Det har bott manniskor i flera tusen ar i det omrade dar Goteborg nu breder ut sig. Fran stenaldern har man funnit resterna av en bosattning vid Gota alvs utlopp, vid nuvarande Sandarna (Sanna) som har fatt ge namn at den arkeologiska Sandarnakulturen . Fyndplatsen dateras till 6000-talet f.Kr , da strandlinjen var cirka 25 meter over den nuvarande. Det finns 11 hallristningslokaler i Goteborgs kommun , narmare 250 bronsaldersrosen , 90 gravfalt, 26 forn- eller bygdeborgar samt 2 500 fasta fornlamningar . Se Lista over hallristningslokaler i Goteborg .

Kronologi, Goteborgs utveckling [ redigera | redigera wikitext ]

• Lodose 1000-talet?1526
• Nya Lodose 1473?1624
• Alvsborgs stad 1547?1563
• Karl IX:s stad 1607?1611
• Gustav II Adolfs stad 1621?nutid

Goteborg - forhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Fore omkring ar 1200 tillhorde Skagerraks och Kattegatts kuster Norge respektive Danmark . Av oarna utanfor raknades Ockeroarna som norska och Brannoarna som danska, och annu vid 1200-talets borjan fanns ingen svensk kust i vaster. Gotaland framtrader i tidiga kallor endast som ett inlandsomrade. Nagon gang mellan 1206 och 1261 forvarvade Sverige dock en smal kustkorridor till Vasterhavet , som omfattade Askims och Savedals harader samt Lundby och Tuve socknar pa Hisingen vilka utgjorde Ostra Hisings harad . Ett avsnitt pa cirka 15 kilometer. Darmed blev den sodra stranden av Gota alvs mynningsomrade svenskt, medan Halland langre soderut var danskt och Bohuslan , fran Hisingen och norrut var norskt . Genom hamnar i Gota alv hade Sverige dar sin enda anvandbara direktkontakt med havet i vaster, framst genom Lodose fem mil uppstroms.

For att befasta Sveriges ansprak pa omradet vid alvens mynning byggdes i mitten av 1300-talet fastningen Alvsborg vid nuvarande Klippan i stadsdelen Kungsladugard . Under 1400-talet forandrades forutsattningarna for Lodose som kom att hamna lite langt ifran bland annat den okande boskapsexporten fran sodra Vastergotland . Lodoses forbindelser med Vastergotlands inland och den viktiga Skarabygden var inte bra genom vagen at nordost och det skogiga och otillgangliga Risveden . Dessutom hade det dansk-norska inflytandet over alven starkts nedstroms Lodose, vid Bohus fastning .

For denna landsandas produkter var alltsa Lodose en daligt belagen hamn, och man sokte sig i stallet ut over de danska hallandshamnarna och Kungahalla . Detta undandrog Sveriges krona de tullar som borjat palaggas handeln och som utkravdes i silver . Handeln mellan Lodose och hanseiternas hamn Lubeck under aren 1378?1400 visar att atta fartyg per ar anlopte Lodose, dar varuvardet arligen uppgick till cirka 1 000-3 000 mark (i jamforelse med Stockholm 13 000-21 000 mark, Kalmar 6 000 mark och Soderkoping 4 000-5 000 mark). Importen bestod framst av salt , sill och ol , medan exporten bestod av smor , hastar och hudar . Utover Lubeck bedrevs handeln med hamnar runt Nordsjon , i Tyskland , Flandern , England och Skottland samt narforbindelser med danska och norska hamnar.

Vid sitt mote i Kalmar ar 1473 beslot darfor det svenska riksradet att anlagga Gotaholm (i privilegiebrevet Gøthælm ) pa Saveholmen, dar Savean mynnar i Gota alv. Platsen visade sig dock vara olamplig, sa darfor andrades laget till omradet vid det nuvarande Gamlestaden . Dar byggdes staden Nya Lodose , eller Nylose, en halvmil fran havet, som en mer havsnara ersattare till Lodose. Namnet Gotaholm ersattes forst aret darpa efter harda patryckningar fran Lodoses handelsman, som ville behalla det redan etablerade namnet. Redan 1493 omtalades Nya Lodose som den fjarde kopstaden i riket, efter Stockholm , Abo och Soderkoping och var under 1500-talet rikets nast storsta handelsort med cirka 1 500 invanare.

Kring fastningen langre vasterut vaxte senare ett mindre samhalle upp, Alvsborgs stad anlagd 1541 utgjorde en tredje, kortvarig foregangare till staden Goteborg. Tva ganger erovrades fastningen av danskarna, 1563 och 1612. Vid bada dessa tillfallen tvingades svenskarna att betala stora losesummor ? Alvsborgs losen ? for att fa tillbaka fastningen.

Den forsta staden vid Gota alvs mynning som officiellt fick namnet Goteborg (dock bland annat Giotheborg 1605 ? Goteborgh och Gothenburg 1607 ? Gamble Gotenborg > 1619) anlades av Karl IX pa Hisingen mitt emot gamla Alvsborg. Tillfalliga privilegier, i sju punkter, utfardades den 14 mars 1603 och regelratta privilegier undertecknades den 14 augusti 1607. ^{[ 1 ]} Staden skulle ligga pa kronotorpet Farjestadens agor, rakt over Gota alv fran Alvsborg raknat och blev vid starten en ren nederlandsk koloni med omfattande privilegier, bland annat 20 ars skattefrihet. Staden brandes dock sa effektivt av danskarna redan 1611 att man forst under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Goteborg

Den aldsta kallan dar namnet Goteborg omnamns ar i en 'Sigge Svenssons' rakenskaper fran 1604: "Till 9 Stugur som opsatte ahre pa hisingen der den Nyie Staden giotheborg blifua skall."

De forsta goteborgarna anses ^{[ kalla behovs ]} vara de sju hollandarna A. Cabeliau, Paulus de Kempenere, P. Coymans, Herman Pelgroms, Nyclaes de Hand, Peeter Langer och Paridon van Horn , som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar Karl IX att man bildat ett Compani i syfte att befolka det nya Goteborg enligt privilegierna.

