Kyrka

Den har artikeln handlar om kyrkobyggnader. For andra betydelser, se Kyrka (olika betydelser) .


Huvudkatedralen for de ryska vapnade styrkorna i Kubinka i Ryssland.		Sankt Savas kyrka i Belgrad i Serbien.

En kyrka (fran grekiskans Κυριακ?ν/ Kyriakon , som betyder "det som hor Herren till", underforstatt "Herrens hus") eller kyrkobyggnad ar en byggnad avsedd for kristna gudstjanster och religiosa studier. Kyrkan tillhor en forsamling inom nagot eller nagra trossamfund . Varianter eller synonymer till kyrka kan vara katedral ( domkyrka , dom), kapell , basilika , bonehus eller tempel , beroende pa bruk, utseende och kyrkligt sammanhang. Aven tabernakel forekommer som namn, trots att det ursprungligen var ett talt ( tabernaklet ). Vissa samfund har undvikit beteckningen kyrka for sin byggnad och organisation, exempelvis Jehovas Vittnen med deras beteckning Rikets sal , medan andra som anses sta utanfor kristendomens gemenskap anvander namnet kyrka for sin lokal, sasom Scientologikyrkan . Manga samfund kallar hela sin organisation och aven enskilda forsamlingar for kyrka .

Lokalens anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Gudstjanst kan firas i vilken miljo som helst, men manga trossamfund har sarskilda ritualer for invigning av nya kyrkor och dekonsekrering av kyrkobyggnader som ska tas ur bruk. Hos vissa samfund ar sjalva byggnaden helig, och har extra heliga delar, medan andra ser sjalva forsamlingen som helig och byggnaden narmast som ett skal. Under tidigare sekler nar den lutherska kyrkan var statskyrka , blev landet indelat i geografiska forsamlingar med minst en egen kyrkolokal som alla hade plikt att samlas i till sondagens gudstjanst. Numera anvands begreppet forsamling inom Svenska Kyrkan som en administrativ indelning, men medlemmar kan aven delta i gudstjanster i andra kyrkor. Inom frikyrkorna har den geografiska indelningen begransad betydelse, utan medlemskap ansoks explicit oavsett bostadsort. Det ar dock typiskt att en frikyrkoforsamling har en kyrka, men "utposter" (dotterkyrkor) forekommer, liksom att man anvander nagon annans lokal till sina aktiviteter, inklusive sportarenor och andra rent profana lokaler, eller motestalt for tillfalligt bruk.

I Sverige instiftades lagen om kyrkofrid som en markering att kyrkan inte ska vara en plats dar konflikt levs ut. Konflikt vid gudstjanst klandras aven i Bibeln ^[
1
] och kyrkobyggnaden har ofta anvants som en fredad plats, en tillflyktsort. I hadither syns att mosken hade en annorlunda funktion, inklusive krigsfangeinternering och stabshogkvarter i krig. ^[
2
]^[
3
]

Att anvanda kyrkan till annat an den byggts for ar inte sallan en kanslig sak, och kan orsaka krankning av manniskors kanslor om det sker pa ett ovardigt satt, nagot som har utnyttjats i konflikter.

Kyrkobyggnader som salts har kunnat byggas om invandigt till foretagskontor, bostader och i vissa fall pubar , eller anvants for nagon annan religion , exempelvis som moske . Det senare har skett pa manga platser som erovrats av muslimer, exempelvis Hagia Sofia i Istanbul , Turkiet . Efter kommunismens inforande i Sovjetunionen konfiskerades otaliga kyrkor och synagogor , och desekrerades av myndigheterna (eng. "Anti-religious campaign during the Russian Civil War (1917?1921)"), genom att anvanda dem for allehanda profant bruk, sasom lagerlokal, badhus eller djurstallar, om de inte bara sprangdes bort. I konflikter i Mellanostern , har ett flertal heliga platser vanhelgats pa samma satt, exempelvis med boskapshage pa platsen for den sprangda Avraham Avinu-synagogan. ^[
4
]

Kyrkobyggnadens historiska bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

