Genre : Journalistik
Journalister i Kanada, 1940-tal.
Konstform	Facklitterar nyhetsinriktad genre
Format	Artiklar , tidningar , nyhetsprogram
Subgenrer	gravande journalistik , kampanjjournalistik , kulturjournalistik , ekonomijournalistik, fotojournalistik
Vanliga teman	Vad, var, nar, vem, hur och varfor?
Artal	1605-nu
Foretradare	Johann Carolus ( en ) , Reportrar utan granser

Journalistik kallas den framstallning, insamling, urval och bearbetning av innehall som praglas av rapportering fran verkliga, och ofta aktuella, handelser, nyheter . Materialet sammanstalls av journalister och sprids genom press , etermedia eller via internet och anses vara en av de framsta kallorna till information och asikter i det nutida samhallet, vilket ofta brukar sammanfattas med att media ar den tredje statsmakten .

Journalistik ar ocksa den vetenskap som studerar hur journalister arbetar, hur det dagliga arbetet som journalist ser ut och hur media agerar gentemot censur , statliga restriktioner, yttrandefrihet , pressetiska regler och osynliggorande av vissa samhallsgrupper. Bland de mest kanda forskarna finns Walter Lippmann och Marshall McLuhan .

Den teknik som kan sagas utgora journalistik bestar framst i att svara pa fragorna vad? , var? , nar? , vem? och hur? , samt garna aven varfor? .

Grundregler [ redigera | redigera wikitext ]

Journalistikens element [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt The Elements of Journalism , en bok av Bill Kovach och Tom Rosenstiel, finns det nio element som journalister bor fullfolja for att uppratthalla journalistikens roll som informationskalla, sa att medborgarna kan forbli fria och sjalvstyrande. Dessa ar riktlinjerna:

1. Journalistens forsta forpliktelse ar mot sanningen .
2. Journalistens forsta lojalitet ar till medborgarna.
3. Journalistens disciplin ar verifiering .
4. Journalisten maste halla sig fristaende fran dem som ska bevakas.
5. Journalisten maste agera sjalvstandig bevakare av makten.
6. Journalisten maste ge ett forum for oppen kritik och kompromiss.
7. Journalisten maste strava efter att gora det viktiga intressant, och relevant.
8. Journalisten maste halla nyheterna overblickbara och proportionerliga.
9. Journalisten maste tillatas folja sitt personliga samvete .

I en senare upplaga av boken fran 2007 ^{[ 1 ]} har forfattarna lagt till ett element: rattigheterna och skyldigheterna hos allmanheten sa att det sammanlagt blir tio element.

Journalistens yrkesetik [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: pressetik och pressens yrkesregler

Sedan borjan av 1900-talet, nar de forsta professionella journalisterna kom, har de forvantats folja en yrkesetik som bl.a. kraver att de:

• anvander egna kallor, inklusive intervjuer med folk som ar direkt involverade i det skeende som ska rapporteras om, originaldokument, och andra forstahandskallor, dar sa ar mojligt.
• krediterar information fran redan publicerade kallor, ifall egna kallor inte ar tillgangliga. Att inte namnge sadana kallor kallas plagiering .
• anvander flera oberoende kallor, speciellt om amnet ar kontroversiellt
• kontrollerar alla fakta som kommer fram under arbetet.
• hittar och rapporterar om alla sidor av historien.
• rapporterar utan att ta stallning, genom att ge flera sidor av historien rost.
• ar forsiktig med att avge konfidentialitetsloften at kallor.
• avbojer gavor och tjanster fran de som ar inblandad i ett skeende for att inte verka paverkad.
• avstar fran rapportera eller delta i arbetet med att undersoka nagon som de har personlig bias gentemot.

Brott mot yrkesetiken [ redigera | redigera wikitext ]

Journalisternas yrkesetik kan vara svar att uppratthalla konsekvent. Journalister kan i vissa fall omedvetet ge otydligt vinklade rapporter, genom att salla fel i materialet, forlita sig pa vittnesmal eller missa viktiga foljdfragor. En del av problem uppstar av den tidspress som manga journalister arbetar under. Till exempel kan det leda till att tidningar publicerar pressmeddelanden okontrollerade. I andra fall kan orsaken vara att journalisten ar omedveten om sina fordomar : unga reportrar kan vara omedvetna om problem som aldre har, journalister med manga kontakter inom polisen kan ha svart att se korruption och innerstadstidningar kan ha svart att se nyanser i fororternas situationer.