1600-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Goteborgs forsta bebyggelse tillkom 1604, da ett antal hollandare bosatte sig vid Farjenas pa Hisingen . Staden blev dock nedbrand 1611 under Kalmarkriget . Det nuvarande Goteborg borjade anlaggas 1619 pa tillskyndan av Gustav II Adolf , som, i Jonkoping , pa aterresan till Stockholm den 18 mars 1619 undertecknar det forsta, tillfalliga privilegiebrevet. I mitten av juli 1619 hade den forsta stadsplanen for "Gutenborgh" faststallts genom ingenjoren Johan Schultz och overlamnades till generalstathallaren Nils Stiernskold i Stockholm . ^{[ 2 ]}

Namnformerna under 1600-talet varierade mellan Giotheborgh 1605, Goteborgh 1606, Gotheborg 1607, Gotteborg 1607, Gotheborgh 1611, Gutenborgh 1619, Gothenborg 1619, Got(t)enborg 1620, Gotenborgh 1623, Gotheborg 1635, ^{[ 3 ]} Giothaborg 1640 samt de mer utlandska Gottenborgisch 1621, Got(h)enburgk 1607, Gothenburgisch 1609, Gotheborgisch 1609. ^{[ 4 ]} och Gotten Burg / Gottenborg 1716. ^{[ 5 ]}

Den 4 juni 1621 fick Goteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade pa svenska och tyska i 37 paragrafer. ^{[ 6 ]} Ett utdrag fran dessa, sager (inledning samt slutstycke): ^{[ 7 ]}

”	Wi GUSTAF ADOLPH, med Guds Nade, Sweriges, Gothes och Wendes Konung, Stor-Furste uti Finland, Hertig uti Estland och Karelen, Herre til Ingermanland. Gore harmed for hwarjom och enom, som detta Wart Privilegium foretes, eller eljest til at lasa, forekommer, i synnerhet War tilkommande Stad Gotheborgs Inwanare och deras Efterkommande, for nu och ewardeliga tider, wetterligt, kunnigt och uppenbarligen. At efter det War Alskelige och Hogtarade Herr Fader CAROLUS IX., af samma Nade, Sweriges, Gothes och Wendes Konung etc, Storwordigst i Aminnelse, GUDS den Allsmagtige til Aro, och Et Christeligit Samhalde til fortplantande, Wart Rike Swerige jamwal til synnerligit Gagn, Prydnad och Lust, fore satt sig, at fundera och uppbygga en Ny Stad uti Wart Konunga-Rike, nara wid Waster-Hafwet, och Gotha-Alfs Inlopp belagen, den samma Gotheborg kallad, och redan med allehanda Byggnader och Borgerliga Inwanare besatt och populerad blifwit, och saledes en god Borjan til et redan Borgerligit Samhalde och Handels-Stad sig synbarligen foreledt, men emedan Injuria temporum sadan borjad Fundation aldeles ruinerat och forstort. Altsa hafwe Wi, efter War Hogtarade Salige Kare Herr Faders anledning, warit allena derpa betankt, huru Wi, nast Guds Aras utwidgande, matte ater samma Stad a nyo upbygga, och darstades til en Kop- Sjo- och Handels-Stad forfardiga lata. Sadant til yttermera wisso, hafwe Wi detta til stadigt och ewigt warande aminne, jamwal fast och obrottslig efterlefnad med Ware hander underskrifwit, och wetterligen, Wart Maj:ts Insegel harunder hanga latit. Skedt och gifwit pa Wart Kongl. Slott Stockholm, den fjerde dag uti Junii manad, som war dagen for Bonifacci, gamla Calendern, efter Christi war Saliggorares fodelse, uti det Sextonhundrade och Et och Tjugonde aret.	?
– Gustavus Adolphus

Staden Goteborg byggdes pa Gullbergs angar i oster och Eklanda angar i vaster, bada kronohemman i Orgryte socken och Savedals harad . Gransen mellan de bada kronohemman gick i nord-sydlig riktning, rakt genom nuvarande stadsdelarna Inom Vallgraven samt Nordstaden . Eklanda bys angar/utmarker utgjordes av tva kronohemman, motsvarande nuvarande Haga , norra delen ^{[ 8 ]} av Masthugget samt alltsa de vastra delarna av stadskarnan. ^{[ 9 ] [ 10 ]} De ingick i de 1619?1621 donerade jordegendomarna: Eklandahemmanen , Gullbergs angar , Kvibergs- och Harlandahemmanen och Savedals harad . ^{[ 11 ] [ 12 ]} Gustav II Adolf donerade mark for stadens byggande, den sa kallade "Donationsjorden", som bestod av: Kvibergshemmanen (ursprungligen raknat fran 1473, ingaende i Savedals harad); Harlandahemmanen (raknat fran 1474, Savedals harad); Eklandahemmanen (1619); Savedals harad (1621); Molndals strom (1621); Alingsasskogen (1621) samt De fyra Molndals-hemmanen (1622). Forst den 10 april 1970 konfirmerade Kungl. Maj:t att donationsjorden tillhorde Goteborg ( Goteborgs stadsfullmaktiges handling 1970:211). Uppgifterna om arean pa donationsjorden har varierat mellan 894 hektar och 1 385 hektar , men faststalldes 1965 till 12 224 500 kvadratmeter . ^{[ 13 ]}

Under 1600-talet var manga av Goteborgs invanare nederlandare , skottar och tyskar , vilka spelade en stor roll for Goteborgs snabba utveckling.

Den forsta registrerade goteborgaren per definition var hollandaren Johan wan Lingen som den 13 juni 1621 erholl " burskap som borgare", och som darmed fick ett borgarebrev efter att ha avlagt en borgared, drygt en vecka efter Goteborgs bildande. ^{[ 14 ]}

I ett brev den 18 juni 1621 till Axel Oxenstierna skildrar Johan Adler Salvius hur lottningen av stadens nya tomter gick till: " Efter treggiahande hus skole byggias, af idel traa, af idel steen, eller trahus medh steengafwel, giorde iagh ock tree pottor, och kastade sa mange latsedler i hwar, som tompterne for hwar hopen wore pa cartet per numeros signerede, lathendes them sedan tage loth pa radstufwan, hwar uthur then potta, han wille byggia huset efter, nemligh at the som wille byggia steenhus, toge litt: A. pa sedelen, och N:o 1, 2, eller 3; och sa fort ahn medh B. och C. Sa marker iagh at trahus medh steengaflar warde mast tagne, ty alle begare lagenheet widh watnet, och fly despencer pa steenhus. " ^{[ 15 ]}

Kyrkans starka position visade sig tidigt, och redan den 26 juli 1619 utnamndes Goteborgs forste kyrkoherde , magister Sylvester Johannis Phrygius. Denne fick den 26 april 1620 konfirmationsbrevet som superintendent , och kvarstod i detta ambete fram till sin dod 1628. Superintendenter darefter var Andreas Johannes Prytz 1629?1647 och Erik E. Brunnius 1647-1664. Den forsta kyrkan uppfordes 1621 pa nuvarande domkyrkoplatsen, utmed Kungsgatan, en trabyggnad med ett hogt spetsigt torn.

