.19000°O
/
45.46694; 9.19000
|
|
Yta
|
181,68
km²
[
1
]
|
|
Folkmangd
|
1 378 689
(2018)
[
2
]
|
Befolkningstathet
|
7 589 invanare/
km²
|
|
Tidszon
|
CET
(
UTC+1
)
|
-
sommartid
|
CEST
(
UTC+2
)
|
Postnummer
|
20100, 20121?20162
|
Riktnummer
|
02
|
ISTAT
-kod
|
015146
|
Geonames
|
6542283
|
|
Skyddspatron
|
Ambrosius
|
Folknamn
|
demonym
:
milaneser
|
|
Milanos lage i Italien
|
Milanos lage i Milano
|
Webbplats
:
www.comune.milano.it
|
|
Milano
ar en stad och
kommun
i
regionen
Lombardiet
i norra
Italien
. Milano ar huvudort i Lombardiet och i storstadsregionen
Milano
, innan 31 december 2014 provinsen
Milano
. Milano ar Italiens nast storsta stad och ar centrum for ett storstadsomrade som raknas till Europas storsta. Har finns en av varldens framsta operascener,
Teatro alla Scala
eller "La Scala".
Enligt gammal tradition skall Milano ha grundlagts av
kelterna
omkring
600 f.Kr.
Staden kallades av romarna
Mediolanum
och var
insubrernas
huvudstad, tills den
222 f.Kr.
intogs av romarna. Under kejsartiden blev den Italiens andra stad och ett vetenskapernas hem, men led fruktansvart under folkvandringarnas stormar.
452
blev den erovrad och plundrad av
Attila
,
490
intagen av
Teoderik den store
och
539
odelagd av
burgunder
och
goter
.
569
besattes den av
langobarderna
och inforlivades jamte deras rike
774
med
Karl den stores
valde. Flera av dennes efterfoljare lat som kungar av Italien krona sig i Milano eller
Pavia
med den i
Monza
forvarade
jarnkronan
.
Efter
Otto I
:s kroning
962
horde Milano med kungariket Italien till det
tysk-romerska riket
och styrdes genom kejserliga stathallare. Under 1100-talet gjorde Milano som huvud for det
lombardiska statsforbundet
och
guelfernas
parti ofta uppror mot kejsarna, men blev flera ganger hart tuktat, i synnerhet av
Fredrik Barbarossa
1158 och 1162, vid vilket sistnamnda tillfalle alla borgare maste lamna staden, som forstordes. Efter det lombardiska statsforbundets seger i
slaget vid Legnano
1176
blev Milano genom
fordraget i Konstanz
1183
en fri stad, som dock erkande kejsaren som lansherre.
Partistriderna mellan guelfer, anforda av familjen della Torre, och
ghibelliner
, med familjen
Visconti
i spetsen, storde stadens lugn, sa att den inte erholl nagon fast forfattning. Emellertid hade huset Visconti med kejsarnas hjalp utvidgat stadens och sin egen makt over flera av
Lombardiets
mest blomstrande stader, och
1395
blev Milano huvudstad i det da upprattade
hertigdomet Milano
under
Gian Galeazzo Visconti
, som kopte hertigvardigheten av
kejsar Wenzel
. Da huset
Visconti
utslocknade pa manssidan 1447 med
Filippo Maria
, valdes dennes mag
Francesco I Sforza
till
hertig av Milano
. 1499 erovrade
Ludvig XII av Frankrike
Milano, pa vilket han gjorde ansprak som attling av slakten Visconti pa kvinnosidan, men han forlorade det under kriget mot den sa kallade
heliga ligan
1512.
Frans I
erovrade det pa nytt 1515, men miste det ater
1521
.
Da
familjen Sforza
utslocknade 1535 med hertig
Francesco II Sforza
, gav kejsar
Karl V
hertigdomet som ledigt rikslan at sin son Filip, varefter det var forenat med
Spanien
, tills det genom
freden i Utrecht
1713
och
freden i Rastatt
1714
lades till osterrikiska monarkin. Det bildade darefter tillsammans med
hertigdomet Mantua
det
osterrikiska
Lombardiet
. Genom
freden i Wien
[
fortydliga
]
1735 och
fordraget i Worms
[
3
]
[
4
]
1743 lades delar darav till
Sardinien
.