Nyhetsorganisationer har redaktorer och chefer vars jobb det ar att kontrollera texterna under produktionsfasen. Men aven redaktorer kan slappa igenom material som ar fabricerat eller under all kritik, pa grund av stress, trotthet, fordomar eller liknojdhet. Om journalisten rapporterar fran avlagsna platser kan redaktoren ha svart att avgora vad som ar sant.

En nyhetsorganisations budget paverkar oundvikligen besluten om vilka nyheter som ska tackas och i vilken omfattningen. Nerdragningar har visat sig ske tidigt inom utlandsrapportering och bevakning av laginkomstomraden.

Tidningsagare och andra chefer, framfor allt annonskopare, kan forsoka anvanda sin makt over journalisternas anstallning for att influera hur nyheter rapporteras. Vanligen beror journalister pa att deras narmaste chefer ska skydda dem fran andra avdelningar i nyhetsorganisationen, for att minska eventuell paverkan.

Sjalvcensur ar ett vaxande problem inom journalistik, sarskilt i lander som har mycket begransad pressfrihet. Ett exempel ar att negativ nyhetsrapportering kan riskera att forsamra handelsforbindelser eller fortsatt tillgang till ett land for andra journalister. Till exempel har CNN :s korrespondent Christiane Amanpour sagt att natverket sjalvcensurerade nar de skrev om upptakten till Irakkriget pa grund av den amerikanska regeringen. ^{[ 2 ]}

Journalistens roll i samhallet [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Tryckfrihet

Delar av de journalisternas yrkesetik bygger pa tryckfrihet, det vill saga att formedlare av nyheter och annan information skyddas av lagar.

Under 1920-talet, nar den moderna journalistiken grundades, debatterade forfattaren Walter Lippmann och filosofen John Dewey om journalistens roll i ett demokratiskt samhalle. Deras skilda standpunkter ar fortfarande typiska for diskussionen om journalistikens plats i samhallet.

Lippmann menade att journalistikens roll da var att agera medlare eller oversattare mellan allmanheten och de som formar varlden. Nar eliten talade, lyssnade och antecknade journalisterna informationen, sammanstallde den till lamplig storlek och forde den vidare till allmanheten. Orsaken var enligt Lippmann att allmanheten inte kunde ta till sig den vaxande mangden informationen i dagens samhalle och att de darfor behovde nagon som kunde sortera och filtrera nyheterna. Han fortsatte: Allmanheten ar inte smart nog att forsta komplexa politiska handelser och ar for upptagen med sina vanliga liv for att bry sig om komplicerade samhallsfragor, medan journalisterna hade det som sin uppgift. Nar allmanheten sedan blev upplyst av journalisterna, kunde de rosta och pa sa satt paverka eliten.

Dewey, a andra sidan, menade att allmanheten inte bara var kapabla att forsta handelserna som eliten skapade eller reagerade pa, utan att det var i det oppna forumet som besluten skulle ske, efter diskussioner och debatter. Nar sakerna stotts och blotts tillrackligt skulle de basta ideerna visa sig. Dewey trodde att journalister kunde gora mer an bara fora vidare information. Han tyckte att de skulle vaga konsekvenserna av den politik som fors. Efter hand har Deweys tankar blivit mer eller mindre anammade och kallas oftast "samhallsjournalistik".

Konceptet "samhallsjournalistik" ar centralt i den mesta ny journalistik. Med den modellen kan journalister engagera medborgare och experter/eliten for att foresla och skapa innehall. Det ar viktigt att Dewey inte foresprakar jamlikhet, utan expertkunskaper. Dewey tror att den samlade kunskapen hos manga ar vida overlagsen individens kunskap. Experter och forskare ar valkomna men den hierarkiska strukturen som ar tydlig hos Lippmann saknas. Enligt Dewey, ligger konversation, debatt och dialog i hjartat av vad en demokrati ar.

Medan Lippmanns journalistiska filosofi ar mer gangbar hos samhallsledare, ar Deweys synvinkel en battre beskrivning av hur manga journalister ser sin roll i samhallet och hur samhallet i sin tur forvantar sig att journalisterna fungerar.

