Medborgarrattsrorelsen i USA 1955?1968

For den foregaende perioden, se medborgarrattsrorelsen i USA 1896-1954 .

Med medborgarrattsrorelsen i USA 1955-1968 avses den kamp som fordes under denna tid for lika medborgerliga rattigheter for alla medborgare i USA . Det galler sarskilt med avseende pa att den svarta befolkningen skulle fa manskliga rattigheter.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Medborgarrattsrorelsen var inte en enskild organisation eller ens en fullkomligt enig rorelse med samma slutgiltiga mal. Inte heller anvandes alltid samma metoder for att uppna det man ville astadkomma; medan man saval pa juridisk som pa politisk vag forsokte paverka rattsutvecklingen i landet, anvandes ocksa utomparlamentariska metoder som massmoten och demonstrationer. Pa sina hall anvandes ocksa olika valdsmetoder for att paverka utvecklingen.

Rorelsen var som starkast i sodern, dar den rassegregerande lagstiftningen , sedan sent 1800-tal varit som storst i form av de sa kallade Jim Crow-lagarna . Medborgarrattsrorelsen hade arbetat fore 1955 ocksa, men att man i amerikansk historieskrivning ofta paborjar ett nytt kapitel just vid denna tid har flera skal. Det tradde fram nya ledare for den svarta befolkningen, som Martin Luther King, Jr. och Malcolm X och det var vid den har tiden som man utover juridiska processer aven borjade anordna massmoten, bojkotter och liknande aktioner. Framforallt sa var det just den 1 december 1955 som en symbolisk milstolpe intraffade nar den svarta busspassageraren Rosa Parks vagrade lamna plats at en vit passagerare pa bussen i staden Montgomery i Alabama , en handelse som kom att ge stort eko i massmedia och utloste Bussbojkotten i Montgomery som fick folk att fa upp ogonen for det absurda i rasatskillnadslagarna.

Marschen till Washington for arbete och frihet , en demonstration som samlade mer an 250 000 deltagare, agde rum i Washington DC den 28 augusti 1963 , dar Martin Luther King holl sitt beromda tal I Have a Dream framfor Lincolnmonumentet , anses vara ett av medborgarrattsrorelsens mer betydelsefulla. En annan milstolpe var Bloody Sunday , den 7 mars 1965 , da kravallpolis gick till brutal attack mot den fredliga marsch mellan Selma och Montgomery, dar bl.a. ledaren for medborgarrattsrorelsen i Selma, Amelia Boynton Robinson , skadades svart. ^[
1
]^[
2
]

Denna tid har kommit att kallas "den andra rekonstruktionstiden", ett namn som hansyftar till rekonstruktionstiden som foljde efter amerikanska inbordeskriget , da slaveri och rasistiska medborgarskaps- och rostrattslagar forbjods. Under denna period hade atskilliga afroamerikaner (samtliga republikaner ) plats i kongressen fram till 1901 , da den siste avbojde omval under okat tryck fran ny segregering och allt framgangsrikare forsok att minska det svarta rostdeltagandet. Perioden kan sagas avgransas framat i tiden av handelser som mordet pa Martin Luther King, Jr. 1968 och av framvaxten av Black Power - och Black Panther -rorelserna, som hade sin starkaste tid 1966 - 1975 . Black Panther-rorelserna var en kommunistisk rorelse som kampade for afroamerikaners rattigheter.

Bland den betydelsefulla lagstiftning som drevs igenom under denna period kan namnas Civil Rights Act 1957 (1957 ars medborgarrattslag), som inte hade stor praktisk effekt men desto storre symbolvarde i och med att det var den forsta federala anti-diskrimineringslagen sedan Civil Rights Act 1875. Lagen uppmarksammades annu mer sedan den demokratiske senatorn Strom Thurmond fran South Carolina hallit ett 24 timmar langt tal mot lagen. Civil Rights Act of 1964 , som forbjod diskriminering i arbetslivet och pa offentliga inrattningar (privata klubbar ar fortfarande undantagna), Voting Rights Act 1965 (1965 ars rostrattslag) aterstallde rostratten och forbjod det tidigare ofta anvanda kravet att man maste vara laskunnig for att fa rosta (nagot som aven drabbat samre bemedlade vita) och inforde federal overvakning av hur val genomfors. Aven krav pa att ha betalt vissa grundlaggande skatter avskaffades genom grundlagstillagg; sedan 1972 ar darmed alla amerikanska medborgare over 18 ar rostberattigade (enda undantaget ar om man ar domd for ett allvarligt brott, dock endast for grova brott och permanent endast i tva delstater: Kentucky och Virginia ). Immigration and Nationality Services Act 1965 som genomgripande forandrade USA:s immigrationsregler samt Civil Rights Act 1968 , som forbjod diskriminering vid fastighetsforsaljningar och bostadsuthyrning.

I popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

Medborgarrattsrorelsen 1955-1968 har gjort avtryck i popularkulturen, nedan nagra exempel.

Filmer [ redigera | redigera wikitext ]

Dokumentarer [ redigera | redigera wikitext ]

The Black Power Mixtape 1967?1975 (2011), av Goran Hugo Olsson .
The March (2013), om Frihetsmarschen och Martin Luther Kings " I Have a Dream "-tal.
Freedom Summer (2014), om Mississippi Freedom Summer -rorelsen 1964.
King in the Wilderness (2018), om Martin Luther Kings sista 18 manader.
John Lewis: Good Trouble (2020), om aktivisten och kongressledamoten John Lewis .

Spelfilmer [ redigera | redigera wikitext ]

Mississippi brinner (1988), om morden pa James Chaney, Andrew Goodman och Michael Schwerner i Mississippi 1964.
Hairspray (1988, nyinspelning 2007 )
The Long Walk Home (1990)
Malcolm X (1992), biografisk film om Malcolm X .
Ghosts of Mississippi (1996), om mordet pa medborgarrattsaktivisten Medgar Evers .
The Chamber (1996)
Selma, Lord, Selma (1999)
Boycott (2001), skildrar en del av handelserna vid Bussbojkotten i Montgomery 1955-1956.
The Rosa Parks Story (2002), skildrar nyckelpersonen bakom bussbojkotten, Rosa Parks , liv.
The Butler (2013)
Selma (2014), bland annat om marschen mellan Selma och Montgomery .
All the Way (2016), om Lyndon B. Johnsons vag till att fa igenom Civil Rights Act 1964.
An American Girl Story ? Melody 1963: Love Has to Win (2016)

TV [ redigera | redigera wikitext ]

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

" We Shall Overcome ", gospel -baserad sang som blev medborgarrattsrorelsens hymn.
" We Shall Not Be Moved ", spiritual -baserad sang som ofta sjongs under medborgarrattsrorelsen.
" Keep Your Eyes on the Prize ", sjongs under medborgarrattsrorelsens aktioner, baserad pa sangen " Gospel Plow ".
" This Little Light of Mine ", ursprungligen en psalm , texten modifierades och anvandes av medborgarrattsrorelsen.
" A Change Is Gonna Come " (1964), skriven och framford av Sam Cooke , blev en hymn for medborgarrattsrorelsen.
" Abraham, Martin and John " (1968), en hyllning till Abraham Lincoln , Martin Luther King, John F. Kennedy och Robert F. Kennedy , av Dick Holler , forst inspelad av Dion .
" If I Can Dream " (1968), inspelad av Elvis Presley for att hedra Martin Luther King strax efter dennes dod.
" Pride (In the Name of Love) " (1984) en sang om Martin Luther King av U2 .
" Glory " (2014), av Common och John Legend till filmen Selma .