Gustav II Adolf anlitade hollandare for att bygga staden, eftersom de vid denna tiden ansags vara de storsta specialisterna pa att bygga pa sankmark . Den 23 maj 1621 utfardades instruktioner for den svenske diplomaten juris doktor Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatulaggare ( straatmaker ) anstalldes hollandaren Jan Hendriksen samt ingenjoren Johan Schultz med uppdraget att lata "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och grander. Redan pa hosten samma ar lamnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av hollandaren juris doktor Jacob van Dijck . Som betalning fick de bland annat vittgaende ekonomiska och rattsliga privilegier. Den ledande hollandaren under de tidigaste forhandlingarna var Peter Langer, men Gustav II Adolf anses pa ett mycket skickligt satt ha manovrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.

Stadsplanen foljde den hollandska stadsbyggnadsideerna sa som de bland annat realiserats i Batavia pa Java , nuvarande Jakarta i Indonesien . Indonesien tillhorde senare det hollandska kolonialvaldet. Hollandare var tidigare etablerade i Goteborg sasom kopparhandlare. Som byggmastare fran grundlaggningstiden kanner man endast till "Petrus Theodori, architectus noster" fran Holland, vilken omtalas den 12 januari 1622 i ett brev till Axel Oxenstierna . ^{[ 16 ]}

Anda in pa 1650-talet betraktades Goteborg narmast som en hollandsk kolonialstad; Gotheburg ab Hollandis aliisque Belgis incolitur och a Batavis novum Amstelodamum nominatur . ^{[ 17 ] [ 18 ]}

I mitten av 1600-talet revs Alvsborgs fastning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i befastningen av staden. Med tiden blev Goteborg en av de starkast befasta staderna i norra Europa med sin sicksackformade vallgrav, murar av sten, Skansen Lejonet och Skansen Kronan .

1700-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under det stora nordiska kriget attackerades Goteborg ett par tre ganger fran sjosidan av Peder Tordenskjold , dels 1717, dels tva ganger under aret 1719, dock utan bestaende resultat. Goteborg var under kriget ocksa centrum for kaperi; medelpunkt och avsattningsort for en verksamhet som blomstrade 1715?1718, sarskilt under Lars Gathenhielm . ^{[ 19 ]} Aven rorande utrikeshandel hade perioden sin betydelse, eftersom under Karl XII:s krig tog sarskilt jarnexporten till England fart.

Under den forsta halvan av 1700-talet dominerade emellertid fiskerinaringen, och Goteborgs hamns betydelse okade forst nar allt storre kvantiteter jarn- och travaror inifran landet borjade skeppas ut darifran. Under 1700-talet utvecklades Goteborg till en blomstrande handels- och sjofartsstad med omkring 10 000 invanare. Normalt hade varje stad bara en borgmastare, men Goteborg hade tillsammans med Stockholm och Malmo (fram till 1791) tva. Trots alla naringsgrenar ar 1700-talets Goteborg framst forbundet med Ostindiska kompaniet , mellan 1731 och 1814, atminstone den allmanna historiska bilden. Det forsta skeppet avseglade 1732 fran stadens hamn och det sista anlopte i mars 1806. Under 74 ar utrustade Ostindiska kompaniet 132 expeditioner till fjarran lander. Atta forlisningar och strandningar agde rum; Gotheborg forliste strax utanfor Alvsborgs fastning 1745.

Manga britter engagerade sig i Ostindiska kompaniet. Eftersom varje land gav monopol pa handel med ett geografiskt omrade at ett enda kompani sokte atskilliga britter undkomma hemlandets restriktiva politik genom att investera utomlands. Eftersom Storbritanniens flotta bedrev en intensiv kampanj for att fanga in sa kallade brittiska overlopare maste Sverige skanka dem medborgarskap direkt, ty London sokte motarbeta olaga handel genom att borda aven svenska skepp.

De lukrativa auktionerna holl Ostindiska kompaniet i magasinsbyggnaden vid Norra Hamngatan , tilldragelser som framfor allt uppsoktes av utlandska handelsman. Ostindiska kompaniet var Sveriges framgangsrikaste foretag, och sjalva kompaniepoken var Goteborgs verkliga blomstringstid; Ostindiska kompaniet betraktades som mer eller mindre som en integrerad del av sjalva staden.

Den intensiva handeln satte stor pragel pa staden som vid denna tid fick sitt smeknamn "Lilla London" . Carl von Linne skrev om staden i juli 1746:

”	Goteborg var den tackaste ibland alla i riket, till storlek nagot mindre an Uppsala, nastan rund, omgiven och befastad med vallar och gravar, avdelad med reguljara, rata och jamna gator, genomskuren med atskilliga grakter eller gravar, som pa omse sidor hava gator. … Broarna eller bryggorna aro valvda, lovtran aro planterade pa omse sidor om gravarna, sa att denna stad mycket liknar de hollandska stader.	?
– von Linne 1965, s. 140

Vid 1700-talets slut hade Goteborgs kopman byggt statliga timmerhus langs kanalerna, liknande det Gathenhielmska huset, ty samma typ av hus aterfanns atminstone langs Sodra Hamngatan fore stadsbranden 1802. Aren 1793?1813 brann nastan hela trahusbebyggelsen inom vallgraven ned. Arbetet med att ateruppbygga staden inom vallgraven leddes av Carl Wilhelm Carlberg , en slakt som skankte atskilliga medlemmar som blev Goteborgs byggherrar. Sarskild omsorg agnade C.W. Carlberg Sodra Hamngatan, dar de flesta husen byggdes i tre vaningar i empirstil ; Sodra Hamngatan 11 ritade han at William Chalmers . Mellan Ostindiska kompaniets hus och Tyska kyrkan pa Norra Hamngatan ligger ett annat av de fa bevarade bostaderna fran seklet, Sahlgrenska huset . Giuseppe Acerbi skriver angaende stadsplaneringen:

”	Vad angar det inre av staden liknar det i viss man staderna i Holland med kanaler och rader av trad utmed kajerna, skurna eller klippta pa hollandskt satt. Invanarna i staden befinner sig i ett tillstand av standig rivalitet med dem i huvudstaden i fraga om handel saval som i fraga om levnadssatt, moder och varje drag av lyx. Flera personer har forsakrat mig att man kan leva behagligare i Goteborg an i Stockholm.	?
– Acerbi 1958, s. 20f

Ar 1760 utgjorde manufakturidkare 5,3 procent av Goteborgs befolkning, vilket ar en stor andel i Sverige vid den har tiden. Tobaks- och sockerindustrin var ocksa viktiga industrigrenar. Aven det stora sillfisket 1747? cirka 1806 tillforde Goteborg stor vinst. Linne skriver att "Staden ar folkrik av handlande, seglande, milis, frammande och folk, som stota till ifran hela landet; varav har ar mycken ruljangs, sa att inbyggarna ma val och aga skona samt vackert moblerade hus" . ^{[ 20 ]}

Donationsmarken utanfor vallgraven var ursprungligen tankt som betesmark for borgarnas djur, men vissa delar arrenderades ut till enskilda personer. Landerier byggdes, men aven annan bebyggelse uppstod, som fattighuset utanfor ostra porten, barnhuset, Willinska fattigfriskolan (1767) och Spinnhuset tillsammans med garverier och bryggerier. Har kom sa att saga annan icke onskvard bebyggelse ligga, sadana de rika borgarna inte ville ha inpa knutarna. Redan 1763 ansags fattigvarden vara en kommunal skyldighet.

Vaster om stadskarnan, langs alvstranden fanns varv och andra maritima verksamheter, som i Haga , Masthugget och Majorna . Langst ut i vaster hade Ostindiska kompaniet en del av sin verksamhet vid Klippan . Manga av Ostindiska kompaniets 37 fartyg byggdes har. Kring Polgatan , en tvargata till Allmanna vagen , tidigare en landsvag som forband Klippan med Goteborg, ligger numera ett reservat som visar enkla bostader for sjofolk och varvsarbetare. I liknande bostader bodde storre delen av Goteborgs vanliga befolkning under 1700-talet.

Redan under 1700-talet ledde enskilda initiativ till att anlaggningsverk av olika slag kom till stand, som det forsta vattenverket 1786?87. Grunden till epitetet donationernas stad anlades. Inte sallan hade Goteborgsforetagaren en religios grunduppfattning, som manifesterade sig i patriarkalisk omtanksamhet och gavor till samhalleliga syften. Stora donationer for sjukhusanlaggningar agde rum, som den Sahlgrenska donationen 1772 och den Holtermanska donationen 1793. Acerbi skriver:

”	Det finns ett sjukhus i Goteborg, grundlagt av en privatperson, herr Sahlgren, och dess totala arliga inkomster uppgar till femtonhundra riksdaler.	?
– Acerbi 1958, s. 21

Niclas Sahlgren var verksam som direktor i Ostindiska kompaniet. Aven William Chalmers och Anders Lesse donerade pengar. Handlanden J.P. Holtermans donation togs emellertid i bruk forst 1893, som bidrag till Holtermanska sjukhuset . Det Sahlgrenska sjukhuset var Sveriges forsta riktiga sjukhus utanfor Stockholm.

Aven inom utbildningsvasendet var Goteborg en foregangare i Sverige utanfor Stockholm. Ar 1787 oppnades Societetsskolan av herrnhutarna , vilket var den forsta skolan i Sverige som erbjod en hogre undervisning till bade flickor och pojkar.

Goteborg fick ar 1779 sin forsta fasta teater, Comediehuset . Det var Sveriges forsta teater utanfor Stockholm med en staende personal, i en tid nar ovriga teatrar utanfor Stockholm endast besoktes tillfalligt av kringresande teatersallskap. Pa teatern holls aven offentliga maskeradbaler. Goteborgs davarande nojesliv tillhorde det mest utvecklade utanfor Stockholm och kretsade aven kring Vauxhalls nojespark.

Men mot slutet av 1700-talet borjade motgangarna for Ostindiska kompaniet. De internationella ramarna till borjan av den allmanna nedgangen kan kopplas till freden i Versailles 1787, varefter de stora nationerna kunde aterta sina forlorade marknader. Aven restriktiv handelspolitik fran Nederlandernas och Storbritanniens sida verkade menligt pa Ostindiska kompaniets verksamhet. Vidare dok USA upp pa marknaden och dumpade priserna.

Da danskarna under Gustav III:s ryska krig 1788 hotade Goteborg sattes befastningen efter arbete dag och natt for en sista gang i forsvarstillstand. Gustav III var sjalv i Goteborg och forde befalet. Danskarna tvingades till retratt pa grund av Englands och Preussens diplomatiska ingripande.

1700-talet innebar en forfallsperiod for stadens forsvarssystem, befastningarna. En viktig anledning var att reparationsarbetena forsenades pa grund av landets daliga ekonomi.

1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1803 faststalldes en byggnadsordning som innebar att man bara fick bygga stenhus inom vallgraven pa grund av de aterkommande stadsbranderna. Den 17 december 1806 meddelade Gustav IV Adolf i ett kungligt brev , om att undanroja Goteborgs fastning , som ansags ha spelat ut sin roll militart. Den 19 oktober 1807 slots ett avtal mellan landshovdingen Johan Fredrik Carpelan och Kungl. Maj:t , och den 2 november samma ar paborjade magistraten arbetet, genom att verkstalla rivningen av fastningens murar och jamna ut vallar och gravar, utom den stora vallgraven. Vallrivningen var periodens storsta offentliga arbete, vari aven soldater och fastningsfangar deltog. I kontraktet forordnades aven att en "kor- och promenadalle skulle laggas ut kring staden", vilket blev Nya Allen . ^{[ 21 ]}

Den sa kallade "briljanta tiden" i Goteborg kom till sitt slut 1815 nar staden drabbades extremt hart av depressionen efter Napoleonkrigen , och dessutom blev kristiden speciellt langvarig. Efter att kontinentalblockaden upphorde var de speciella omstandigheterna for hogkonjunkturen borta. Manga foretag gick i konkurs och handeln med Ostindien upphorde. Men nagon folkminskning tycks kristiden inte ha medfort. Ar 1800 hade Goteborg 12 804 invanare.

