Innocentius XI

	Innocentius XI
Pave 1676?1689
Namn	Benedetto Odescalchi
Fodd	16 maj 1611
Dod	12 augusti 1689 (78 ar)
Foretradare	Clemens X
Eftertradare	Alexander VIII
	Pave i 12 ar, 10 manader och 22 dagar

Innocentius XI , fodd Benedetto Odescalchi 16 maj 1611 i Como , dod 12 augusti 1689 i Rom , var pave fran den 21 september 1676 till sin dod. Han saligforklarades 1956 med festdag 12 augusti.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Benedetto Odescalchi studerade forst juridik , utsags av Innocentius X 1645 till kardinaldiakon med Santi Cosma e Damiano som titelkyrka (1659 kardinalprast av Sant'Onofrio ), och blev sedan legat i Ferrara . 1650 utsags han till biskop av Novara, men avgick sex ar senare till forman for sin bror Giulio, och atervande till Rom.

Han valdes den 21 september 1676 till pave . Omedelbart paborjade han ett ivrigt reformarbete, gjorde slut pa nepotismen , bringade jamvikt i finanserna och ordning och reda i forvaltningen, framjade en battre utbildning for prasterna och sokte pa alla satt bidra till moralens hojande bland annat genom att ta till orda mot den probabilistiska etiken , vilket i forening med hans obenagenhet att fordoma Miguel de Molinos laror adrog honom jesuiternas missnoje.

Sin egentliga pragel fick Innocentius pontifikat genom kampen med Ludvig XIV . Fran borjan gallde striden regalieratten, det vill saga kungens ratt till inkomsterna fran lediga stift och att under sedisvakansen forfoga over de prebenden som horde under biskopsstolen , en ratt som kungen ville utstracka over hela Frankrike. Genom de fyra sa kallade gallikanska propositionerna som antogs pa Parissynoden 1681?1682 upprullades hela fragan om franska kyrkans forhallande till Rom och havdade en sjalvstandig stallning for det franska prasterskapet. Paven svarade med att vagra viga gallikanska biskopar. Till dessa fragor kom sedermera den om upphavande av asylratten av frammande sandebud som ackrediterats vid kurian . Allt som Ludvig XIV gjorde for katolicismen , bland annat genom att upphava nantesiska ediktet 1685, kunde inte forma Innocentius att ge efter i regaliefragan och att erkanna Parissynodens beslut, och striden varade hela hans regeringstid.

Kampen med Frankrike bestamde aven Innocentius kyliga forhallande till Jakob II av England , men det ar osakert om det ar sant som har pastatts att han direkt understott Vilhelm av Oraniens foretag. Innocentius hor till den nyare tidens mest framstaende pavar.

Innocentius XI avled i augusti 1689, efter lang tids sjukdom . ^[
1
] Han begravdes i Peterskyrkan , och hans gravmonument ar skapat av den franske skulptoren Pierre-Etienne Monnot . Kanoniseringsprocessen paborjades 1714, men havdes 1744 genom Frankrikes ingripande. Processen aterupptogs pa 1900-talet och han saligforklarades av Pius XII den 7 oktober 1956.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Kelly, J.N.D., The Oxford Dictionary of Popes . Oxford: Oxford University Press 1988. ISBN 0-19-282085-0
Rendina, Claudio, I papi: storia e segreti . Roma: Newton Compton editori 1999. ISBN 88-8289-070-8
Innocentius 12. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”Rom den. 13 Augusti” . Ordinarie Stockholmiske Posttijdender : s. 2. 2 september 1689 . https://tidningar.kb.se/2979645/1689-09-02/edition/145134/part/1/page/2/ .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Innocentius XI .
Bilder & media

Foretradare:
Clemens X

Pave
1676?1689

Eftertradare:
Alexander VIII

[1] ”Rom den. 13 Augusti” . Ordinarie Stockholmiske Posttijdender : s. 2. 2 september 1689 . https://tidningar.kb.se/2979645/1689-09-02/edition/145134/part/1/page/2/ .

[ 1 ]