Litteratur

Litteratur publiceras ofta i bokform .

Betydelse ? texter eller berattelser av en viss ( estetisk ) karaktar
Bakgrund ? muntliga berattelser , inskriptioner och bokrullar
Exempel ? skonlitteratur , facklitteratur , tecknade serier , teatertexter , journalistik

Litteratur ar en samlingsbeteckning for texter , bade nedskrivna och muntliga , som uppfyller vissa estetiska kriterier. Ordet litteratur kommer fran latinets litteratura som i latinet anvands i tre betydelser: nagonting skrivet, filologi eller lardom eller vetenskap . Litteratura kommer av littera , som betyder bokstav . ^[
1
]

Under romantiken borjade litteratur betyda texter med vissa estetiska kvaliteter, vilket ledde till att ordet blev synonymt med skonlitteratur . ^[
1
] Under de senaste decennierna har begreppet litteratur vidgats. Genregranserna har brutits ner av blandgenrer, och forfattare har pa senare ar forsokt komma ifran det "finkulturella", subjektiva och fiktionalistiska. ^[
1
] Inom amnet litteraturvetenskap studerar man nu aven journalistik , talekonst och biografier . ^[
1
] Enligt litteraturkritikern Ezra Pound var litteratur "nyheter som forblir nyheter".

Litteratur aterfinns numera tillgangligt att lana pa bibliotek , till forsaljning i bokhandlar och att lasa pa internet . Det finns manga priser och utmarkelser inom omradet litteratur, varav ett av de mest kanda ar Nobelpriset i litteratur .

Litteraturvetenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Litteraturvetenskap

Litteraturvetenskapen ar den vetenskap som studerar de litterara texterna och hur de kommer till, utformas, sprids, mottas, verkar och varderas. ^[
2
] Under antiken studerades litteratur ur biografiska och sprakliga perspektiv. Under renassansen aterupptogs amnet och blev mer historiskt inriktat. Under romantiken fordjupades det historiska intresset. Med positivismens borjade man alltmer se pa psykologiska och biografiska aspekter av litteratur.

En lertavla med delar av Gilgamesheposet .

Kring forra sekelskiftet utvecklades komparativ litteraturforskning som studerade forhallandet mellan olika kulturers litteratur, verkens relation till varandra, etc. Under efterkrigstiden tillkom ett stort antal inriktningar och den teoretiska basen for vetenskapen vaxte enormt. Bland annat tillkom litteratursociologi och litteraturdidaktik . Litteraturhistoria och litteraturkritik ar andra vasentliga riktningar, och studiet av litteratur ingar i modersmalsundervisning och sprakundervisning fran grundskoleniva.

Litteraturens historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Litteraturhistoria

Muntlig tradering till bokrullar [ redigera | redigera wikitext ]

Litteraturens historia ar jamngammal med manniskans formaga att kommunicera. Fran de tidigaste muntliga berattelserna ledde skriftsprakets uppfinnande omkring 2100 ? 2000 f.Kr. till overgangen fran muntlig tradition till nerskriven. Exempel pa forntida kanda bibliotek ar Ashurbanipals bibliotek i Nineve och biblioteket i Alexandria . Det ar mycket svart att datera manga av de aldsta verken.

De forsta litterara verken var muntliga och fordes vidare via muntlig tradering. Omkring 2100 ? 2000 f.Kr. uppstod skriftspraket och nedteckningar pa lertavlor av till exempel Gilgamesheposet har bevarats, och senare aven verk pa papyrus . Den aldsta muntliga litteraturen, som vi fatt den formedlad, framfordes pa vers, dar rytm och rim hjalpte berattare att minnas. Genom att jamfora berattelser som vandrat olika vagar fram till nedtecknandet kan man se, att berattelserna hallit sig forvanansvart oforandrade genom manga led av tradenter.

