Kjulo
Koylio (finska)
Fore detta kommun
Vapen
Land	Finland
Landskap	Satakunta
Centralort	Kepola
Area	259,27 km²  (2015-01-01) [ 1 ]
- land	246,06  km² [ 1 ]
- vatten	13,21  km² [ 1 ]
Folkmangd	2 627  (2015-12-31) [ 2 ]
Befolkningstathet	10,7 invanare/ km²
Grundad	1870
Kommunkod	319
Geonames	650806
Sprak (2010) [ 3 ]
- Finska :	99,22 %
- Svenska :	0,25 %
- Ovriga:	0,53 %
Upphord	2016
Ny kommun	Sakyla

Kjulo ( finska : Koylio ) var en kommun i landskapet Satakunta i Finland . Kommunen hade 2 627 invanare (2015), ^{[ 2 ]} pa en yta av 259,27 km². ^{[ 1 ]} Den 1 januari 2016 slogs Kjulo samman med Sakyla kommun. ^{[ 2 ]} Kjulos grannkommuner fore kommunsammanslagningen var Eura , Vittis , Kumo och Sakyla. Fram till ar 2009 var aven Kiukais och Vambula grannar till Kjulo. ^{[ 4 ]}

Kjulo grundades ar 1870, och klassades som en landsbygdskommun. Kommunen var ensprakigt finskt . Kjulo kommunvapen har designats av Into Linturi och Yrjo Rintala . Vapnet faststalldes ar 1950. Kjulos namn har samiskt ursprung. ^{[ 2 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I Kjulos by Tuiskula har man hittat flest foremal fran stenaldern i kommunens omrade. Nagra stenaldersforemal har ocksa hittats sporadiskt fran omradet norr om Kjulo trask . Pa jarnaldern bodde den storta delen av omradets befolkning pa den storsta on i Kjulo trask, on Kirkkosaari . Man har aven hittat en gammal begravningsplats fran on som har daterats till cirka 600 e.K.r. ^{[ 2 ] [ 5 ]}

Enligt kand finsk folksagen mordade bonden Lalli biskop Henrik pa isen i narheten av on Kyrkholmen i Kjulo trask . ^{[ 6 ]} Pa grund av biskopens martyrdod har Kjulo trasks omrade valds till ett av Finlans nationallandskap. Enligt folksagen var bonden Lalli hemma fran Kjulo. Forsta gangen omnamndes Kjulo i skriftliga kallor pa 1300-talet med namnet Kiwlo och Kiulæ . Rastenen Halkivahankivi mellan Kjulo, Vittis och Kumo kommungrans omnamndes forsta gangen ar 1486. ^{[ 2 ] [ 5 ]}

Ar 1609 fanns det 77 gifta par och sju ankor i Kjulo. Ar 1749 fanns det 700 invanare i Kjulo och ar 1800 hade invanarantalet okat till 1 365 invanare. Ar 1920 var invanarantalet det 3 491 och ar 1965 fanns det 4 071 manniskor i kommunen. ^{[ 2 ] [ 5 ]}

Pa on Kirkkosaari mitt i Kjulo trask finns Kjulo kyrka som ursprungligen byggdes 1752. Kyrkan fornyades av arkitekt Sebastian Gripenberg 1889. I byn Vuorenmaa finns en bykyrka som har byggts 1961. I byn Kankaanpaa finns kallan Kungskalla som har fatt sitt namn fran besoket av Gustav III 1775. ^{[ 2 ] [ 5 ]}

Bredvid Kjulo kyrka finns den storsta bondgarden i kommunen, Kjuloholm . Enligt legenden horde Kjuloholm ursprungligen till Lalli. Pa medeltiden innehade biskopar i Abo garden fram till ar 1549 nar pa grund av Gustav Vasas reduktion blev Kjuloholm kronans egendom. Senare har Kjuloholm agds av bland annat adliga atter de la Gardie och Kurck . Nufortiden ar Kjuloholm i slakten Cedercreutz ago. ^{[ 2 ] [ 5 ]}

Fran och med 1940-talet har Kjulos administrativa centrum funnits i Kepola vid Kjulo trasks vastra strand. Kjulo kommunhus fardigstalldes i Kepola ar 1961. Tatorten Kankaanpaa vid Kjulo trask blev kommunens skolcentrum. Postorten i Kankaanpaa benamndes Kakkuri for att undvika missforstand mellan Kankaanpaa tatort i Kjulo och Kankaanpaa stad. Ar 1964 blev Kjulo en av Finlands forsta kommuner med en grundskola. ^{[ 5 ]}

Under fortsattningskriget grundade man ett fanglager i Kjulo som kallades Sotavankileiri 1 (pa svenska: Krigsfanglager 1). Forutom sovjetiska fangar blev ocksa inhemska politiska fangar placerat pa lagret. Totalantalet fangar i Kjulo och sidolagren i Kiukais, Kumo och Sakyla var ungefar 4000. ^{[ 5 ]}