Sommaren 1839 reste den tyske juristen Friedrich Karl Strombeck genom Sverige och besokte da Goteborg, han skriver ^{[ 22 ]} :

”	Gotheborg, belaget pa en mils afstand fran hafvet, ar en praktigt byggd stad, som bar stampeln af valmaga, och har mer an tjugutusen innevanare. Ofta hemsokt af eldsvador, ser den ut, sasom vore den annu icke alldeles fullbordad. Alla husen aro massiva, regelmassiga, merandels af tre hoga vaningar, icke sallan prydda med pilastrar eller till och med kolonner . De fornamsta gatorna hafva en ansenlig bredd, genomkorsa hvarandra i rata vinklar och de storsta, hvaribland Stora hamngatan ar den vackraste, hafva i midten breda kanaler, hvilka, liksom i Rotterdam , aro betackta med fartyg. Gotheborg har i allmanhet mycken likhet med denna vackra hollandska stad, ehuru visserligen blott till sitt inre. Pa de betydligaste gatorna, afvensom pa torgen rader mycken liflighet. Bland de sednare aro Stora torget , der Radhuset , Residenset och Hogvakten aro belagna, synnerligen vackert; afven platsen utanfor domkyrkan . Denna kyrka ar ny, uppford i modern italiensk stil och i korsform, med en imposant, af fyra doriska kolonner uppburen fronton, och ett, utaf tvenne afdelningar bestaende, torn med kupikt tak.	?
– Friedrich Karl Strombeck, sommaren 1839.

Nar kvarteren langs Stora Nygatan inom vallgraven ? pa platsen for de tidigare befastningsverken ? tillkom pa 1850-talet markerade det uppkomsten av en ny typ av bostadsomrade, det forsta hyreshusomradet for stadens borgare. De forsta husen uppfordes 1849, med nr 9 och nr 13. ^{[ 23 ]} Gatan kom att domineras av stenhus i tre vaningar med stora lagenheter, med attraktivt lage vid vallgraven och mot Tradgardsforeningen. Vid sidan av Sodra Hamngatan utgjorde detta ett exklusivt bostadsomrade i staden vid 1800-talets mitt. De som inte hade rad med stenhus var hanvisade till Haga och andra omraden utanfor vallgraven. Ar 1850 fanns 26 084 invanare i Goteborg. Pa 1840-talet forvandlades Gustaf Adolfs torg , Stora Torget , till ett omrade omgiven av byggnader for stadens forvaltning och styrelse (sedermera Goteborgs stadsfullmaktige ). Torghandeln flyttade till Fisktorget med Fiskhallen (Feskekorkan) och till Kungstorget med Saluhallen .

Den forsta stadsplanetavlingen i Sverige avgjordes i Goteborg 1863. En stadsplan for nybebyggelse faststalldes 1866, och nu genomfordes Goteborgs forsta totalsanering. Nar det hogborgerliga bostadsomradet skulle byggas i Vasastaden och Lorensberg maste befintlig bebyggelse rivas och 2 000 personer flyttas. Stadsplanen var tidstypisk med breda avenyer och planteringar. Genom Kungsportsavenyn med sina tradrader och monumentala hyresfastigheter i slutna kvarter pa bada sidor, hade omradet kontakt med den gamla stadskarnan. Omkring 10 procent av befolkningen i bostadsomradet kom att besta av grosshandlare. ^{[ 24 ]} Den tongivande arkitekten Adrian C. Peterson hade sjalv sin bostad vid Kungsportsavenyn 18. Byggnationen av Vasastaden (cirka 230 fastigheter i stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg) kan indelas i tva perioder, 1868-1890 samt 1890?1905:

• Forst bebyggdes de nordvastra och nordostra delarna av omradet med stenhus i 3-5 vaningar under perioden 1869?1890. Den forsta byggnaden uppfordes dock redan 1868 i kvarteret Kronoberg , vilket var en byggnad for Chalmerska Slojdskolan och 1872 en for Slojdforeningen. Ar 1872 bebyggdes kvarteret Kalmarehus med radhus och nagot senare uppfordes hyreshus i kvarteret Kastellholm . Den Hasselbladska angen i vaster borjade bebyggas samtidigt, och de forsta husen har var ocksa institutioner. Kjellbergska Flickskolan (Storgatan 3) byggdes 1869 och Amalia Hertz Stiftelse (Storgatan 5) 1870. Pa 1870-talet byggdes sedan bostadshus i de fem kvarteren langst ut mot vaster (kvarteren Boken ; Apeln ; Glasbjorken ; Almen och Alen ). Ytterligare tva institutioner tillkom i slutet av 1870-talet: Gota Coldinuordens hus ( Bellmansgatan 7-9) och valgorenhetsstiftelsen Eduard Magnus Minne (Viktoriagatan 13). ^{[ 25 ]}
• Sedan bebyggdes de mellersta delarna kring Vasaparken ? Vasaplatsen med stenhus i 5?6 vaningar under perioden 1890 - 1905 .

Ekonomisk historia [ redigera | redigera wikitext ]

Goteborg var en handelsstad med skogsprodukter som grunden for handelshusens verksamhet. Handelshusens stora betydelse som lank mellan svenska exportvaror och internationella marknader samt som kreditgivare at svensk industri borjade avta forst i borjan av 1900-talet . Moderna affarsbanker overtog kreditgivningen och industrin byggde upp egna forsaljningsorganisationer. Aven in pa 2010-talet finns nagra av Sveriges storsta handelshus i Goteborg ? Elof Hansson , Ekman & Co. med flera. Ar 1820 oppnades Goteborgs sparbank , den forsta sparbanken i Sverige, 1846 Goteborgs privatbank , 1864 Skandinaviska Kredit AB och 1871 oppnades AB Goteborgs Handelskompani .

Sjofarten var fram till 1860-talet en sjalvklar del av handelshusens verksamhet. De hade egna segelfartyg och nara anknytning till Gamla Varvet och Varvet Kusten. Ar 1865 utgjorde Goteborgs handelsflotta endast 14 procent av rikets. ^{[ 26 ]} Den segeldrivna handelsflottan utkonkurrerades av utlandska angfartyg. Under senare delen av 1800-talet bar tva av tre fartyg som anlopte Goteborgs hamn utlandsk flagg. De aldsta angfartygsforbindelserna fran Goteborg svarade Wilsonlinjen for genom forbindelsen till Hull (1850).