Litteraturen i form av codexboken ar en relativt ny foreteelse, och tidig litteratur skrevs i ofta pa bokrullar . Till en borjan var den till storsta delen muntlig , bland annat eftersom papyrus och pergament var svaratkomligt och dyrt.

Greker, kineser och romare [ redigera | redigera wikitext ]

Dessutom sag framforallt de antika grekerna ner pa bade skrivandet och lasandet. ^[
3
] Detta gjorde att de antika grekerna aktivt motverkade en utvecklad lasfardighet. Lasningen var till for slavarna , eftersom den sags som ett satt att underkasta sig det skrivna ordet och darmed inte anstod en fri man. Denna motvilja mot det skrivna ordet gjorde aven att greker som Pythagoras och Sokrates bada vagrade att skriva. Platon skrev endast med vetskapen att det enbart publicerades for hans utbildade akademi dar ingen skulle kunna feltolka hans skrifter. ^[
4
]

Sun Tzus bok Krigskonsten , samt Konfucius och Lao Zis filosofiska verk fran 500?400 f.Kr., tillhor de tidiga verk som ingar i den litterara kanonen , aven om de ar vasensskilda fran de vasterlandska motsvarigheterna. Homeros episka Iliaden och Odysseen raknas ibland som inledningen pa den grekiska antiken , tillsammans med Aiskylos , Sofokles , Euripides och Sapfo som kan sagas ha definierat den lyriska poesin.

Inom den del av litteraturen som numera kallas facklitteratur (tidigare fanns inga storre skillnader mellan pahittat och dokumentart material) inforde Platon element av filosofi i sina skildringar av sin mentor Sokrates . Platons larjunge Aristoteles utvecklade senare det vetenskapliga forskandet i litterar form, och med sin Om diktkonsten utformade han en litterar teori som fortfarande anvands. Mycket av den latinska litteraturen (omkring 100 f.Kr till omkring 500 e.Kr.) var variationer pa de teman som antikens greker utformade. Nytt var dock Horatius inforande av satiren som retoriskt grepp och att Juvenalis utvecklade satiren till att bli ett vapen. Under 100-talet e.Kr. kom Nya testamentet , en under narmare 2000 ars tid mycket inflytelserik samling texter.

Medeltiden, romaner och bokformat [ redigera | redigera wikitext ]

En av de tidigast tryckta verken ar den kinesiska Diamantsutran , en bokrulle fran ar 868 . Codexboken fick sitt intradande bland annat med Gutenbergs boktryckarkonst, ^[
5
] med rorliga typer istallet for fasta tryckplatar. Fran att ha varit en ganska dyr vara, sjonk priset.

Darefter har boken fatt olika former: olika inbindningar, format och papperskvalitet. Halvfranska band och andra skinninbindningar var vanliga anda fram till mitten av 1900-talet. Under borjan av 1900-talet utvecklades pappersmassa -pappret som var grovre och darfor billigare. Forlaget Penguin Books var ett av de forsta att satsa pa pocketbocker .

Det rader stor osakerhet om vilken som ar den forsta romanen . Nagra av de verk som namnts ar Don Quijote av Cervantes (fran 1605 ) och Genji monogatari av Murasaki Shikibu (fran omkring 1010 ). Olika historiska perioder har betonat olika delar hos litteraturen. Tidiga verk hade ofta religiosa eller didaktiska syften, sasom i medeltidens mysteriespel . Fran och med medeltiden har romantiken anvant sig av exotism och kanslor som viktiga inslag. Upplysningen innebar ett okat antal nationalistiska episka verk och filosofiska traktat. Under 1800-talet inleddes en era av realism och naturalism for att undersoka vad som var verkligt. 1900-talet innebar storre betoning pa symbolism och psykologiska insikter i rollfigurerna.