Narhetsprincipen [ redigera | redigera wikitext ]

Narhetsprincipen ar en princip inom journalistiken som sager att ju narmare, geografiskt eller kulturellt , en nyhetshandelse ar, desto storre ar sannolikheten att den tas upp av ett nyhetsmedium . ^{[ kalla behovs ]}

Hur journalister arbetar [ redigera | redigera wikitext ]

Journalister rapporterar om nyhetshandelser lokalt, nationellt eller fran stader i andra lander dar de ar stationerade. Hur detta gar till varierar beroende pa vilket medium nyheterna sedan publiceras.

Tidning [ redigera | redigera wikitext ]

Tidningsreportrar borjar sina rapporteringar antingen via tips utifran eller via egna uppslag. Journalisterna ar da ofta uppdelade efter amnesomrade, atminstone pa storre tidningar. Under besok hos vittnen eller pa myndigheter, antecknar journalisten och kan aven ta bilder eller filma, eventuellt med hjalp av en separat fotograf. Efter intervjuerna sammanstaller de materialet och hittar en vinkel och slutligen skriver de texten. De flesta tidningsjournalister skickar in sina texter elektroniskt till en central databas. Artikeltexten redigeras sedan centralt, far en rubrik och en lamplig bild valjs ut. Flera artiklar laggs sedan ihop till en provupplaga. Nar chefredaktoren har godkant innehallet, stilen och spraket i materialet, sands det for tryckning eller publicering pa tidningens webbplats.

I manga fall skrivs storre och akuta nyheter av personer pa redaktionen, fran information som samlats och skickats in av andra reportrar pa plats.

Radio [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Radio (medium)

Radiojournalistik liknar TV-journalistik (se nedan), med den skillnaden att endast ljud kan overforas. Manga moderna radiostationer kompletterar dock ofta ljudmaterialet med bade text, bild och rorlig bild pa sin webbplats . Programmaterialet inleds i regel med en paannonsering ("paa") och avslutas av en avannonsering ("ava"). Bada varianterna gors ofta av den programpresentator som pa- och avannonserar alla programmen under en del av dagen. I avannonseringen ges ofta information om vem som intervjuats sist i inslaget/programmet och vem som var intervjuare eller reporter. ^{[ 3 ]}

Television [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Nyhetsprogram

I TV-sanda nyheter ar journalisten med vid redigeringen av videomaterialet som har filmats efter deras research , det for att etablera en bra visuell berattarstil. Manga TV-journalister forekommer i bild, antingen under hela reportaget eller i borjan och slutet.

Dessutom forekommer journalister som kommentatorer i studion for att undersoka och tolka nyheter som andra journalister producerat. Nyhetsankare presenterar detta och intervjuar ibland sina kollegor for att fa fram relevanta fragestallningar.

Nyhetsinslag kan variera mycket i langd; ibland anda upp till tio minuter, andra bara tva till tre minuter. Forutom rena nyhetsprogram finns det aven sarskilda dokumentarprogram med langre filmer och storre detaljrikedom som produceras av journalister.

Internet [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Webbtidning

En ny form av journalistik publiceras pa webben , den del av Internet som kan nas via en webblasare eller webbanpassad app . Den har utvecklats sedan 1990-talet, i takt med att Internet och webben blivit ett allt viktigare informationsmedium. Dagstidningar etablerar ofta webbversioner av sin "papperstidning", med material som antingen ar gratis, (delvis) reklamfinansierat eller endast nabart via abonnemang. I en webbtidning kan traditionella papperstidningar utveckla sin journalistik med olika sorters audiovisuellt material. Dessutom kan materialet uppdateras lopande och utan direkt koppling till pappersupplagans dagsnumrering. Man kan ocksa locka lasarna till abonnemang genom att erbjuda tillgang till aldre (tidnings)material. ^{[ 4 ]}

Aven radio- och TV-stationer etablerar numera webbvarianter dar de presenterar hela eller delar av sitt material. Aven har kan radions begransning till endast ljud kompenseras, samtidigt som bade TV och radio far ett nytt medium dar man kan publicera texter.

I produktionen och distributionen av materialet kan man ofta dra nytta av enklare och billigare tekniska losningar. Videointervjuer (bade for distribution pa TV och webben) kan numera ofta goras via konsumentinriktade tjanster som Skype eller Google Hangouts , ^{[ 5 ]} medan distribution av (kortare) programinslag aven kan spridas via videotjanster som Youtube . ^{[ 6 ]}

Internetjournalistik kan ocksa distribueras via e-post . Denna ar numera mer ovanlig och ofta begransad till ren textinformation. Webbtidningar kommunicerar dock ofta med sina lasare genom e-postutskick, dar man kan gora reklam for aktuella inslag ? och i e-brevet lanka till materialet pa webbplatsen.