Stora Hamnkanalen forlorade sin funktion som hamn nar Goteborg borjade omvandlas fran handelsstad till industristad. Istallet byggdes nya kajer langs alvstranden . Under 1850-60-talen tillkom Skeppsbrokajen fran Stenpiren till Rosenlundskanalen . Pa 1860-talet anlades Lilla Bommens hamnbassang for kanalbatar. Jarnet och skogsprodukterna skulle fraktas fran Vanern via Gota alv och Trollhatte kanal till Goteborg. Rederier uppstod for denna verksamhet vid Vanerlandskapens kuster. En skutskeppare vid namn Axel Brostrom flyttade ned fran Kristinehamn , och visade vagen mot de moderna angfartygen pa 1870-talet. Aven renodlade rederier uppkom i Goteborg vid den har tiden. Packhuskajen byggdes pa 1870-talet och Masthuggskajen 1888-98. Gullbergskajen tillkom 1869?97, dels som en kolhamn for gasverket samt hamn for Vastgotabanans trafikomrade, dels som pramhamn .

Bland de forsta att introducera angkraft i Goteborg var Rosenlunds spinneri (1848). Vid seklets mitt var bomulls - och linneindustrin den dominerande industrigrenen i Goteborgsregionen. Kapitalstarka personer fran Goteborg grundade och finansierade textilindustrin utanfor Goteborgs stad, dar den kom att ligga pa grund av de huvudsakliga energikallorna (vattenkraft), sasom i Molndal , Molnlycke , Almedal , Lindome ? platser utefter Molndalsan , samt i Jonsered och Lerum . I flera fall var foretagarna britter eller tyskar med nara band till handelshusen.

Vid sidan av textilindustrin vaxte den mekaniska verkstadsindustrin fram; Keillers (1841), Lindholmens (1850) och Eriksbergs varv introducerade jarnet och angmaskinen i varvsindustrin. Pa 1910-talet passerade den mekaniska verkstadsindustrin textilindustrin som regionens viktigaste industrigren.

Aven annan industri uppstod; ett par sockerbruk var storst inom livsmedelsindustrin: 1836 kopte David Carnegie d.y. ett socker- och porterbruk vid Klippan , och verksamheten som vaxte fram i David Otto Franckes fotspar i Molndal var omfattande. 1896 startade Edmond Auguste Pellerin Pellerins margarinfabrik AB i Olskroken , vilken blev Sveriges storsta.

Manga verksamheter som idag forknippas med kommunen startades pa 1800-talet som privata foretag i Goteborg, som gasverket, sparvagen, elverken, vilka sedermera inlostes av Goteborgs stad. Icke desto mindre organiserades ett kommunalt renhallningsverk 1885 i Goteborg, men annu i borjan av 1910-talet var det bara Stockholm som kommunen overtagit renhallningen av stadens gator. Ar 1866 borjade man bygga kommunala kloak- och avloppsledningar i staden.

Efter att stambanan mellan Stockholm och Goteborg blivit fardigt byggdes ett jarnvagsnat ut fran Goteborg till andra delar av landet pa privat initiativ.

Kultur och politisk historia [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Goteborgs toppskikt och foljaktligen ocksa stadsstyrelse skulle kommunala utgifter begransas till sadant som i egentlig mening var av allmant gemensamt intresse. Ovriga uppgifter skulle overlatas till det privata initiativet. Synen pa kommunens och statens uppgifter forandrades kraftigt efter det demokratiska genombrottet pa 1920-talet . Enligt 1918 ars forfattningsreform antogs kommunal rostratt och den 40-gradiga rostskalan togs bort. Sarskilt stadens sociala institutioner samt den kulturella sfaren kom att paverkas.

Staden hade under 1800-talet sin speciella politiska pragel. Goteborg var visserligen en storstad, men saknade den stora ambetsmannakar som den centrala forvaltningen i Stockholm kravde, varfor kopmannen blev samhallets toppskikt fran allra forsta borjan. Handelshusen genererade kapital och skapade en penningaristokrati, som var valvilligt installd till de liberala ideerna och samtidigt ivrig att stodja sociala och kulturella projekt. ”G. har haft formanen av en hog allman- och medborgaranda med devisen ’rikedom forpliktar’”, enligt Svensk uppslagsbok . ^{[ 26 ]} Kulturlivet fick en blomstring tack vare enskilda medborgares intresse och ekonomiska stod. Omkring 1850?90 framstod Goteborg som ett radikalt alternativ till Stockholm pa det litterara och konstnarliga omradet. ^{[ 27 ]} Donationer till allmanna, sociala, kyrkliga och kulturella andamal var foreteelser som gav sarskild pragel at samhallet i Goteborg. De flesta utbildningsinstitutionen tillkom tack vare enskilda personers donationer; museer och bibliotek var resultat av enskilda initiativ, saval forsknings - som folkbibliotek . Nordens forsta folkbiblioteksbyggnad upprestes 1897 i Haga ( Dicksonska folkbiblioteket ). ^{[ 28 ]} Teater- och musiklivet var beroende av mecenater. Trots namn som Viktor Rydberg och Wilhelm Stenhammar menade Bjørnstjerne Bjørnson : "I Goteborg skrivs ingen dikt; dar skrivs fakturor."

I Goteborg var konfrontationen mellan liberalismen och konservatismen omvand till den i Stockholm. I huvudstaden var samhallets toppar konservativa, men ej i Goteborg. De nationella, kyrkliga och konservativa elementen aterfanns en trappa ned i staden, bland smahandlare, mindre foretagare, praster och andra tjansteman. Influenserna fran den vastsvenska schartauanismen och gammalkyrkligheten var tydliga. Det sarpraglade politiska livet i Goteborg holl i sig fram till 1922 med representanter for naringslivet som tongivande.

Integreringen av svenska judar underlattades av att Goteborg var modern och frisinnad, praglad av en livaktig miljo och en stark tidningspress. Ingenstans i Sverige hade judar sa hogt anseende som i Goteborg, menar Fredric Bedoire . Formogna svenska judar medverkade vid bildandet av Goteborgs privatbank och Skandinaviska Kredit AB. En del judar etablerade sig aven inom forlaggar- och tidningsbranschen, som David Felix Bonnier . ^{[ 29 ]}

Under fem decennier fram till 1900 okade befolkningen fran 26 084 till 130 619. Goteborgs befolkning okade snabbt under hela 1800-talet ? med undantag for koleraaren pa 1830-talet ? och hade vid seklets slut mer an tiodubblats. Bosattningen agde rum huvudsakligen utanfor den gamla stadskarnan. Nar befastningen runt staden revs utvidgades Haga, Goteborgs aldsta arbetarstadsdel, mot norr. Man byggde tatare och tvavaningshus, vilka idag aterfinns vid Skanstorget och Vastra Skansgatan. Arbetarna slog sig ned i Landala , Annedal , Masthugget och Majorna , vilka redan var delvis bebyggda. For att klara den snabba tillvaxten overtog Goteborgs stad en del ytteromraden, som forstaden Majorna med Alvsborgs Kungsladugard 1868, Annedal 1872, Landala och Tingstadsvassen 1883.

