- For andra betydelser, se
Karleby (olika betydelser)
.
Karleby
(
finska
:
Kokkola
) ar en
stad
i
landskapet
Mellersta Osterbotten
i
Finland
. Staden har
&&&&&&&&&&047909.&&&&&0
47 909 invanare och en yta pa
&&&&&&&&&&&02730.800000
2 730,8 km².
Karleby ar en
tvasprakig
stad med
finska
(~84 %) som majoritetssprak och
svenska
(~13 %) som minoritetssprak. En stor andel av de svensksprakiga bor inom granserna for de tidigare
Oja
och
Karleby kommuner
.
Karleby sammanslogs med kommunerna
Kelvia
,
Lochtea
och
Ullava
den 1 januari 2009.
Staden hette pa svenska
Gamlakarleby
till
1 januari
1977
,
[
3
]
da staden Gamlakarleby sammanslogs med den omgivande landskommunen,
Karleby kommun
,
finska
Kaarlela
. Staden tog da landskommunens svenska namn till sitt svenska namn, efter mycket diskussion.
Karleby gransar till
Halso
,
Kalajoki
,
Kannus
,
Kaustby
,
Kronoby
,
Lestijarvi
,
Larsmo
och
Toholampi
.
Karleby firade sitt 400-arsjubileum ar 2020.
Stadens administrativa centrum, tatorten
Karleby centraltatort
, har 36 705 invanare (2017).
[
4
]
Ortnamnet Karleby var i bruk redan pa
medeltiden
. I de historiska dokument som har bevarats aterfinns det redan 1375. Da hade flickan Helena, Laurentius Torissons dotter, fran "Karlaby" i
Pedersore
socken
, som man skrev, gatt vilse och vandrat i skogen i 10 dagar utan mat. Efter att byborna gett upp skallgangen lovade hennes far den
Heliga Birgitta
att han skulle gora en vallfard till
Vadstena
om dottern aterfanns levande. Nasta dag hittade Helena ett boskapsdjur ute i skogen, som hon kunde folja hem. Tillsammans med bybor gjorde Laurentius och Helena sedan en
pilgrimsresa
till Vadstena, dar deras berattelse om miraklet skrevs ner.
[
5
]
Gamlakarleby var en av de 15 stader som
Gustav II Adolf
grundlade. Grundlaggningsbrevet for "Gamble Karlebij" ar utfardat den
7 september
1620
. Kungen skrev grundlaggningsbrevet pa morgonen, och pa eftermiddagen samma dag grundade han en annan stad strax bredvid som fick namnet
Nykarleby
. Sitt finska namn, Kokkola (ordagrant "vardkaseplatsen"), anses staden ha erhallit efter fyra vid
Sundet
belagna stora stenar, pa vilka ornar (orn=kotka, kokko) berattats ha plagat sla sig ner. Den forna viken skulle i enlighet harmed ha benamnts Kokkolahti som efter tidens gang forvanskades till Kokkola.
Karleby och Nykarleby har samma stadsmarke i sina
sigill
: en brinnande tjartunna med tre eldflammor ursputande ur tvenne bottnar. Det som skiljer dem at ar att Nykarlebys tunna ar staende, men med tva eldsflammor utsprutande fran motstaende sidor av tunnan och med en tredje laga utsprutande ur ovre botten medan Gamla Karlebys ar liggande. Tjartunnan ar en symbol for denna naring som lange spelade en stor roll for staden. Karleby har tidigare haft farjeforbindelse med
Skelleftea
.
Gamla vattentornet.
Karleby jarnvagsstation.
Oja
var tidigare en egen kommun, men slogs 1969 samman med Karleby. 2009 blev kommunerna Kelvia, Lochtea och Ullava delar av Karleby.
Inom Gamlakarleby finns byarna och bosattningsomradena Hakalax (fi.
Hakalahti
), Junnil (fi.
Junnila
), Mesil (fi.
Mesila
), Neristan (fi.
Vanhakaupunki
), Skrammelbacken (med gamla vattentornet, fi.