Efter det att
Napoleon I
1796?1797 erovrat norra Italien blev Milano 1797 huvudstad i
Cisalpinska republiken
, 1802 i
Italienska republiken
och 1805 i
kungariket Italien
. Vid dettas upplosning
1814
fick Sardinien sina forna andelar (8 260
km²
) tillbaka och
Osterrike
det ovriga (21 585 km²) av det forna hertigdomet Milano, som forenades med det nybildade
kungariket Lombardiet-Venetien
.
Under aren narmast fore 1848 var Milano huvudsatet for den nationella agitationen mot Osterrike, och 18-23 mars 1848 pagick dar blodiga gatustrider, som slutade med att de osterrikiska trupperna under
Josef Radetzky
nodgades lamna staden. Redan 6 augusti maste den dock, overgiven av
piemonteserna
, oppna portarna for Radetzky. Konfiskering av de emigrerades egendom, en mangd avrattningar och odragliga skattebordor gjorde osterrikarna annu mer forhatliga; dock undertrycktes latt det av
Giuseppe Mazzini
forberedda upproret 6 februari 1853.
Efter
slaget vid Magenta
4 juni
1859
lamnade den osterrikiska besattningen staden, i vilken 8 juni
Napoleon III
och kung
Viktor Emanuel
holl sitt intag. I fredspreliminarerna i Villafranca 12 juli 1859 avtraddes Milano jamte det ovriga Lombardiet till Napoleon, som omedelbart darefter lamnade det till Sardinien.
Ar 1919 grundade Mussolini sin fascistiska rorelse i Milano och harifran startades Mussolinis marsch till Rom. Under andra varldskriget bombades staden svart av de allierade och amerikanska trupper intog staden 1945. Da hade motstandsrorelsen tagit over kontrollen av staden och avrattat Mussolini och andra fascistledare.
Efter andra varldskriget foljde en ekonomisk boom fran 1950-talet och framat med stor inflyttning till Milano. Staden ateruppbyggdes och fick nya landmarken som
Pirelliskyskrapan
.
I slutet av 1960-talet och under 1970-talet startade en vag av gatuvald, politisk terrorism och strejker, bland annat
Bombdadet pa Piazza Fontana
1969.
Under 1990-talet briserade
Tangentopoli
, en stor politisk skandal med manga lokala politiker och affarsman inblandade. Milano drabbades ocksa av en finanskris och ekonomin genomgick en omfattande omstrukturering, bland annat lades industrier som
Alfa Romeo
i Arese ned.
2015 arrangerades varldsutstallningen
Expo 2015
i Milano.
Uppmatta normala temperaturer och -nederbord i Milano:
[
5
]
|
Jan
|
Feb
|
Mar
|
Apr
|
Maj
|
Jun
|
Jul
|
Aug
|
Sep
|
Okt
|
Nov
|
Dec
|
Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde
|
4,6
|
8,2
|
13,2
|
17,5
|
21,9
|
26,1
|
28,9
|
27,7
|
24,3
|
17,8
|
10,2
|
5,4
|
Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde
|
?1,9
|
0,1
|
3,3
|
7,0
|
11,2
|
15,0
|
17,3
|
16,7
|
13,5
|
8,4
|
3,6
|
?0,9
|
|
Nederbord
|
64
|
63
|
82
|
82
|
97
|
65
|
68
|
93
|
69
|
100
|
101
|
60
|
Diagram
|
temperaturer i °C ? manadsnederbord i mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stadsdelen Porta Nuova sedd fran Milanodomens tak.
Milano har sedan 1990-talet fornyat bebyggelsen i omradena Porta Nuova och CityLife.
Milano ar centrum for manga internationella
foretag
och har aterfinns 45 % av Lombardiets naringsliv. Har finns flera stora medieforetag: reklam- och mediabyraer, tidningar och telekommunikationsbolag:
Rai
,
Mediaset
,
Telecom Italia
och Sky Italia. Italienkontor for bland annat Google och Yahoo! aterfinns i staden. Milano ar aven ett internationellt centrum for modeindustrin med over 12 000 foretag med stora modehus som
Giorgio Armani
,
Dolce & Gabbana
,
Prada
,
Gianni Versace
och Valentino. Har finns ocksa mer traditionell verkstadsindustri som
Alfa Romeo
och
Pirelli
.
