Goteborgs universitet
Engelska : University of Gothenburg
Latin : Universitas Gothoburgensis
Motto	Tradita innovare innovata tradere
Motto pa svenska	Att fornya det overlamnade och lamna det fornyade vidare [ 1 ]
Grundat	1954 , 1891 som Goteborgs hogskola
Agandeform	Statlig myndighet
Rektor	Malin Broberg
Lararkar	3 517 (2023) [ 3 ]
Admin. personal	2 073 (2023)
Studerande	53 624 studenter 2023 (28 462 helar)
Sate	Goteborg , Sverige
Medlemskap	EUA , EUTOPIA
Webbplats	www.gu.se

Goteborgs universitet ar ett svenskt statligt universitet i Goteborg som bildades 1954 ur det ar 1891 grundade Goteborgs hogskola samt det ar 1949 grundade Goteborgs medicinska hogskola . Universitetet har atta fakulteter , enligt 2023 ars arsredovisning finns 53 624 studenter , motsvarande 28 462 helarsstudenter, och 6 707 anstallda ^{[ 4 ]} , motsvarande 5 590 arsarbetare. Inom universitetet finns musik-, konst-, samhalls-, och naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lararutbildning, IT , Handelshogskolan och Sahlgrenska akademin med medicin, vardvetenskap och odontologi . Grundutbildningen sker nara forskningen, och studenterna moter darvid frekvent internationellt erkanda forskare . Ar 2000 fick universitetets professor Arvid Carlsson nobelpriset i fysiologi eller medicin .

Larosatet ar ett av Sveriges framsta. Det rankades pa plats 201 i varlden ^{[ 5 ]} i Times Higher Education s ranking av varldens framsta larosaten 2023 . ^{[ 6 ]}

Goteborgs universitet ar miljoregistrerat enligt EMAS och miljocertifierat enligt ISO 14001 .

Huvudbyggnaden for Goteborgs universitet uppfordes i Vasaparken 1904-07 efter ritningar av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr . Byggnaderna ersatte de tidigare undervisningslokalerna vilka inrymdes i en fore detta laroverksbyggnad. Huvudbyggnaden ar statligt byggnadsminne sedan 18 mars 1993. ^{[ 7 ]}

Universitetsledningen [ redigera | redigera wikitext ]

Rektor ar universitetets chef och framste foretradare. Rektor leder universitetets verksamhet och ansvarar bland annat for att verkstalla styrelsens beslut. Malin Broberg ar rektor vid Goteborgs universitet sedan 1 juli 2023, med ett forordnande pa sex ar. ^{[ 8 ]} Hon ar professor i psykologi och har tidigare arbetat som dekan vid Samhallsvetenskapliga fakulteten vid Goteborgs universitet. Hennes forskning spanner over flera omraden som hur det svenska valfardssystemet fungerar for familjer med barn med funktionsnedsattningar, hur olika individer hanterar stress och hur skador pa hjarnan paverkar barns utveckling.

Prorektor ar rektors stallforetradare och forordnandet foljer rektors.

Universitetsdirektoren ar chef for den universitetsgemensamma forvaltningen och ingar i universitetsledningen samt rektors ledningsrad.

Bakgrund till bildandet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1887, 10 november, beslots i Goteborgs stadsfullmaktige med rosterna 35 mot 15, att en hogskola skulle grundas i Goteborg
• 1891 hogskolan startade med 7 amnen inom den filosofiska fakulteten , samt foljande professorskar:
  • Filosofi - Vitalis Norstrom (fore detta docent i Uppsala )
  • Historia och statskunskap - Ernst Carlson (fore detta docent i Uppsala, rektor vid Goteborgs reallaroverk)
  • Estetik samt litteratur- och konsthistoria - Karl Warburg (fore detta docent i Uppsala och bibliotekarie i Goteborg)
  • Nordiska sprak - Axel Kock (fore detta docent i Lund). Skolans rektor januari-juli 1891.
  • Germanska sprak - Hjalmar Edgren (fore detta docent i Lund). Skolans rektor juli 1891-1893.
  • Romanska sprak - Johan Vising (fore detta docent i Uppsala och Lund). Skolans rektor 1899-1909.
  • Klassiska sprak - Olof August Danielsson (fore detta docent i Uppsala)

Dessa amnen foretraddes av 7 professorer och antalet studenter var fran starten 15 men okade redan under forsta terminen till 22 (varav 4 kvinnor). Verksamheten startade i en hyrd lokal i hornet av Sodra Vagen och Parkgatan (tidigare Realgymnasiet eller Schillerska skolan ).

• 1893 beviljades hogskolan examensratt
• 1898 inrattas tva nya professurer, i semitiska sprak samt jamforande sprakforskning och sanskrit
• 1901 inrattas professurer i nationalekonomi , geografi och etnografi , samt statskunskap med statistik
• 1902, 16 september, agde den forsta doktors disputationen rum. Det var filosofie licentiat Adolf Wallerius som forsvarade sin avhandling "Platon mot Protagoras och sensualismen". ^{[ 9 ]}
• 1904 erholl hogskolan ratt att anstalla och bedoma akademiska disputationer
• 1904 tva nya professurer, engelska spraket och litteratur (utbruten fran germanska sprak) samt klassiska sprak (grekiska utbruten fran latin)
• 1907 erholl hogskolan full sjalvstandighet och likstallighet med statsuniversiteten (Uppsala och Lund), dessutom invigdes universitetets byggnad i Vasaparken
• 1923 grundades Handelshogskolan i Goteborg
• 1949 startade Goteborgs medicinska hogskola