Hyreshuset hade som huvudsaklig bostadsform slagit igenom samtidigt som man borjade bebygga de nya bostadsomradena pa 1870-talet. De forsta landshovdingehusen byggdes 1875 i Annedal, en typ som kom att dominera arbetarstadsdelarna i staden. Pa 1960-talet revs storre delen av landshovdingehusen som hade byggts fore 1900. ^{[ 30 ]}

Nagot som ofta kannetecknade arbetarstadsdelarna var att de aterfanns i narheten av fabriker; Haga lag mitt emot Rosenlunds spinneri; i anslutning till Gamlestadens Fabriker aterfanns flera kvarter med landshovdingehus; Gardas sarskilda kannetecken var att bostaderna och fabrikerna lag intill varandra.

I Haga hade arbetarrorelsen i Goteborg sitt centrum. Pa Bergsgatan 24 bildades 1890 Goteborgs arbetarekommun , den forsta i Sverige. ^{[ 31 ]} Stadens forsta Folkets hus lag vid Skanstorget och vid Mellangatan etablerades Ny Tid . Naturlig samlingspunkt for arbetarnas moten och demonstrationer var ocksa innan Jarntorget byggdes Skanstorget. Heden var mal for forsta majdemonstrationerna .

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av 1900-talet fanns bostadsbebyggelsen nastan helt och hallet soder om Gota alv. Brohuvuden pa Hisingen etablerades; 1906 inforlivades Lundby och drygt fyra artionden senare Backa; Gotaalvbron oppnade 1939. I omedelbar anslutning till varven vaxte arbetarstadsdelar fram i Bramaregarden , Lindholmen och Rambergsstaden . Det var Goteborgs fororter som byggdes ut under det kommande seklet; hyreshusomraden tillkom i nordost och villaomraden i sydvast, renodlade bostadsomraden. Inom Vallgraven , Kungsportsavenyn och Gotaplatsen forvandlades under 1900-talet till renodlat city , omraden for kommers, forvaltning och kulturinstitutioner . Ostra Hamngatan och Kungsgatan inom vallgraven blev stadens fornamsta butiksgator, medan Vastra och Sodra Hamngatorna blev bank- och kontorsgator.

Ostra Hamnkanalens sodra del fylldes igen 1898?1900, fran Vallgraven vid Kungsportsplatsen till Sodra Hamnkanalen vid Brunnsparken . Strackan inneholl tre broar. Den nordliga delen av Ostra Hamnkanalen fran Stora Hamnkanalen vid Brunnsparken till Gota alv och Lilla Bommens hamn fylldes igen under maj?augusti manader 1936, den sista igenfyllningen av Goteborgs kanaler. Sex broar revs darmed.

Vastra Hamnkanalen fylldes igen 1903?05 varvid sju broar pa strackan Vallgraven-Stora Hamnkanalen miste sin funktion.

I borjan av seklet hade kulturinstitutioner fortsatt att uppforas genom donationsverksamhet. Rohsska museet (1916), Lorensbergsteatern (1916), Handelshogskolan (1923), Sjofartsmuseet vid Stigbergstorget (1933) och Konserthuset pa Heden tillkom. Aren 1915?1923 anlades Botaniska tradgarden i Anggarden . Under 1900-talet borjade samtliga institutioner fa statligt stod, forutom Konserthuset pa Heden som brann ned 1928. Ett nytt konserthus byggdes vid Gotaplatsen (1935).

Ar 1931 uppfordes Carl Milles stora Poseidonfontan pa Gotaplatsen, en given symbol for staden.

Under 1930-talet underminerades villkoren for det privata mecenatskapet. Rantefallet och penningvardets fall reducerade utdelningen fran donationsfonder i betydande utstrackning samtidigt som utgifterna steg kraftigt. Aven beskattningssystemet lade hinder i vagen for den traditionella donationsverksamheten.

Det orangefargade, numera grafargade Scandinavium uppfordes till Goteborgs 350-arsjubileum ar 1971.

Ekonomisk uppgang och nedgang [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1900 var 3 500 sysselsatta inom mekanisk industri; tva tredjedelar av arbetarstyrkan aterfanns vid stadens tre varv, och antalet anstallda okade under 1900-talet. Renassansen for svensk sjofart var en forklaring till expansionen inom Goteborgs varvsindustri. Inhemska varv hade pa grund av andra varldskriget svarat mot ett behov hos rederierna. ESAB i sin tur vaxte fram tack vare varvsindustrin.

Dan Brostrom tog steget till transocean linjesjofart ar 1907 genom tillkomsten av Svenska Ostasiatiska Kompaniet. Den alltmer vaxande sjofarten stallde aven krav pa nya battre hamnanlaggningar. Till att borja med byggdes Stigbergskajen 1906?1925 for andamalet och 1925 tillkom Marieholmshamnen som en mottagningshamn for smarre oljefartyg.

Goteborg intog vid tiden for forsta varldskriget en dominerande stallning i den svenska transoceana linjesjofarten, och hade mer an en tredjedel av det totala svenska tonnaget. Under de bada varldskrigen, sarskilt det forsta, drabbades Goteborgs handelsflotta hart med avseende pa manniskoliv och fartyg.

