Goteborgs stadsteater

Fran Wikipedia

Goteborgs Stadsteater AB
Bildad 1934
Tidigare namn Goteborgs Teaterforening
Typ Aktiebolag
Plats Goteborg
Betjanad region Vastra Gotalands lan
Teaterchef/VD Bjorn Sandmark
Ordforande Grith Fjeldmose
Konstnarlig ledare Gotaplatsen Linda Zachrison
Konstnarlig ledare Backa teater Lars Melin
Webbplats https://stadsteatern.goteborg.se/
Goteborgs stadsteater sedd fran Konserthusets terrass.

Goteborgs stadsteater ar en teater i Goteborg vars huvudbyggnad ligger vid Gotaplatsen i stadsdelen Lorensberg . Den invigdes den 29 september 1934 , men verksamheten startade 1918 pa Lorensbergsteatern, som darmed blev Sveriges forsta teater utanfor Stockholm med bidrag fran staten.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Redan ar 1910 bildades Goteborgs Teaterforening med syftet: "astadkommandet av goda teaterforhallanden i Goteborg, avseende saval teaterverksamheten som ock ett vardigt hem for densamma." I april 1912 ansokte Teaterforeningen hos Kungl. Maj:t om bidrag genom lotterimedel, motsvarande vid den tidpunkten nettovardet fran tio lotteridragningar, och den 31 juli 1916 beviljades fyra dragningar. Intakterna utfoll forst aren 1918 och 1919 och utgjorde da cirka 1,6 miljoner kronor. [ 1 ]

I en skrivelse den 4 oktober 1916 erbjod sig tio personer i Goteborg - Willgodt Kullgren, Ernst Kruger , Conrad Pineus , Mathilda Brostrom , Gosta Fraenckel , Wilhelm Henriques , Anna Johansson, Herman Mannheimer , Gustaf Werner och Hjalmar Wijk ? att pa vissa villkor till Goteborgs Stad overlamna vardera 100 000 kronor, eller tillsammans 1 000 000 kronor, som en teater fond , med vars rantor teaterverksamheten skulle tryggas. Stadsfullmaktige beslutade i oktober 1917 att motta gavan med forbindelse for staden att betrakta den som ett evighetslan. [ 2 ]

Pa hosten 1917 hade alltsa Goteborgs stadsfullmaktige fattat det forsta beslutet att bygga teatern, och den 27 december samma ar inbjods allmanheten att teckna aktier i AB Goteborgs Teater som sitt andamal angav; "att varda och trygga den dramatiska konsten i Goteborg intill dess denna kunde inflytta i den av stadsfullmaktige den 25 oktober 1917 beslutade nya teatern." 1916 hade Lorensbergsteatern uppforts av krogaren Sophus Petersen for att bedriva "experimenterande teaterkonst". Efter att Sophus Petersens teaterforetag hotats av konkurs overtogs verksamheten 1918 av AB Goteborgs Teater samtidigt som Goteborgs stad atog sig att sta for driften, Sveriges forsta teater utanfor Stockholm med bidrag fran staten efter tysk modell var darmed ett faktum. [ 3 ] Under regissorerna Per Lindberg och Knut Strom introducerades har den moderna teaterkonsten i Sverige och i ensemblen fanns exempelvis Gosta Ekman .

Byggnationen av en stadsteater forsenades av det hardnande ekonomiska klimatet samt en fraktion som foresprakade en upprustning av den befintliga Stora teatern .

Ar 1926 gav teaterbyggnadskommiten arkitekten , byggnadsradet och professorn Carl Bergsten uppdraget att, i samrad med den scentekniske konstruktoren och regissoren Knut Strom , rita den nya stadsteatern. Vid stadsfullmaktiges slutdebatt 1930 fattades ett dubbelbeslut, dels om Gotaplatsens slutliga utformning, dels om igangsattandet av teaterbygget.

Grundstenen lades den 28 maj 1931, och 1934 flyttades verksamheten over gatan till den nybyggda Stadsteatern vid Gotaplatsen , dar kostnaden for teaterbygget uppgick till 4,4 miljoner kronor. Den 29 september 1934 kl. 18.30 invigdes den nya stadsteatern med skadespelet Stormen av William Shakespeare . I rollistan fanns bland andra Georg Rydeberg , Mimi Pollak , Ludvig "Ludde" Gentzel samt Lill-Tollie Zellman .

I januari 1937 invigdes den mindre scenen Studion hogst upp i salonghusets entredel med Eugene O'Neills genombrottspjas Kejsar Jones.

Vid 25-arsjubileet den 9 januari 1943 framfordes Peer Gynt , En dramatisk dikt i 25 bilder av Henrik Ibsen i oversattning av Karl-Ragnar Gierow . Som Peer Gynt sags Kolbjorn Knudsen . [ 4 ]

2002 byggdes huvudscenen om. Scenoppningen vidgades och scenen drogs langre fram. Parketten gjordes om med storre lutning. Antalet platser med dalig sikt reducerades. Arkitektoniskt innebar emellertid denna forandring att den oversta raden togs bort och att det mesta av den unika textiltapeten i venetiansk siden tacktes over. Aven innertaket med sin karaktaristiska belysning ar nu dolt bakom svarta skarmar.