Efter det andra varldskriget evakuerades manniskor fran Raisala i Karelen till Kjulo. ^{[ 7 ]}

Kjulo och Sakyla godkande kommunsammanslagningen den 20 april 2015. Fran och med den 1 januari 2016 har Kjulo varit en del av Sakyla. ^{[ 8 ]}

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Byar [ redigera | redigera wikitext ]

Ehtamo, Huhdinkyla, Jarvenpaa, Kankaanpaa, Karhia, Kepola, Korvenkyla eli Hankaankorpi, Lahteenkyla Pajula, Puolimatka, Tuiskula, Tuohiniemi, Uusimaa, Vellinkyla, Vinnari, Voitoinen, Vuorenmaa, Yttila.

Ehtamo, Vinnari, Lahteenkyla och Jarvenpaa bildar tillsammans Ristola.

Trafik [ redigera | redigera wikitext ]

Riksvag 12 mellan Raumo och Tammerfors och Forbindelsevag 2140 fran Kumo till Sakyla gar genom Kjulo. Den narmaste jarnvagsstationen finns i Kumo . Bjorneborgs flygplats ligger cirka 50 kilometer fran Kjulo.

Sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

Lista over sevardheter i Kjulo:

• Kjulo kyrka
• Kjulo trasks nationallandskap som ar ett av Finlands 27 nationallandskap.
• Kjuloholm
• Tuiskula torparemuseum
• Lallis staty
• Kungskallan
• Statyn Ystavykset av Emil Cedercreutz

• 

  Kyrkholmen som ligger i norra anden av sjon Kjulo trask, ar en ekumenisk pilgrimsdestination i Kjulo och den enda vallfardsorten i Norden for Europas katoliker . Det berattas att det var pa Kyrkholmen dar Biskop Henrik sags ha drapts av bonden Lalli pa vintern 1156. ^{[ 9 ]}
• Martin mylly ar en gammal kvarnbyggnad vid Kungskallan.
• Pelimanninmaki i Tuiskyla by. Excentriska konstutstallningar. ^{[ 10 ]}

Kjulo forsamling [ redigera | redigera wikitext ]

Forskarna ar overens om att Kjulo har varit en av Nedre Satakuntas fyra stamsocknar, vars kyrkplats har legat i Lahde by. Kjulos kyrkoherde namns ar 1378. Darefter kallas Kjulo kapell och man har foreslagit att da man i slutet av 1300-talet avskilde Sakyla och Ylane kapell fran Kjulo blev socknen sa liten att den trots sin sjalvstandighet kallades kapell. I slutet av medeltiden gjordes Kjulo till ett kapell under Eura. ^{[ 11 ]} Den avskildes som eget pastorat ar 1587. Kjulo och Sakyla hade fram till ar 1929 en gemensam kaplan, vars stationsort var Sakyla. ^{[ 12 ]}

Byar som har tillhort Kjulo forsamling i aldre tider: Ehtamo, Hankaankorpi, Huhti, Jarvenpaa, Kankaanpaa, Karhia, Kepola, Koylionsaari, Lahteenkyla, Pajula, Pehula, Puolimatka, Tuiskula, Tuohiniemi, Uusimaa, Vellinkyla, Vinnari, Voidus och Yttila. ^{[ 12 ]}

Valkanda Kjulobor [ redigera | redigera wikitext ]

• Vesa Alare , kompositor och musiker
• Olli Aro , forfattare
• Axel Cedercreutz , lakare
• Emil Cedercreutz , bildkonstnar
• Harri Eloranta , skidskytte
• Niilo Ihamaki , journalist
• Wilho Laine , riksdagsledamot, journalist
• Jalmari Leino , riksdagsledamot, journalist
• Into Linturi , konstnar
• Petteri Orpo , riksdagsledamot, minister
• Jutta Rantala , fotbollsspelare
• Merja Raski , sangare
• Viljo Salmi , forfattare
• Karl Vilhelm Tegengren , forfattare
• Tommi Vuorinen , skamttecknare

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Kjulo .
  Bilder & media

v   ?   r   Kommuner i landskapet Satakunta Bjorneborg  · Eura  · Euraaminne  · Harjavalta  · Jamijarvi  · Kankaanpaa  · Karvia  · Kumo  · Nakkila  · Pamark  · Raumo  · Sastmola  · Siikais  · Sakyla  · Ulvsby  · Vittis   Fore detta kommuner i landskapet Satakunta Bjorneborgs landskommun  · Hinnerjoki  · Honkajoki  · Honkilahti  · Kauvatsa  · Kiikoinen  · Kiukais  · Kjulo  · Kodisjoki  · Kulla  · Lappi  · Lavia  · Luvia  · Norrmark  · Raumo landskommun  · Vampula  · Vittisbofjard Landskap i Finland  · Finlands lan  · Finland