Jarl Gallen

Jarl Wilhelm Erik Gallen , fodd 23 maj 1908 i Helsingfors , dod 27 mars 1990 i Helsingfors, var en finlandsk historiker , innehavare av den svensksprakiga professuren i historia vid Helsingfors universitet 1964-1975.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Gallen blev student 1925, filosofie kandidat 1929, magister 1932, licentiat 1946 och doktor 1947. Under studietiden konverterade han till katolicismen och grundade Academicum Catholicum vars ordforande han var 1936-1946. Han deltog aktivt i de idepolitiska debatterna och var med om att grunda Aktiva studentforbundet , samt fungerade som redaktor for Studentbladet 1930-1932, dar han gjorde sig kand som en slagfardig och stridbar debattor pa hogerflygeln. ^[
1
]

Pa 1930-talet blev Gallen aktivt skyddskarist och den vagen avancerade han under kriget till major . Under vinterkriget var han forst spaningsofficer och sedan IR 10:s regements adjutant . I den senare uppgiften gjorde han en avgorande insats for hela regementet. Mellan krigen var han i aktiv tjanst och under fortsattningskriget bland annat regementsofficer och bataljonskommendor i IR 55 och IR 13 pa Hango udd, Aunus och Karelska naset. Hans insats gavs de hogsta betyg. ^[
1
]

1947?1948 studerade Gallen vid Fribourguniversitetet och 1950 blev han docent i historia vid Helsingfors universitet samt 1964 professor. Han var ledamot av olika larda sallskap, sasom Norske videnskaplige Selskap och Sotatieteellinen Seura och ett stort antal foreningar och arbetsgrupper.

Forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Gallens specialomrade var medeltiden , sarskilt dominikanernas historia i Norden (1946), men han skrev ocksa om modern krigshistoria . Hans mest uppmarksammade arbete ar Noteborgsfreden och Finlands medeltida ostgrans (1968), och hans ron och grundtanke har i stort sett godtagits av den senare forskningen.

Gallen pekade ocksa pa att det ur politisk synvinkel var ytterst osannolikt att svenskarna 1249-1250 hade foretagit ett korstag till Tavastland , eftersom makthavarna da var upptagna av en allvarlig politiskt konflikt med Norge . Han ansag darfor att Andra svenska korstaget borde snarare dateras till aren 1238 eller 1239 , med tanke pa att uppmaningen i korstags bullan harstammar fran 1237.

Ett par krigshistoriska verk som han utgav har vitsordats hogt for sin sakkunskap och levande stil. Han atnjot hogt anseende bade i Finland och utomlands som kannare av Finlands och Nordens medeltidshistoria. ^[
1
]