I fornkyrkan fanns det inte sarskilda kyrkobyggnader, istallet samlades forsamlingarna i hem eller till gemensam bon i templet i Jerusalem (Apg 2:46, 20:20, 1 Kor 16:19). For speciella andamal vid storre samlingar var man utomhus eller i en hyrd lokal, sasom aposteln Paulus i Tyrannus larosal (Apg. 19:9). Pa 300-talet blev kristendomen tillaten religion i Romarriket och speciella kyrkobyggnader uppfordes. Viss inspiration hade med tiden hamtats fran judendomen , med altare , ljus, rokelse och speciella praster som forrattade gudstjanst, men aven fran romersk arkitektur . Dock var det judiska tabernaklet och templet riktat med det allra heligaste mot vaster, till skillnad fran hedniska tempel, sasom Isistemplet i Philae , som var riktade mot oster, dar solen gar upp. For att dyrka andra egyptiska gudar och i andra soldyrkande religioner riktade templen efter vaderstreck och solens speciella positioner, ofta for att lysa upp en gudabild i templet. Synagogor byggdes i riktning mot vast, men aven sadana som var riktade mot Jerusalem forekom. Kyrkor borjade byggas enligt judisk riktning fran 300- till 500-talet, exempelvis Peterskyrkan i Rom, men den senare modellen blev sedan vanligast. ^[
5
] Idag motiverar man riktningen med att oster symboliserar Kristi aterkomst, riktningen mot Jerusalem eller att oversteprasten vande sig mot oster (dar folket stod) pa den judiska forsoningsdagen .

Den romanska kyrkans huvudmodell [ redigera | redigera wikitext ]

I de flesta vasterlandska kyrkor aterfinns, om ocksa ofta forenklade och omdanade, den romerska basilikans huvuddrag: absid , kor (med eller utan krypta ), tvarhus eller tvarskepp eller korsarmar , langhus eller langskepp, forhall, och ofta ett eller flera torn.

Absiden var ursprungligen avsedd for biskoparnas tron, biskopsstolen , men blev senare ofta istallet plats for altaret , som flyttades fran korsmitten. De romanska kyrkorna i Sverige har sa gott som undantagslost absid.

Koret (korrummet eller sangrummet) inklusive absiden var i romanska kyrkor fran borjan tillgangligt endast for prasterskapet.

I romanska korskyrkorna (se nedan) raknas korsarmarna till koret. De var ibland forsedda med absider, liksom mittkvadraten (skarningsytan emellan kyrkans langd- och tvarriktning) hade en absid direkt ansluten. I detta fall kallas korkvadraten med absiden dock hogkoret .

Under senare delen av medeltiden tillbyggdes en sarskild byggnad, i regel invid korets norra sida, den sa kallade sakristian , avsedd for prastens forberedelse till gudstjansten, forvaring av kyrkans dyrbarheter, sammankomster med mera. Absiden begransades mot koret av tribunbagen , under det att koret i sin tur avskildes fran skeppet genom triumfbagen , som nedtill kompletterades genom en lag mur eller ett skrank ( korskranket ). De romanska triumfbagarna var kraftiga och breda och dolde en del av koret for menigheten. Darfor har de i regel borttagits. Ett exempel pa en romansk triumfbage finns i Torpa kyrka i Sodermanland.

Langhuset eller skeppet ( langskepp i motsats till tvarskepp) ? kallades sa for att den symboliserade den for menigheten raddande arken eller Petri skepp, fran vilket Kristus talar. Det var alltsa avsett for menigheten. Kyrkorummet ? det rum i kyrkan dar gudstjansterna halls ? ar oftast langhuset. Langhuset kunde vara enskeppigt (som de flesta landskyrkor i Sverige), tvaskeppigt (vanligen pa Gotland), tre-, fem- eller nagon gang sjuskeppigt. Sidoskeppen ar vanligen lagre an mitt- eller huvudskeppet . (Jamfor dock hallkyrka .) Vaggarna emellan sidoskeppen, vindsutrymmen och mittskeppet var ibland prydda av ett pelargalleri, det sa kallade triforiet (ett exempel i Sverige pa det finns i Skara domkyrka , det ar annars vanligt i gotiska och romanska katedraler i Europa ). Har lopte stundom en gang over sidoskeppen ut mot mittskeppet. Ovanfor triforiet kan finnas en rad fonster, klerestoriet .

Langst i vaster fanns forhallen , vanligen skild fran skeppet genom ett galler (narthex). Forhallen var huvudsakligen katekumenernas och botgorarnas plats. I Dalby kyrka i Skane finns en praktig romansk forhall annu i behall. Ovanfor eller pa sidorna om forhallen reste sig tornet eller tornen. De storre smakyrkornas forhall ersattes under senare halften av medeltiden ofta av ett vapenhus .

Andra typer av kyrkor (som dock ocksa kan vara romanska) [ redigera | redigera wikitext ]

I avseende pa grundplanen kan sarskiljas mellan langkyrkor , med given langdaxel, och centralkyrkor , med en reguljar grundplan i forhallande till en mittpunkt. Sarskilda slag av centralkyrkor ar rundkyrkor och de korskyrkor, som har korsarmarna lika langa som kor och skepp. Vanligen ar dock korskyrkor langkyrkor.

Hallkyrka har mittskepp och sidoskepp lika hoga.

Osttornskyrkor kallas kyrkor som har tornet placerat i oster over altare och kor .

Klovsadelskyrkor var en romansk kyrkotyp som fanns nastan uteslutande pa Oland, som hade torn i saval i vaster som i oster.