1987 var byggnadens golvyta 9 700 kvadratmeter .

Teaterchefer [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Milles staty Poseidon framfor Goteborgs stadsteater.

Konstnarliga ledare pa scenerna vid Gotaplatsen [ redigera | redigera wikitext ]

Se Backa Teaters sida for konstnarliga ledare dar.

Skadespelare vid teatern (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Sceningangen pa Stadsteaterns baksida, sett fran Berzeliigatan.

Byggnaden ar ritad av arkitekten Carl Bergsten i samrad med den scentekniske konstruktoren och regissoren Knut Strom . Bergsten hade gjort ett forsta forslag ar 1929 utformat i 1920-talsklassicism, anpassade senare utformningen till 1930-talets funktionalistiska ideal men beholl anda de klassicistiska dragen, exempelvis genom huvudfasadens kolonner. Gotaverken gjorde de sceniska anordningarna efter schemakonstruktion av Strom. Huvudfasaden kannetecknas av en tungt utformad bottenvaning i sten, dar svart labrador och slipad graadrad granit altenerar. Ett regntak bars upp av tva karyatider , huggna i granit av konstnaren Ivar Johnsson. Ovanfor entretaket kommer det luftiga galleriet med stora fonster, svarta kolonner och ljusa granitbalkar.

Kullgrens stenhuggeri i Uddevalla svarade for byggnads- och fasadsten. Ramaterialet var norsk labrador , en mycket svararbetad men vacker, blagron stensort. Man skapade ocksa 11 stenpelare (vikt/styck, omkring 4 ton) till teaterns andra och tredje vaning. [ 5 ]

Salongen ar hastskoformad och hade ursprungligen ett reducerat radsystem med 1 010 platser, fordelade pa parkettens 570 och de tva radernas 178 respektive 248 platser. Till detta kom tva avantscenloger i forsta radens forlangning med tillsammans 14 platser. Antalet platser efter ombyggnaden ar 594 (parkett 319 platser, ovre parkett 163 platser och balkong 112 platser).

Huset ar markligt dels pa grund av publikdelens eleganta 1930 -talsarkitektur med bland annat det beromda trapphuset, dels pa grund av sitt avancerade teatermaskineri med en jattelik vridscen (18 meter i diameter , 4 vaningar djup), som under forestallning ar sankbar i olika sektioner, kombinerad med sparbundna dekorvagnar och stora avstallningsytor i tva plan. Huset inrymmer ocksa verkstader och ateljeer for dekorarbeten, kostym och attribut.

Studiolokalen ar placerad hogst upp i salonghusets entredel och invigdes i januari 1937. Scenen beskrevs som en "skarm- och draperiscen, utrustad med sju stralkastare, tre taklampor och en golvramp samt dar ridan annu drages for hand". I dag ar antalet sittplatser i studion 186 (ursprungligen 220).

Backa Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Till Goteborgs Stadsteater hor sedan 1979 ocksa den konstnarligt fristaende Backa Teater , en av Sveriges ledande barn- och ungdomsteatrar. Teatern ar belagen pa Lindholmen i Hisingen i Goteborg .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Goteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934 , utgiven av styrelsen for Goteborgs Stadsteater 1934
  2. ^ Goteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934 , utgiven av styrelsen for Goteborgs Stadsteater 1934 s.6
  3. ^ Sven Ake Heed : Stadsteatertanken i svensk teater i Ny svensk teaterhistoria del 3 sid 195, Hedemora 2007, ISBN 978-91-7844-741-1
  4. ^ Program vid AB Goteborgs Teaters Jubileumsforestallning : lordagen den 9 januari 1943 s. 10f
  5. ^ Ny Tid, 31 mars 1931, "Stadsteaterns pelare."

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Ek, Sverker R; Ringby, Per (1984). Goteborgs stadsteater : en teaterbyggnad formad i en brytningstid . Goteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 1. Goteborg: Goteborgs stadsteater. Libris 476015  
  • Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg : 1619-1982 . Goteborg forr och nu, 0348-2189 ; 17. Goteborg: Goteborgs hembygdsforb. 1982. Libris 504662  
  • Kulturminnen - Kulturbyggnader i Goteborgs kommun , [: Forvaltade av Goteborgs fastighetskontor, Forvaltningsavdelningen], Goteborg 1987 s. 113ff
  • Program vid AB Goteborgs Teaters Jubileumsforestallning : lordagen den 9 januari 1943 , [25 ar : Nagra namn, data och siffror], forestallning : Peer Gynt s. 4ff
  • Goteborg berattar, Bengt A. Ohnander 1988
  • Tomas Forser & Sven Ake Heed : Ny svensk teaterhistoria del 3, Hedemora 2007, ISBN 978-91-7844-741-1
  • Teater i Goteborg 1910-1975", del 1, Stockholm 1978, ISBN 91-22-00184-0

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Goteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser (torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nojes-
anlaggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Goteborg  · Musik i Goteborg
v   ?   r
Goteborgs Stadshus AB ? kommunal koncern
Energi
Bostader
Lokaler
Turism, Kultur, Evenemang
Hamn
Regionala bolag
Boplats Goteborg
Kollektivtrafik
Interna bolag
Naringsliv
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Goteborgs_stadsteater&oldid=54715797 ”