Internet och 2000-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 2000-talets forsta decennium skedde en smarre revolution pa det litterara mediaomradet. Amazon lanserade 2007 sin lasplatta Kindle , som salufordes som bokens slutgiltiga substitut. Den kom i mangt och mycket att bana vagen for e-bokens intag. Surfplattor som Apples Ipad har fortsatt den trenden, och varje sekund bestalls mer an 70 produkter online fran Amazons internetbaserade bokhandel. Internets spridning har vidgat begreppet litteratur, nar distributionen blivit friare och fenomen som bloggar och bestalltryck ("print-on-demand") uppstatt. Robotforfattaren Philip M. Parker har forfattat fler an 100 000 bocker, baserat pa redan tillganglig information fran internet.

Den digitala texten ar, till skillnad fran den klassiska texten, dynamisk i det att aven texten forandras. 2011 bildades den svenska e-bokhandeln dito.se , vilket foljdes upp av e-bokhandlar pa bland annat Adlibris , och Svenska Forlaggareforeningen raknar med att e-boken tagit omkring 5 procent marknadsandelar fran den tryckta boken. Den spanska webbplatsen 24symbols publicerar bocker som strommas baserat pa samma ide som Spotify erbjuder musik. Dessutom har internets spridning givit upphov till begreppet social reading , dar lasaren, forfattaren och distributoren ingar i en gemensam diskussion. Boksingeln har darutover introducerats pa marknaden. ^[
5
]

Denna utveckling har tolkats som "bokens dod", nagot som tillbakavisats av forskare. I USA har bade codexboken och e-boken okat i forsaljning, samtidigt som las- och surfplattor okar i forsaljning. Den senaste utvecklingen har beskrivits som forst och framst "medialt gransupplosande" ? en form av "mediakonvergens". Pelle Snickars konstaterar att "den digitala textens mediala natur […] uppenbarat att skriften (och boken) ar en medieform bland andra", och kallar Kungliga biblioteket for mediearkiv snarare an bibliotek. ^[
5
]

Forfattarskapets historia [ redigera | redigera wikitext ]

”	Forfattarbegreppets tillkomst konstituerar individualiseringens kulmen i ideernas, kunskapernas, litteraturens, filosofins och vetenskapens historia.	?
– Ur Michel Foucaults essa Vad ar en forfattare?" (1969)

Fordjupning: Forfattare

Antiken och medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

I den antika grekiska kulturen fanns det en forakt for skriften som gjorde att relativt fa skrifter skrevs ned under den tiden, med nagra undantag ( Platon , Aristoteles ). "Forfattarna" var da muntliga berattare som aterberattade andra berattares historier. Homeros var en av de forsta som skrev ned en traderad berattelse, men det tvistas i huruvida nedskrivare av traderade berattelser kan raknas som forfattare. ^[
6
] Romarrikets syn pa skriften var dock positivare, och de skrev ner manga av de grekiska texterna.

Under 800-talet uppstod tva separata forfattarkretslopp, dar det skrivna kretsloppet dominerades av klostervarlden och hovkulturer medan den muntliga berattartraditionen var stark. De nedskrivna verken fran den har tiden ar darmed forst och framst religiosa, med undantag for Beowulf och Rolandssangen av Chretien de Troyes . Forst under Renassansen i Italien blev forfattandet mer allmangiltigt, och det var ocksa dar de forsta forfattarna i mer egentlig mening uppstod, sasom Dante Alighieri (1265-1321) och Francesco Petrarca (1304-1374).

Med tryckta bocker [ redigera | redigera wikitext ]

Den stora forandringen kom dock med tryckkonsten under 1400-talet, och for forsta gangen borjade forfattare nu framtrada med sina namn pa verken. De flesta forfattare arbetade dock med stod av mecenater och darmed ganska begransade. Under sena 1500-talet borjade forfattare kunna losgora sig fran sina mecenater med bokhandlarnas framvaxt, och marknadsorienteringen blev mer framtradande i forfattaryrket. Detta gjorde aven yrket friare (aven om censuren fortfarande var stark). Manga var aven statligt anstallda och klarade sig darmed ocksa utan en mecenat: exempel i Sverige ar Bellman och Olof von Dalin . ^[
7
]

Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur (har offentliggorandet 2009) har bidragit till litteraturens hoga status.