Forsvarskyrkor innehaller sarskilda anordningar for ett positivt forsvar. De fanns vanligen i trakter som latt blev utsatta for fientliga anfall. Till forsvarskyrkorna kan aven raknas rundkyrkorna, atminstone de i Norden .

Bland mera bekanta svenska forsvarskyrkor kan namnas Sankt Pers kyrka i Sigtuna och Kalla gamla kyrka pa Oland, bagge dock nu sa gott som ruiner .

Kraftkyrkan ar en pa pelare vilande sal, vanligen strackande sig under kyrkans kor och absid (se Krypta ).

I Upplandslagen talas om hundareskyrka och tolftakyrka , som troligen var huvudkyrkor i hundaret respektive en del av hundaret.

Bland trakyrkorna ar stavkyrkan (en av resvirke byggd kyrktyp) av sarskilt intresse.

Kyrkoarkitekturens aldsta historia i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Svensk kyrkoarkitektur .

Den forsta i Sverige omtalade kyrkobyggnad ar den kyrka, som Heriger pa 830-talet enligt "Vita Ansgarii" lat uppfora pa sin gard. Men Ansgars och hans eftertradares missionsverksamhet skred under de storsta svarigheter endast langsamt fram, och de aldsta minnena av kyrkobyggnader som finns i Malardalen ar kyrkoruinerna i Sigtuna, vilka av allt att doma kan hanforas till 900-talets slut, i samband med att staden bildades.

I S:t Clemens kyrkoruin i Visby har vid undersokningar, som verkstallts av E. Ekhoff, antraffats grunder till tva eller tre foregangare till den nuvarande kyrkan. Den aldsta av dessa grunder forskriver sig sannolikt fran 900-talet. ? Under 1000-talet verkar kyrkobyggnader pa Gotland varit allmanna.

I Vastergotland nar den kristna kyrkobyggnadskonsten med sakerhet ned i 1000-talet, men de flesta stenkyrkorna byggdes i mitten av 1100-talet eller senare. Atskilligt tyder pa, att kristendomen i vissa delar av hedendomens gamla stamland Uppland inte slagit fullt igenom forran under slutet av 1000-talet, i samband med att hednatemplet forsvann, men a andra sidan ar manga runstenar forsedda med kristna kors redan fran 1000-talets borjan. I stort sett visar ocksa de aldsta bevarade kyrkobyggnaderna i Gotalandskapen en byggnadstyp med avsmalnande kor och emellanat absid, vilken ar aldre och till sina huvuddrag overensstammande med den romanska basilikan (med absid etcetera), medan manga av Svealandskapens aldre stenkyrkor och tegelkyrkor visar en yngre, enklare rektangular typ, men ocksa har finns stenkyrkor av samma typ som de aldsta i Vastergotland. Runt om i hela Sverige kan man dessutom rakna med att de allra flesta kyrkorna fran borjan var av tra och att de sedan ersattes av sten eller tegel.

Efter reformationen [ redigera | redigera wikitext ]

Klosterkyrkorna blev overflodiga nar klostren stangdes i samband med reformationen i Sverige. Nybyggda kyrkor liknade i stort de katolska men nagot anpassade efter den lutherska gudstjanstens behov, och lara. Darmed kom predikan i fokus och helgonbilderna utelamnades. Aktuella stilepoker sasom barock paverkade speciellt nybyggda kyrkors interior och exterior .

1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1800-talet byggdes manga nya kyrkor, ofta i empirestil . Aven aldre stilar kom pa modet (se arkitekturens historia ), och kyrkor byggdes i bland annat neogotisk stil. Frikyrkororelsen som borjade vaxa starkt under 1800-talets senare halft medforde en annan syn pa gudstjanstfirande och manga bonehus och kapell blev radikalt annorlunda an stilen i Svenska Kyrkan .

1900-talet och framat [ redigera | redigera wikitext ]

Flertalet kyrkor byggda under efterkrigstiden har tillatit frihet i form och utsmyckning. Ett antal kyrkor har utformats med ideer fran centralkyrkan for att forsamlingen ska komma narmare gudstjanstens centralhandelser, med okad bredd och sittplatserna har ofta satts i en bage eller pa annat satt brutit bankraderna, omkring en central punkt med altaret. Detta ar speciellt vanligt i storre frikyrkor. ^[
6
]^[
7
]^[
8
] Under de senaste decennierna har okad hansyn tagits till variationer i gudstjanstlivet, med storre lekmannadelaktighet , i likhet med frikyrkligheten. I moderna kyrkor har ofta anvants modernistiska material och design , med stal, betong, glas och formsprak fran funktionalism och andra stilstromningar. Klocktorn kan utformas pa skiftande satt, ofta som separat enhet, om det finns overhuvudtaget.