Webben erbjuder med sin multimediala presentation nya utmaningar for journalisterna. Detta har lett till journalistutbildningar som riktar sig just mot Internet och " multimedia " i stort. ^{[ 7 ]}

Nyhetsbyraer [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Nyhetsbyra

Nyhetsbyraer forser tidningar, tidskrifter, TV-stationer och andra medier med nyheter dygnet runt. De erbjuder olika tjanster som media kan prenumerera pa, och tacker stora delar av media. De flesta arbetar bade nationellt och internationellt, men sallan lokalt.

"Vardagliga" nyheter tas vanligen direkt fran nyhetsbyraerna. Det kan rora sig om meddelanden, uttalanden fran statschefer eller foretagsledare. Sadana nyheter krediteras ofta nyhetsbyran snarare an en journalist. Sadana tips ar ryggraden i majoriteten av all media, som litar pa nyhetsbyraerna och utgor mycket av det som inte ar tidningens eller TV-stationens artiklar och reportage.

Artiklar och typer av journalistik [ redigera | redigera wikitext ]

Format [ redigera | redigera wikitext ]

Det journalistiska materialet forekommer i ett antal olika format. Nedan namns nagra av formaten inom etermedierna :

• nyhetstexter
• opinionstexter
• forproducerade texter, till exempel nekrologer eller "runor". Det har forekommit att forproducerade texter har publicerats innan handelsen har intraffat och att texten darfor inte aterspeglar vad som faktiskt hande. ^{[ 8 ] [ 9 ]}
• "klickis" (aven "klackis"), en mindre nyhet ^{[ 10 ]} som far manga "klick" (Se aven klickjakt, klickonomi, klickokrati, klickraket, konsekvensneutralitet )
• "rundisar"

Genrer [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns flera typer av journalistik:

• sportjournalistik (aven kallat idrottsjournalistik), med ett mer engagerat sprak an traditionell rapportering. Betoning ligger ofta pa statistik for olika tavlande.
• vetenskapsjournalistik , som tvingas vaga mellan att forenkla for lekman och den vetenskapliga exaktheten
• gravande journalistik , som graver fram oetiska, omoraliska och olagliga beteenden, kan vara ett tidskravande arbete och forsvinner darfor ofta tidigt nar budgetar skars ner ^{[ kalla behovs ]}
• kampanjjournalistik
• kandisjournalistik , som fokuserar pa kanda personers liv, angransar till paparazzi -fenomenet, var tidigare en del av skvallertidningar , men forekommer aven i mer etablerade tidningar
• overraskningsjournalistik, som bygger pa konfrontation och kanslor, sasom i 60 Minutes
• kulturjournalistik
• ekonomijournalistik
• "checkblocksjournalistik", ibland "checkboksjournalistik" (egentligen en anglicism ), nar en journalist eller reporter betalar sitt intervjuobjekt for att denne ska stalla upp i ett inslag. ^{[ 11 ]} Att betala den som medverkar i en intervju kan vara kansligt i Sverige , ^{[ 11 ]} men bryter inte mot pressens yrkesregler . ^{[ 12 ]}
• Gonzojournalistik ar en genre dar journalisten blir en del av ett etablissemang, exempelvis som medlem i en rorelse, och rapporterar subjektivt utifran sin personliga upplevelse.
• Guljournalistik ar journalistik som forlitar sig pa sensationalism
• Modejournalistik

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven kategorin Journalistpriser

Det finns flera priser som delas ut for journalistiska garningar. Det amerikanska Pulitzerpriset ar ett av de mest kanda. Guldspaden och Stora journalistpriset ar tva priser vars vinnare ofta uppmarksammas i svenska medier.

