한국   대만   중국   일본 
Linnetradgarden ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Linnetradgarden

Harlemans orangeri i Linnetradgarden.
Annuella kvarteret.

Linnetradgarden ar en botanisk tradgard vid Svartbacksgatan i Uppsala . Den har sitt namn efter Carl von Linne , men grundlades redan 1655 av Olof Rudbeck d.a.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Linnetradgardens huvudentre. (2014)

Tomten skanktes av den barnlose professor Olaus Stenius , som avled 1660, for att anvandas som tradgard. Stenius eftertradare som professor i medicin, Olof Rudbeck d.a., byggde upp tradgarden som ursprungligen anlades 1655. [ 1 ] Efter dennes dod 1702 forfoll tradgarden snabbt. Tradgardens goda rykte levde dock kvar och nar en ung Carl Linnæus, som studerade vid Lunds universitet 1727?1728, fick hora talas om den, beslot han att byta larosate och flytta till Uppsala universitet .

Det berattas att Linnæus en vardag 1729 befann sig i den ganska vildvuxna rudbeckska tradgarden och undersokte varblommorna. Han motte av en ren tillfallighet amatorbotanisten professor Olof Celsius d.a. De bada talades vid, och Celsius hapnade over den for honom okande unge studentens kunskaper och tog honom under sitt beskydd. [ 2 ]

Carl Linnæus blev forestandare for tradgarden 1741, och arrangerade vaxterna enligt sitt sexualsystem . Han lat bland annat uppfora ett nytt orangeri , ritat av Carl Harleman . Som tradgardsmastare anstalldes redan 1739 tysken Dietrich Nietzel , som Linne hade lart kanna under sin vistelse hos George Clifford pa Hartekamp i Holland . Linnes eftertradare Carl Peter Thunberg genomforde flytten av den botaniska tradgarden till slottstradgarden, den nuvarande Botaniska tradgarden . [ 1 ]

Ar 1817 byggdes orangeriet i tradgarden om till nationsbyggnad for Ostgota nation , en funktion byggnaden innehade fram till 1885.

Efter att under 1800-talet ha varit park, aterstalldes Linnetradgarden av Svenska Linnesallskapet , under vars forvaltning den var stalld 1918?1978. Fran den 1 augusti 1978 overtogs forvaltningen av universitetet. [ 3 ]

Linnetradgarden ar sedan 1935 ett byggnadsminne , [ 4 ] och fanns sedan 1986 avbildad pa den svenska 100-kronorssedeln fram till 2016, da Sverige fick nya sedlar. Mot Svartbacksgatan ligger Linnemuseet , som Olof Rudbeck d.a. lat uppfora i slutet av 1600-talet som bostad for tradgardens forestandare. Utanfor museet finns en staty over Carl von Linne av Carl Eldh .

Linnemuseet [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Linnemuseet

Linnemuseet ligger i Carl von Linnes tidigare professorsbostad i tradgarden. Denna var under 1800-talet tjanstebostad for universitetets director musices . Den siste som bodde dar var Hugo Alfven , som flyttade till det nya Musicum vid mitten av 1930-talet. [ 5 ]

Huset var under slutet av 1700-talet ett internationellt centrum for medicinsk och naturvetenskaplig forskning. Carl von Linne undervisade i overvaningens forelasningssal och skrev sina bocker och sin korrespondens over hela varlden i studerkammaren med utsikt over tradgarden.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Linnetradgarden , broschyr utgiven av Uppsala universitet 2014
  • Linnetradgarden i Nationalencyklopedins natupplaga.
  • Erik Hamberg, "Linnetradgarden 100 ar" i Svenska Linnesallskapets arsbok 2022, s. 113?133.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] ”Linnetradgarden: Historia” . Uppsala universitet . 13 april 2010. Arkiverad fran originalet den 14 maj 2011 . https://web.archive.org/web/20110514133523/http://www.linnaeus.uu.se/historia/historia.html . Last 6 december 2010 .  
  2. ^ Kastman, Carl (30 maj 1906). ”18 (Carl von Linne : hans lefnad berattad for svenska folket)” . runeberg.org . https://runeberg.org/cklinne/0024.html . Last 16 juni 2023 .  
  3. ^ Jansson, Daniel (20 november 2011). ”Linnemuseets framtid utreds” . Upsala Nya Tidning . http://www.unt.se/uppsala/linnmuseets-framtid-utreds-1539596.aspx . Last 22 november 2011 .  
  4. ^ Bebyggelseregistret, Riksantikvarieambetet
  5. ^ Om Musicum , Arkiverad 25 oktober 2014 hamtat fran the Wayback Machine . Uppsala universitet

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]