Julklapp

En julklapp ar en present som utdelas vid julen . Den kallas aven julgava , sarskilt nar gavan inte ar inslagen. I Norden , Tyskland , Polen och Osterrike oppnas julklapparna pa julafton , medan de i manga andra lander oppnas pa juldagen . Julklapparna kan exempelvis laggas under julgranen innan de oppnas, laggas i en julstrumpa eller delas ut av en jultomte .

Flera jultidningar har burit titeln Julklappen. Den mest langlivade utgavs av Folkskolans barntidning (1893?1955). ^[
1
]

Tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Julklappar brukar vara inslagna i presentpapper som ar enfargat eller bar allehanda jul- alternativt vintermotiv. Forr forseglades julklappar med sigillack och bar ibland en vers eller ett julklappsrim . Nu for tiden anvands oftast tejp samtidigt som verser och julrim blivit mindre vanligt. En julklapp kan dekoreras med presentsnore och en etikett som avslojar vem som ar mottagare och givare.

Pa vissa hall kommer jultomten for att dela ut julklapparna. Jultomten brukar bara julklapparna i en sack. Pa andra stallen utses en familjemedlem till gavoutdelare. I Danmark hander det att den som hittar mandeln i sin julgrot eller risalamande far en mandelgava i form av fordelar vid oppnandet av julklappar.

I Finland forekommer det fortfarande pa vissa stallen att julklapparna delas ut av julbocken, joulupukki , vilket ocksa ar det finska ordet for jultomte. Aven i svensktalande Osterbotten anvands benamningen julbocken for julklappsutdelaren, en annan vanlig benamning pa julklappsutdelaren i Svenskfinland ar julgubben . ^[
2
]

I manga engelsktalande lander sags tomten komma ned med julklapparna genom skorstenen pa natten mot juldagen och lamna paket i en julstrumpa ovanfor oppna spisen eller i barnens rum. Dessa julklappar oppnas traditionellt pa juldagsmorgonen. Julstrumpan forekommer framst i Storbritannien .

Julklappar forekommer aven i en variant av adventskalender , dar man varje decemberdag fram till jul far oppna en julklapp istallet for en papperslucka.

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Julen ar en kristen hogtid (fran borjan firades vid samma tid en hednisk hogtid, som sedan togs over av kristendomen, da man i det forkristna Norden drack julol till gudarnas minne. ^[
3
]) Bibeln berattar om hur Jesus fick presenter av de vise mannen , men seden att utdela julklappar har pa manga platser kommit att sekulariseras och omfatta aven personer utan anknytning till den kristna tron.

Inom judendomen forekommer liknande presentutdelning i samband med chanukka och presenter delas ocksa ut av dem som firar kwanzaa . Det finns dock aven manga personer som tillhor andra religioner an kristendomen och som av religiosa skal avstar fran att delta i julklappstraditionen.

Svensk historik [ redigera | redigera wikitext ]

Forr iakttogs en hogre grad av hemlighetsfullhet. Pa julaftonsmorgonen horde man en knackning ("klappning", darav ordet julklapp) pa sin dorr eller pa sitt fonster, och omedelbart darefter inkastades ett val inlindat paket. Det finns aven en teori om att man gav varandra en skamtsam small/klapp.

Seden att ge bort julklappar borjade som ett skamt, en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smog omkring pa julaftonen och knackade pa i stugorna . Nar nagon oppnade kastade ungdomarna in en skamtgava , som kunde besta av ett vedtra eller en halmfigur . Pa gavan hade de ofta fast en lapp med en vers som forklarade varfor mottagaren forarats den fina presenten. Dessa verser ar foregangare till vara dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen pa bar garning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska sa elaka och grovkorniga. Pa en del platser delades julklapparna ut av en julbock , men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet overtagits av jultomten .

Julgavor var ofta hemmagjorda. Det var forst pa 1940-talet, efter andra varldskriget , som vanligt folk hade rad att kopa julklappar. Pa 2000-talet har julhandeln slagit nya rekord flera ar, dar julklappar star for en stor del av omsattningen. Samtidigt har intresset for att ge julgavor till valgorande andamal okat. Det kan vara gavor som gar till att hjalpa utsatta manniskor, bevara utrotningshotade djur eller framja miljon.

Sedan 1960-talet utdelas julklapparna i manga familjer efter julaftonens TV-program med Kalle Anka . For att barnen enligt tradition ska fa julklappar kravs att de har varit snalla under aret och lydit sina vardnadshavare. Darfor fragar ofta jultomten "Finns det nagra snalla barn har?" fore julklappsutdelningen.

Sarskilt bland vuxna manniskor forekommer det julklappslotteri, ett vanligtvis informellt lotteri dar omarkta julklappar samlas pa hog for att sedan lottas ut bland mottagarna. Vid julklappslotterier brukar innehallet i julklapparna vara av ungefar samma varde och anpassat sa att forhoppningsvis alla som deltar i lotteriet ska kunna ha anvandning av innehallet.

I juletid brukar manga butiker erbjuda kunderna kostnadsfri paketinslagning, ibland aven som sjalvbetjaning .

Att givmildheten alltid varit som storst i juletid har sin naturliga forklaring. Under en kort tid fick man vila fran vardagsslitet och dessutom hade man for en gangs skull ett overflod av bade mat och dryck . Man visade sarskild omsorg om traktens fattiga och att lata bli att bjuda en besokande pa nagot under juletiden kunde bringa otur. Da riskerade man namligen att gasten gick ut med julen .