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

• Den 1 juli 1954 inrattades "Kungl. Universitetet i Goteborg" genom ett kungligt brev 4 juni samma ar. ^{[ 10 ]} Det var genom en sammanslagning av Goteborgs hogskola och Goteborgs medicinska hogskola som universitetet forverkligades.
• 1950- och 1960-talen var en stark expansionstid for universitetet och antalet studerande okade fran cirka 500 i slutet av 1940-talet till cirka 21 000 i slutet av 1960-talet
• 1962 inrattades universitetets vetenskapliga skriftserie, Acta Universitatis Gothoburgensis . 16 institutioner ar utgivare av serien.
• 1964 inrattades de humanistiska, samhallsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna genom en uppdelning av den filosofiska fakulteten
• 1967 inrattades den odontologiska fakulteten
• 1971 inforlivades Handelshogskolan i Goteborg med universitetet och blev en del av den samhallsvetenskapliga fakulteten
• 1977 i samband med hogskolereformen inforlivades ytterligare ett tiotal tidigare sjalvstandiga utbildningar i universitetet: Forskoleseminariet, Seminariet for huslig utbildning, Journalisthogskolan, Konstindustriskolan, Lararhogskolan , Musikhogskolan, SIHUS (vardlararutbildning), Socialhogskolan, Statens Scenskola, SAMUS (musiklararutbildning) och Valands konstskola .
• 1998 blev Vardhogskolan en del av Goteborgs universitet.
• Sahlgrenska akademin , universitetets fakultet for utbildning och forskning inom det halsovetenskapliga omradet, bildades 1 juli 2001 genom en sammanslagning av de tre fakulteterna for medicin, odontologi och vardvetenskap.
• 2015 invigdes Segerstedtinstitutet, en organisation mot valdsbejakande extremism, av statsminister Stefan Lofven . ^{[ 11 ]}
• 2023 flyttades fem av de naturvetenskapliga institutionerna till det nybyggda huset "Natrium" pa Medicinareberget, belaget bredvid Sahlgranska akademin. ^{[ 12 ] [ 13 ]}

Institutioner [ redigera | redigera wikitext ]

Studentkarer [ redigera | redigera wikitext ]

Studentkarerna vid Goteborgs universitet ar samordnade i Goteborgs universitets studentkarer , GUS.

Sedan 1 juli 2010 verkar foljande karer vid Goteborgs universitet.

• Gota studentkar (Gota)
• Handelshogskolans i Goteborg studentkar (HHGS)
• Sahlgrenska akademins studentkar (SAKS)
• Konstkaren (Konst)

Personer [ redigera | redigera wikitext ]

Alumner och anstallda [ redigera | redigera wikitext ]

• Alumner fran Goteborgs universitet
• Personer verksamma vid Goteborgs universitet [med wikipediasida]
• Personer verksamma vid Goteborgs universitet [utan wikipediasida]
  • Karin Aijmer (sprak och litteratur)
  • Alvar Ellegard (engelska)
  • Goran Kjellberg (sprak och litteratur)

Rektorer [ redigera | redigera wikitext ]

• HT 1891 Axel Kock (1851?1935)
• 1891?1893 Hjalmar Edgren (1840?1903)
• 1893?1899 Johannes Paulson (1855?1918)
• 1899?1909 Johan Vising (1855?1942)
• 1909?1914 Ludvig Stavenow (1864?1950)
• 1914?1931 Otto Sylwan (1864?1954)
• 1931?1936 Bernhard Karlgren (1889?1978)
• 1936?1951 Curt Weibull (1886?1991)
• 1946?1951 Axel Boethius (1889?1969)
• 1951?1966 Hjalmar Frisk (1900?1984)
• 1966?1972 Bo Eric Ingelmark (1913?1972)
• 1972?1982 Georg Lundgren (1923?1982)
• 1982?1986 Kjell Harnqvist (1921?2006)
• 1986?1992 Jan S. Nilsson (1932?2010)
• 1992?1997 Jan Ling (1934?2013)
• 1997?2003 Bo Samuelsson (1942?)
• 2003?2006 Gunnar Svedberg (1947?)
• 2006?30 juni 2017 Pam Fredman (1950?)
• 1 juli 2017?30 juni 2023 Eva Wiberg (1958?)
• 1 juli 2023? Malin Broberg (1971?)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Acta Universitatis Gothoburgensis

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Sylwan, Otto (1916). Oversikt av Goteborgs hogskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916 . Goteborgs hogskolas arsskrift, 99-0161311-6 ; 22:2. Goteborg. Libris 868253  
• Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg: 1619-1982 . Goteborg forr och nu, 0348-2189 ; 17. Goteborg: Goteborgs hembygdsforb. Libris 504662  
• Lindberg, Bo; Nilsson Ingemar (1996). Goteborgs universitets historia, vol. I-II . Goteborg: Rektorsambetet, Univ. Libris 7774909 . ISBN 91-88768-04-X  
• Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken . Goteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Goteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637626 . ISBN 91-7360-180-2  
• Weibull, Curt (1991). ”Medicinska hogskolan och tillkomsten av Goteborgs universitet.”. Profiler och projekt : Goteborgs universitet hundra ar : aktuell humanistisk forskning (Goteborg : Humanistiska utbildnings- och forskningsnamnden, Univ., 1991): sid. 13-22.     Libris 2642517
• Kinding, Thomas (1966). Etthundrafemtio terminer: ur goteborgsstudenternas historia med ett urval av karens efterlamnade papper : jamte en avslutande artikel av Leif Magnusson . Goteborg: Filosofiska fakulteternas studenforening. Libris 1806812  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Goteborgs universitet .
  Bilder & media
• Goteborgs universitets webbplats