Kolumaki
), Stenangen (fi.
Kiviniitty
), Storkisbacken (fi.
Torkinmaki
), Tullbacken (fi.
Tullimaki
), samt militaromradet Beckbruket (fi.
Pikiruukki
). Har finns ocksa an Stadssundet (fi.
Sunti
).
Ovriga stadsdelar i staden ar
Bjorkhagen
(fi.
Koivuhaka
), Haralandet (industriomrade, fi.
Janismaa
),
Kyrkbacken
(fi.
Kirkonmaki
), Lappilbacken (fi.
Lappilanmaki
),
Lagland
(fi.
Matalamaa
), Rytibacken (fi.
Rytimaki
), Tallasen (fi.
Mantykangas
), Tjalibacka (stavas aven Charlibacka), Villviken (fi.
Villahti
), Yxpila (bosattningsomrade, hamn, storindustri, trafikplats for jarnvag, fi.
Ykspihlaja
), Alvdalen (fi.
Jokilaakso
).
I kommunen finns byarna och bydelarna Biskopsbacken (gardsgrupp i byn Palo, fi.
Piispanmaki
),
Gamla varvet
(gardsgrupp och vik, fi.
Vanha veistamo
), Halkokari, Hassis (fi.
Hassinen
), Hogsveden (fi.
Korkeahuhta
), Kallis (fi.
Kallinen
), Kaustar (fi.
Kaustari
), Kirilax (fi.
Kirilahti
), Knivsund (i Oja),
Korplax
(fi.
Korpilahti
), Kvikant (fi.
Kuivakanta
), Linnuspera, Lango (i Oja), Mjosund (del av Lango), Narvila, Palo,
Rodso
, Sandstrand (fi.
Sannanranta
),
Storby
(fi.
Isokyla
),
Saka
(fi.
Sokoja
), Tjaru (gardsgrupp i Oja), Tjaruholmen (fi.
Tervaholma
), Vitick (fi.
Vitikka
),
Vittsar
och Aivo (fi.
Oivu
).
Har finns ocksa oarna Brudskar (fi.
Morsiussaari
), Furuskaret (fi.
Honkaluoto
), Repskar, Trutklipporna, halvoarna Katolandet (i Oja), Mallot (fi.
Marjaluoto
), Trullon (fi.
Trullevi
), stranden
Sandskata
(fi.
Laajalahti
), fjarden Vargholmsfjarden (i Oja), viken Mollersviken (
Mollerinlahti
),
Maraskar
(en udde med sjobevakningsstation) samt sundet Bysundet (i Oja). Vattendraget som mynnar vid Karleby heter Vetil a eller Perho a (fi.
Perhonjoki, Vetelinjoki
).
Lahnakoski ar en liten by mellan Karleby och
Nedervetil
. I Lahnakoski finns Lindell Flower och Lahnakoski arfabrik.