Det var forst pa 1700-talet och 1800-talet som forfattare med ambitioner att skapa konstnarliga verk kunde forsorja sig pa sitt varv. Industrialismens overgang till en billigare och effektivare bokproduktion och den okade laskunnigheten gjorde att fler bocker saldes, vilket ledde till okad efterfragan av olika typer av forfattare for att passa olika typer av lasare. Det i sin tur ledde till att det skrevs en oerhord mangfald av bocker. Dessutom vaxte salongerna fram, liksom akademier (som Kungliga svenska vitterhetsakademin 1753 och Svenska Akademien 1786), som stodde forfattarna. Som den forsta yrkesforfattaren brukar britten Samuel Johnson namnas, som avbojde ekonomiskt stod 1755 da han trodde sig kunna forsorja sig pa sitt forfattande.

Yrkesforfattare [ redigera | redigera wikitext ]

Med kapitalismens framvaxt under 1800-talet blev boken allt mer en kommersiell vara, och forfattare som Carl Jonas Love Almqvist brukar darifran kallas den forsta svenska yrkesforfattaren. De forsta kvinnliga marknadsforfattarna (forfattare som skrev for en bred publik med texter som salde i stora upplagor) dok aven upp vid denna tid. De forsta upptradde redan under 1700-talet, och i Sverige ar bland andra Hedvig Charlotta Nordenflycht och Anna Maria Lenngren exempel pa detta. Under 1800-talet blev de fler, och aven om forfattarna i salongerna och akademierna var man framtradde ett gang stora kvinnliga forfattare med Sophie von Knorring , Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlen . De kvinnliga marknadsforfattarna har dock i olika hog grad glomts bort, mycket pa grund av det marknadsinriktade i deras verk snarare an kvalitetsinriktade. Situationen skilde sig nagot at i Frankrike , dar kvinnor hade en mer framtradande roll i salongskulturen. ^[
7
]

Kommersialiseringen och kapitalismen till trots tradde myten om den unikt genialiske konstnarssjalen i samhallets utkant fram, och forfattaren forvantades sta utanfor kraven fran det konventionella samhallet. Dessa krav kom ofta fran salongerna, och ar en bild som i mangt och mycket lever kvar av forfattaren. Det var dock svart att klara sig ekonomiskt med ett leverne enligt myten; nagra fa exempel ar Lord Byron och Erik Johan Stagnelius . De andra stora samtida svenska forfattarna, daribland Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegner , var delar av den borgerliga offentligheten . ^[
7
] 1812 fick Sverige sin forsta forfattarratt som erkande det litterara verket som konstverk, vilket etablerade termen "verkforfattare", vilket bade medforde skillnader i inkomster och ekonomiska forutsattningar samt de estetiska idealen ? romantiken ? borjade trada fram.

Med Sveriges Forfattarforbund och andra starka krafter har professionaliseringen klargjort tydligare skillnad mellan "riktiga forfattare och de som inte ansags vara det". ^[
8
] Internet har i sin tur inneburit en forandring av termen forfattare som begrepp, dar litteraturvetare som George P. Landow och Terence Harpold menar att gransen mellan forfattare och lasare blivit allt svarare att urskilja och att forfattaren pa internet har forlorat kontroll over texten till forman for lasaren. De menar darmed att Roland Barthes och Michel Foucaults teser om forfattarens dod darmed aterigen har blivit aktuella. Lisbeth Larsson menar dock att anvandningen av internet ocksa har aterskapat intresset for forfattaren, och att lasarens fodelse snarare an forfattarens dod har lett till forfattarens panyttfodelse. ^[
9
]

Litteratur och dess typer [ redigera | redigera wikitext ]

Litteratur ar ett omfattande begrepp med vaga granser mot at ett hall vardagliga konversationer och at ett annat hall andra typer av kultur . Nagra av de typer som ingar ar:

Alla dessa typer kan delas in i flera undergrupper, bland annat efter genre och malgrupp . De forsta genrerna uppstod under antiken - tragedier , komedier och dramer . Sedan dess har manga genrer tillkommit, sasom science fiction , fantasy , kriminallitteratur och alternativhistoria . Manga forfattare har skrivit verk inom flera typer av litteratur och genrer. Det finns ocksa verk av olika seriositet inom de olika typerna, aven om vissa typer vanligtvis raknas som mer lattillgangliga och darmed mindre tillfredsstallande. ^[
10
]

Litteratur brukar numera delas in i tva storre delar: skonlitteratur (fiktion, med pahittat innehall) och facklitteratur (som ska vara dokumentar). Denna uppdelning ar historiskt sett relativt ny, och de forsta verken ar svara for litteraturforskare och historiker att avgora sanningshalten i.

Denna artikel ar en del i serien konst som bestar av foljande delar:

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c d ] Olsson, Bernt: litteratur i Nationalencyklopedins natupplaga. Last 8 oktober 2016.
^ Johannesson, Hans-Erik: litteraturvetenskap i Nationalencyklopedins natupplaga. Last 8 oktober 2016.
^ Platons dialoger, sasom Faidros
^ Svenbro, Jesper (1997). Vagralasa,vagraskriva:attitydertilldetskrivnaordetiantikensGrekland . Skeptronhaften,0284-0731;12. Stockholm: HLSForlag. Libris 11885384 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132
^ [ a b c ] Snickars, Pelle (2012). ”Boken som medium”. Lasarnas marknad, marknadens lasare : en forskningsantologi (2012): sid. 247-259. Libris 13040114
^ Steiner, s. 43
^ [ a b c ] Steiner, s. 44-51
^ Steiner, s. 51
^ Larsson, s. 44-45.
^ Strouf, Judie LH. ”Literary Pyramid” (pa engelska). " Literature lover's Book of Lists " . San Francisco: Josey Bass. sid. 3. ISBN 0-7352-0121-8

Kallforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

Bergsten, Staffan , red (2002). Litteraturvetenskap - en inledning (Andra upplagan). Lund : Studentlitteratur . ISBN 91-44-02332-4
Larsson, Lisbeth (2012). ”Virginia Woolfs hyperbiografi”. Litteraturens natverk : berattande pa Internet / (2012): sid. 35-47. Libris 13519197
Steiner, Ann (2012). Litteraturen i mediesamhallet (2., uppdaterade, rev. och nagot utok. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 12457587 . ISBN 978-91-44-07797-0

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wiktionary har ett uppslag om litteratur .
Ordbok
Wikisource
Kungliga biblioteket - Genre
Gruppo04

[ne-1] [ a b c d ] Olsson, Bernt: litteratur i Nationalencyklopedins natupplaga. Last 8 oktober 2016.

[ne-littvet-2] Johannesson, Hans-Erik: litteraturvetenskap i Nationalencyklopedins natupplaga. Last 8 oktober 2016.

[3] Platons dialoger, sasom Faidros

[svenbro-4] Svenbro, Jesper (1997). Vagralasa,vagraskriva:attitydertilldetskrivnaordetiantikensGrekland . Skeptronhaften,0284-0731;12. Stockholm: HLSForlag. Libris 11885384 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127132

[snickars-5] [ a b c ] Snickars, Pelle (2012). ”Boken som medium”. Lasarnas marknad, marknadens lasare : en forskningsantologi (2012): sid. 247-259. Libris 13040114

[6] Steiner, s. 43

[s44-7] [ a b c ] Steiner, s. 44-51

[8] Steiner, s. 51

[9] Larsson, s. 44-45.

[strouf-10] Strouf, Judie LH. ”Literary Pyramid” (pa engelska). " Literature lover's Book of Lists " . San Francisco: Josey Bass. sid. 3. ISBN 0-7352-0121-8

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]