Kung

Uppslagsordet ”Kungen” leder hit. For andra betydelser, se Kung (olika betydelser) .

En kung eller konung ar en titel for en manlig monark , det vill saga statschefen i en monarki som vanligen sitter pa livstid och som ofta enligt en faststalld tronfoljd har arvt positionen. ^[
1
] For regenter ar den kvinnliga motsvarigheten drottning (ibland preciserat som regerande drottning , for att skapa atskillnad mot drottninggemal ). En suveran stat som har en kung eller drottning som statschef kallas kungarike (eller konungarike ) och ar en monarki . De regerande monarkerna och deras omedelbara familj, som i modernt avseende brukar utfora uppgifter i det offentliga och for staten pa monarkernas uppdrag, kallas kungliga eller kungligheter (se aven kungahus ).

Med begreppet Konungen kan aven avses kungens ambete eller de maktbefogenheter som konstitutionellt har delegerats fran detta ambete (jamfor begreppet Kunglig Majestat ).

Populart anvands ordet kung ocksa om framgangsrika och uppmarksammade man i allmanhet inom vissa amneskategorier, exempelvis skidkung, mediakung, kung i sitt gebit .

Etymologi och historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den ursprungliga sprakliga betydelsen av ordet kung ar omtvistad ? i fornnordisk litteratur anvands det for gudars soner eller attlingar, sa att med kung avsags en son till en gud; enligt Tacitus utnamnde nordborna konungar av de fornamsta slakterna. Titeln ar hur som helst mer an 2 000 ar gammal; lingvister har rekonstruerat den urgermanska formen * kuningaz , en form som finnarna ( kuningas ) bor ha lanat av germanerna fore var tideraknings borjan. Ordet lar betyda "tillhor kvinnan" ( kona + -unge / ing det vill saga unge/son till Magna Mater, den Stora Modern/Moder Jord), det vill saga vara en ursprunglig benamning pa en fruktbarhetsgudinnas ( lat. Nerthus ; germ. Nar) prast. Konungarollen utgjorde ocksa anda till slutet av asatron en prastroll, till exempel vid Gamla Uppsala . Vid tiden for kristendomens inforande och de kulturella influenser fran sodra och centrala Europa som darvid nadde norra Europa, kom titeln att betraktas som motsvarig latinets rex och aven kungens uppgifter forandrades i motsvarande riktning. ^{[
kalla behovs
]}

Trontilltrade [ redigera | redigera wikitext ]

En kung kan antingen valjas till eller arva tronen. Valjs han, kallas statsskicket valrike . Arvs tronen kallas det arvrike . Fram till Gustav Vasa var Sverige ett valrike; pa dennes initiativ inforde riksdagen 1544 arvmonarki .

For narvarande finns tva valmonarkier i varlden: den ena ar den konstitutionella monarkin i Malaysia , dar kungatronen med fem ars mellanrum vaxlar mellan de sultaner vars historiska riken utgor Malaysias vastliga rikshalva, den andra ar Forenade Arabemiraten , dar delstaternas emirer valjer en av dem sjalva till landets president.

Om en kung har en lagstadgat begransad makt kallas statsskicket konstitutionell monarki .

Titlar [ redigera | redigera wikitext ]

Kungens hustru bar titeln drottning . En regerande drottnings gemal bar daremot i regel titeln prins . Aven regentens soner tituleras i en arvmonarki prins och regentens dottrar tituleras prinsessa . Den av regentens barn eller barnbarn som star narmast i tur att arva tronen tituleras kronprins eller kronprinsessa , men om den narmaste tronarvingen ar ett syskon till regenten eller nagon pa annat satt beslaktad "i sidled", anvands oftare titeln arvfurste . Vanligtvis brukar syskon till en regent tituleras prins eller prinsessa. I Osterrike anvandes titeln arkehertig for de kejserliga prinsarna.

Aven andra titlar pa manliga monarker forekommer: furste (i exempelvis Monaco ), storhertig ( Luxemburg ), sultan ( Brunei ), tsar ( Ryssland fore revolutionen), shah ( Iran fore revolutionen) eller kejsare (numera endast i Japan , historiskt aven exempelvis det antika Romarriket , Napoleon I :s Frankrike och Tyskland fram till 1918).

Lydkonung [ redigera | redigera wikitext ]

Lydkonung, lydkung eller vasallkung kallas den som formellt ar kung over ett sjalvstandigt rike, men som i praktiken ar en vasall under eller marionett for en frammande makt, och styr sitt lydrike pa den frammande maktens villkor. Ett exempel ar Herodes Antipas som var romersk lydkonung i Galileen pa Jesu tid. I modern tid ar lydkonungar mindre vanliga, men fenomenet finns kvar i form av satellitstater och protektorat .