Mandatfordelning i Karleby stad, valen 1976?2021
[
redigera
|
redigera wikitext
]
| Valar
| VF
| SDP
| GRON
| OVR
| SAF
| C
| LFP
| SFP
| KD
| SAML
| Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
| TOT
| %
| Konsfordelning (
M
/
K
)
|
|---|
| 1976
| 10
| 12
| | | | 6
| 3
| 13
| 1
| 6
| | 51
| 79,6
| |
| 1980
| 9
| 12
| | | 1
| 6
| 2
| 11
| 3
| 7
| | 51
| 80,4
| |
| 1984
| 6
| 13
| | | 1
| 8
| | 12
| 3
| 8
| | 51
| 76,3
| |
| 1988
| 6
| 13
| | | | 11
| | 11
| 3
| 7
| | 51
| 72,9
| |
| 1992
| 5
| 14
| 2
| | | 9
| 1
| 11
| 4
| 5
| | 51
| 73,3
| |
| 1996
| 4
| 12
| 2
| 1
| | 10
| | 10
| 5
| 7
| | 51
| 63,1
| |
| 2000
| 4
| 10
| 3
| | | 10
| | 10
| 8
| 6
| | 51
| 56,7
| |
| 2004
| 4
| 12
| 2
| | | 12
| | 9
| 7
| 5
| | 51
| 59,5
| |
| 2008
| 3
| 9
| 1
| | 2
| 18
| | 6
| 7
| 5
| | 51
| 65,3
| |
| 2012
| 2
| 10
| 2
| | 5
| 14
| | 6
| 5
| 7
| | 51
| 59,3
| |
| 2017
| 3
| 8
| 2
| | 3
| 12
| | 5
| 5
| 5
| | 43
| 59,5
| |
| 2021
| 2
| 8
| 2
| | 7
| 10
| | 4
| 4
| 6
| | 43
| 55,0
| |
| Data hamtat fran
Statistikcentralen
och
Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik
|
Karleby har foljande
vanorter
:
[
6
]
Ambla
,
Estland
Averøy kommun
,
Norge
Boldog
,
Ungern
Fredericia kommun
,
Danmark
Fitchburg
,
USA
Fushun
,
Kina
- Hatvan
,
Ungern
Harnosands kommun
,
Sverige
- Jarva-Jaani
,
Estland
- Kristiansunds kommun
,
Norge
Marijampol?
,
Litauen
- Morbylanga kommun
,
Sverige
Ratingen
,
Tyskland
Sudbury
,
Kanada
- Ullanger
,
Sverige
Karleby hamn
ar en av de storsta
hamnarna
i Finland. I hamnen finns aven
Boliden AB
Kokkola, Europas nast storsta zinksmaltverk. Bland storre privatagda foretag i Karleby kan namnas
Ahola Transport
.
Gasthamnar
i Karleby skargard pa Google Maps.
| Befolkningsutvecklingen i Karleby stad 1975?2020
[
7
]
|
|---|
|
| Ar
| | | Folkmangd
|
| 1975
| ?
| 40 742
|
| 1980
| ?
| 41 848
|
| 1985
| ?
| 42 872
|
| 1990
| ?
| 43 267
|
| 1995
| ?
| 44 441
|
| 2000
| ?
| 44 182
|
| 2005
| ?
| 44 627
|
| 2010
| ?
| 46 260
|
| 2015
| ?
| 47 570
|
| 2020
| ?
| 47 772
|
| Anm:
Uppgifterna avser forhallandena den 31 december namnda ar enligt omradesindelningen den 1 januari 2022.
|
Befolkningen efter sprak (modersmal) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska raknas som inhemska sprak da de har officiell status i landet. Resten av spraken raknas som frammande. For sprak med farre an 10 talare ar siffran dold av Statistikcentralen pa grund av sekretesskal. Sprak med farre an 50 talare har raknats ihop for att minska tabellens storlek.
[
8
]
[
9
]
| Sprak
|
Talare 2022-12-31
|
| Antal
|
Andel (%)
|
| Hela befolkningen
|
48 006
|
100,0
|
| Inhemska sprak totalt
|
45 990
|
95,8
|
| Finska
|
40 113
|
83,6
|
| Svenska
|
5 876
|
12,2
|
| Samiska
|
1
|
0,0
|
| Frammande sprak totalt
|
2 016
|
4,2
|
| Ryska
|
283
|
0,6
|
| Annat sprak
|
215
|
0,4
|
| Arabiska
|
169
|
0,4
|
| Engelska
|
168
|
0,3
|
| Kinesiska
|
121
|
0,3
|
| Thailandska
|
101
|
0,2
|
| Vietnamesiska
|
96
|
0,2
|
| Nepali
|
72
|
0,1
|
| Bengali
|
68
|
0,1
|
| Estniska
|
67
|
0,1
|
| Kurdiska
|
55
|
0,1
|
| Ukrainska
|
53
|
0,1
|
| Sprak med farre an 50 talare men fler an 10
|
432
|
0,9
|
| Sprak med farre an 10 talare
|
116
|
0,2
|
|
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive frammande sprak.
|
|
|