Hornefors landskommun
var en tidigare
kommun
i
Vasterbottens lan
. Centralort var
Hornefors
och
kommunkod
1952?73 var 2402.
Hornefors landskommun bildades den 1 januari 1914 (enligt beslut den 20 december 1912) genom utbrytning av omraden ur
Nordmalings
och
Umea landskommuner
i
Angermanland
respektive
Vasterbotten
. Fran Umea landskommun utbrots hemmanen Bjanberg nr 1-4, Bjura nr 1-2, Degerbacken, Fjallholm, Frangstorp nr 1-2, Grubbsvedjan nr 1-2, Hammartorp, Haggnas nr 1-2, Hoglund, Hornea nr 1-7, Norrmjole nr 1-5, Nyland, Stugunas, Sormjole nr 1-6, Tredingen nr 1-2 samt Aheden nr 1 -2, jamte Hornefors bruk och sulfitfabrik. Fran Nordmalings landskommun utbrots hemmanen Norrbyn nr 1-4, Sorbyns skifteslag (bestaende av 1/4 mantal Sorbyn nr 1 och den sa kallade Haknas utmark: 3/32 mantal av Haknas nr 1, 1/16 mantal av Haknas nr 2, 1/24 mantal av Haknas nr 3, 3/32 mantal av Haknas nr 4, 7/48 mantal av Haknas nr 5, och 1/24 mantal av Haknas nr 6), Angersjo nr 1-3 jamte Mo angsag. Hornefors utbrots aven till en egen
jordebokssocken
(
Hornefors socken
) den 1 januari 1914.
[
1
]
Kommunreformen 1952
paverkade inte indelningarna i omradet, da varken Vasterbottens eller Norrbottens lan berordes av reformen.
[
2
]
Hornefors kommunkontor, ritat av arkitekterna
Axel Gronwall
och
Ernst Hirsch
1955, invigdes i december 1957.
Den 16 maj 1941 inrattades
Hornefors municipalsamhalle
inom kommunen, vilket upplostes den 1 januari 1958.
[
3
]
Ar 1971 infordes
enhetlig kommuntyp
och Hornefors landskommun ombildades darmed, utan nagon territoriell forandring, till
Hornefors kommun
. Kommunen kom att inga i Umea
kommunblock
och gick upp i
Umea kommun
ar
1974
.
I kyrkligt hanseende tillhorde landskommunen
Hornefors forsamling
, bildad 1 maj 1913.
Blasonering
:
I rott falt en bjalke av guld, belagd med tva roda kugghjul, atfoljd nedtill av ett jarnmarke och upptill av en propeller, allt av guld.
[
4
]
Detta
vapen
faststalldes av
Kungl. Maj:t
den 21 juli 1948. Se artikeln om
Umea kommunvapen
for mer information.
Hornefors landskommun omfattade den 1 januari 1952 en
areal
av 297,60
km²
, varav 291,60 km² land.
[
2
]
Tatortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 65,1 procent.
[
5
]
Valar
| S
| OVR
| C
| FP
| KD
| M
| Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
| TOT
| %
| Konsfordelning (
M
/
K
)
|
1938
| 18
| | | 1
| | 6
| | 25
| | |
1942
| 18
| 4
| | | | 3
| | 25
| | |
1946
| 18
| 6
| | | | 1
| | 25
| | |
1950
| 17
| | 3
| 5
| | | | 25
| 85,2
| |
1954
| 17
| | 2
| 4
| | 2
| | 25
| 83,6
| |
1958
| 17
| 2
| 3
| 3
| | | | 25
| 83,8
| |
1962
| 18
| 2
| 3
| 2
| | | | 25
| 87,4
| |
1966
| 17
| | 4
| 3
| 1
| | | 25
| 86,3
| |
1970
| 17
| | 5
| 2
| 1
| | | 25
| 90,6
| |
- Ovriga 1958-1962 var
Kommunens basta
|
Data hamtat fran
Statistiska centralbyran
och
Valmyndigheten
.
|
- ^
(
PDF
)
Folkrakningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmangd inom sarskilda forvaltningsomraden; Folkmangdens fordelning efter hushall
. Stockholm:
Statistiska centralbyran
. 1923. sid. 79
.
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf
. Last 26 oktober 2014
Arkiverad
24 september 2015 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^ [
a
b
]
(
PDF
)
Folkrakningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmangd inom sarskilda forvaltningsomraden m.m., Tatorter
. Stockholm:
Statistiska centralbyran
. 1952-05-19. sid. 6* & 116
.
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf
. Last 9 oktober 2014
Arkiverad
29 oktober 2013 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^
Per Andersson:
Sveriges kommunindelning 1863-1993
, Draking, Mjolby 1993,
ISBN 91-87784-05-X
, s. 96
- ^
Svenska Heraldiska Foreningens vapendatabas
- ^
(
PDF
)
Folkrakningen den 1 november 1960, II, Folkmangd inom tatorter efter kon, alder och civilstand.
. Stockholm:
Statistiska centralbyran
. 1961-10-31. sid. 30
.
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf
. Last 30 juni 2015
Arkiverad
24 september 2015 hamtat fran the
Wayback Machine
.