Journalistik i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Kent Asp , professor i journalistik, skrev 2012 att journalistkaren ideologiskt star klart till vanster om svenska folket. ^{[ 13 ]}

En undersokning publicerad i januari 2018 av Pew Research Center visade att Sverige var det land dar skillnaden i uppfattningen om landets nyhetsmedier rapporterade opartiskt om politik var storst mellan de som stodde regeringen och de som inte stodde den da Socialdemokratiska regeringen (i de fall dar de positivt installda var fler). Skillnaden i Sverige var +24%, vilket var mer an Turkiet och Ungern pa +20%. ^{[ 14 ]} I de fall dar de negativt installda var fler var skillnaden storst i USA, -34%, fore Israel, -26%. ^{[ 14 ]}

Medierna i P1 beskrev skillnader mellan journalister i Goteborg och Stockholm med olika journalisttyper i olika yrkeskulturer som arbetar efter olika ideal, vilket paverkar slutprodukten. ^{[ 15 ] :21m13s} Therese Rosenvinge sammanfattade det med att saga "I Goteborg ar journalisterna mindre PK. Goteborgsjournalister tar sig ann de osnobbiga graven som beror vanliga manniskor och fula fiskar ska sattas dit. I Stockholm daremot [...] ar journalisterna mer angsliga. Har i finrummet vill man avsloja de hogsta makthavarna" ^{[ 15 ] :21m13s} samt att Stockholmsjournalister ar mindre benagna att ta i kansliga fragor. ^{[ 15 ] :32m44s} Janne Josefsson pekade pa skillnader mellan utbildningarna JMG i Goteborg, vilken var mer praktiskt inriktad, och JMK i Stockholm, vilken var mer teoretisk. ^{[ 15 ] :21m13s} Han menade att vansterrorelsen praglade journalistkaren pa 1970-talet. ^{[ 15 ] :21m13s}

Enligt en kartlaggning 2023 av Institutet for mediestudier bodde halften av Sveriges journalister i Stockholm. De allra flesta bode pa Sodermalm, dar det inte var mer an 40 meter mellan journalisternas hem. Totalt bode omkring 1000 journalister pa Sodermalm, vilket var fler an i hela Norrland. Enligt kartlaggningen bodde journalister i storre grad i tatorter och i synnerhet i omraden med hogre medianinkomst an befolkningen som helhet. ^{[ 16 ] :13m8s}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran en annan sprakversion av Wikipedia .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Journalistik .
  Bilder & media
• Journalistik Linneuniversitetet Lnu.se

v   ?   r Journalistik Yrkesroller Ansvarig utgivare  · Journalist  · Faktagranskare  · Fotograf  · Korrespondent  · Kronikor  · Nyhetschef  · Nyhetsankare  · Politisk kommentator  · Programledare  · Publicist  · Publisher  · Redigerare  · Redaktor  · Reporter  · Utrikeskorrespondent  · Vaderpresentator Omraden Ekonomi  · Konsument  · Kultur  · Miljo  · Nyheter  · Sport  · Teknik  · Vetenskap Typer av journalistik Agendasattande journalistik  · Bild  · Bloggande  · Data  · Digital journalistik  · Fredsjournalistik  · Gonzojournalistik  · Infografik  · Kampanjjournalistik  · Lokaljournalistik  · Medborgarjournalistik  · New Journalism  · Reportage  · Skjutjarnsjournalistik  · Undersokande journalistik  · Wallraffa Yrkesregler och principer Allmanintresse  · Konsekvensneutralitet  · Kallskydd  · Kallmaterial  · Meddelarfrihet  · Pressens publicitetsregler  · Pressens yrkesregler  · Pressetik  · Pressetiska systemet  · Presstod  · Redaktionellt oberoende Begrepp Desktop publishing  · Ingress  · Intervju  · Lacka  · Lopsedel  · Kvallstidningsord  · Mediedrev  · Papageno-effekt  · Puff  · Redaktion  · Rattelse  · Scoop  · Sensationalism  · Tidningsanka  · Oppen fraga Samhallskonsekvenser Fejknyheter  · Infotainment  · Internettroll  · Gula pressen  · Klickokrati  · Media och brott  · Nathat  · Pressfrihet  · PR  · Tredje statsmakten  · Vinkling ( Media bias ) Nyhetsmedier Bulletin  · Kommunike  · Notis  · Nyhet  · Nyhetsvardering  · Tidningar  · Tidskrifter  · TV och Radio  · Internet  · Nyhetsbyra Institutioner FGJ  · ICIJ  · International Federation of Journalists  · PEN  · Publicistklubben  · Reportrar utan granser  · Svenska Journalistforbundet Se aven: Massmedium  · Journalistutbildning i Sverige  · Samhallsvetenskap

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85070736 ? GND : 4028779-8 ? BNF : cb11940665x (data) ? NDL : 00574981 ? NKC : ph117282 ? BNE : XX532668