Milanoborsen
(
Borsa Italiana
) ar Italiens bors for handel med vardepapper som
aktier
. Den kallas ofta, t.ex. i dagspressen, for
Piazza Affari
efter det torg dar den ligger. I Milano utkommer den storsta italienska affarsdagstidningen,
Il Sole 24 Ore
.
- Duomo
(
katedralen
)
- Sant'Alessandro
- Basilica di Sant'Ambrogio
- Santa Maria delle Grazie
- San Babila
- San Bernardino alle Ossa
- Basilica di Sant'Eustorgio
- Basilica di San Lorenzo
- San Marco
- Santuario di Santa Maria dei Miracoli
- Santa Maria del Carmine
- Basilica di San Nazaro Maggiore
- Santa Maria presso San Satiro
- San Sebastiano
- San Simpliciano
- Santo Stefano Maggiore
Milano ar ett av varldens viktigaste centrum for
opera
, med den beromda operan
La Scala
.
- Breragalleriet
(
Pinacoteca di Brera
)
- Pinacoteca Ambrosiana
- Galleria d'Arte Moderna
- Triennale di Milano
- Castello Sforzesco
- Museo Egizio
- Museo Poldi Pezzoli
- Museo della Preistoria e Protostoria
- Museo d’Arte Antica
- Palazzo Reale
- Museo
Teatro alla Scala
- Padiglione di Arte Contemporanea
- Museo di Storia Naturale
- Museo della Scienza e della Tecnica "Leonardo da Vinci"
- Galleria Vinciana
- Museo Bagatti Valsecchi
- Museo degli Strumenti Musicali
- Museo delle Arti Decorative
- Museo Archeologico
- Museo di Milano
- Museo di Storia Contemporanea
- Museo del Risorgimento
- Teatro alla Scala
- Arcimboldi
- Piccolo teatro
- Teatro Lirico
- Teatro Carcano
- CRT - Teatro dell'Arte
- Manzoni
- Ventaglio Nazionale
- Nuovo
- Nuovo Piccolo Teatro
- Piccolo Teatro di Milano
- San Babila
- Smeraldo
- Ciak
- Della 14a
- Filodrammatici
- Litta
- Olmetto
- Out Off
- L'Elfo
- Porta Romana
- Franco Parenti
- Teatro Studio
- Verdi
- Universita degli Studi di Milano, UNIMI
- Politecnico di Milano
- Universita Statale
- Universita Statale Milano-Bicocca
- Universita Cattolica del Sacro Cuore
- Universita Commerciale Luigi Bocconi
- Scuola Superiore di Direzione Aziendale - Bocconi
- Universita I.U.L.M.
- Universita C.Cattaneo L.I.U.C.
- Universita Vita-Salute San Raffaele
- L.U.C. Beato Angelico
- Accademia delle Belle Arti di Brera
- Conservatorio Superiore "G. Verdi" di Milano
- Istituto Europeo di Design
- I.S.E.F.
- Istituto Marangoni
Radiostationen
Discoradio
sander fran Milano.
Idrottsligt ar staden bland annat kand for de framgangsrika fotbollslagen
AC Milan
och
Inter
som tillhor de mest framgangsrika lagen i Italien och Europa. Milano ar den enda staden i Europa med tva lag som vunnit Champions League. Milano har statt som vard for VM i fotboll 1934 och 1990 och EM 1980. I staden aterfinns en av Europas storsta fotbollsarenor,
Giuseppe Meazza
med plats for 80 000 askadare.
Milano ar ocksa hemort for ett av Italiens mest framgangsrika basketlag,
Olimpia Milano
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Milano
, 1904?1926.
Huvudstader i
Italiens provinser
|
---|
| Nordvastra Italien
| | | Nordostra Italien
| | | Centrala Italien
| | | Sodra Italien
| | | Insulara regioner
| |
|