Vid tiden for forsta varldskriget var antalet anstallda i Goteborgsomradets industrier cirka 28 000, de flesta inom textil- och metallindustrin. Gamlestadens Fabrikers AB hade 1900 over 1 000 anstallda. Industrins andel av den totala sysselsattningen steg snabbare i Sverige an i nagot annat land. I mitten av 1900-talet gick den traditionella tekoindustrin i Goteborg tillbaka for att till slut forsvinna. Teko-, sko- och laderindustrin for hemmamarknaden utsattes for konkurrens fran utlandet. Under 1960?70-talen minskade personalen inom dessa branscher fran 13 700 till 5 700. Icke desto mindre lyckades verkstadsindustrin assimilera arbetskraften. SKF hade startats med hjalp av kapital fran textilindustrin 1907. Gamlestadens Fabrikers AB hade namligen fatt problem med sattningar i fabriksfastighetens fundament pa grund av den lerhaltiga jorden. Detta gjorde att lagren i vavstolarna skavde snett. Losningen pa problemet levererades av Sven Wingquists sfariska kullager och den s.k. snilleindustrin. Ar 1950 var SKF i Gamlestaden och Gotaverken de storsta arbetsgivarna, med vardera 5 700 anstallda. Tillsammans var dessa bada Sveriges storsta arbetsgivare. Pa Eriksbergs varv aterfanns 3 500 anstallda, pa Volvo och Lindholmen cirka 1 700 vardera.

Kannetecknande for 1900-talet ar emellertid att industrier och hamnanlaggningar koncentreras till Hisingens sydvastra del. Har fanns de tre varven, kvarnar, snickerifabriker, ESAB, Volvo och Rorstrands porslinsfabrik . Sannegardshamnen pa norra alvstranden, som byggdes for att ta hand om kolimporten som var nodvandig pa grund av industrialiseringen, byggdes under aren 1908?1914; Frihamnen invigdes 1922; Rya oljehamn togs i bruk 1930, var de stora oljebolagen snabbt utvidgade sina tankanlaggningar; Lundbyhamnen , som byggdes mellan 1947 och 1952, var en styckegodshamn med den dittills storsta kajplanen och varuskjul som utformats med tanke pa mekaniserad godshantering; vaster om Ryahamnen tillkom en ny oljehamn under 1950?60-talen, namligen Skarvikshamnen ; Torshamnen langst i vaster pa tillkom pa 1960-talet tillsammans med Skandiahamnen (1966) och Alvsborgshamnen .

Pa sodra alvstranden vaster om Stigbergskajen togs Nordens storsta fiskhamn i bruk 1910, Fiskhamnen . Aven om fiskeauktion fortfarande halls i Fiskhamnen kommer ravaran emellertid dit med lastbil. Aven pa sodra alvstranden byggdes nya hamnanlaggningar, som exempelvis Majnabbehamnen med "Londonpiren" mellan 1947 och 1952, och soder om Majnabbe oppnades Danmarksterminalen 1955. Men alvstrandens karaktar omskapades pa grund av att de stora trafikstraken ( E45 ) berovade hamnen narkontakten med den intilliggande stadsbebyggelsen. Pa 1960-talet genomfordes stora infrastrukturprojekt; Alvsborgsbron , Tingstadstunneln , E6 , Hogsboleden och Marieholmsleden .

Den ekonomiska historien ar inte utan kriser. I borjan av 1920-talet foll priserna pa aktier, fastigheter och varor; foretag gick i konkurs och flera banker maste rekonstrueras eller overtas av andra. Kriserna inom bankvarlden berodde pa att affarsbanker var agare i foretag de lanade pengar till. Darmed tog bankerna en dubbel risk pa grund av rollen som bade kreditgivare och agare. Goteborg har forlorat sin stallning som sjalvstandigt finanscentrum pa grund av koncentrationen inom bank-, finans- och forsakringsverksamheten. Huvudkontoren aterfinns i Stockholm . Gotabanken var den sista affarsbank som lamnade Goteborg.

Varvskrisen ar en annan som slagit Goteborg exceptionellt hart. Under 1970-talet fordubblades namligen varldshandelsflottan, nar Goteborg var en av varldens storsta varvsstader. Man hade satsat pa oljetankers, men tio ar efter den stora uppgangen for varvsnaringen var Goteborg praktiskt taget utraderad fran kartan over varvsstader. Oljekrisen 1973 /1974 paverkade efterfragan pa tonnage negativt. En term pa modet var stagflation .

Forutom att det fanns en overkapacitet pa varldstonnage fick Goteborgsvarven allt svarare att konkurrera med japanska och aven sydkoreanska varv. Krav pa rationaliseringar och strukturomvandlingar uppstod inom ett antal branscher. Under perioden 1987?1989 avvecklades eller forsaldes sa gott som all varvsindustri, rederiernas betydelse tynade och tekoindustrin reducerades ytterligare. Endast Volvo, Goteborgs svar pa bilismen, gick mot strommen, och hade 1970 lika manga anstallda som de tre varven tillsammans. Under den finansiella krisen pa 1920-talet hade efterfragan pa kullager sviktat, och for att finna en ny marknad for dessa beslot SKF att inleda biltillverkning 1926. Ar 1980 var antalet anstallda pa Volvo 20 000, dvs. fem ganger fler an vid SKF.

Periferin inlemmas [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 1907?1927 var Albert Lilienberg stadsingenjor, och under hans period genomfordes en ny typ av stadsplan. De sma enskilda gardarna ersattes med en oregelbunden, mer anpassad terrang, med oppna gardsrum omfattande hela kvarter. Typiska sadana hyreshusomraden ar Nedre Johanneberg , Bagaregarden och Kungsladugard .

Storre villaomraden ar Lorensberg , Landala Egnahem ovanfor Chalmers tekniska institut , Anggarden och Orgryte . Ar 1910 valde man ut atta omraden for egnahemsbyggnation. Landala bebyggdes forst. Lilienberg stod for planen och Carl Westman gjorde typritningarna till husen. Byggnaderna som uppfordes 1914?1922 utformades i nationalromantisk anda . Personer med smaborgerliga yrken flyttade in och nar radhusen byggdes pa 1920-talet fick de namnen "professorslangan" och "ingenjorslangan" . ^{[ 32 ]} Orgryte inkorporerades 1922.

Trots att flera villaomraden byggdes fran och med 1920-talet forefaller hyreshuset att vara den dominerande bostadsformen for goteborgaren. Landshovdingehusen var unikt for Goteborg och kom att satta sin pragel pa arbetarstadsdelarna anda fram till 1940-talet. Da aterfanns over 40 procent av Goteborgs lagenheter i dylika hustyper. Over halften av lagenheterna pa 1940-talet var pa ett rum och kok. ^{[ 30 ]}

Under 1800-talet hade arbetarstadsdelarna vuxit fram i omedelbar anslutning till fabrikerna. Men sparvagarnas utbyggnad mojliggjorde forlaggning av arbetarkvarter i mera perifera omraden. Goteborgs stad overtog sparvagarna den 1 januari 1900 och i oktober 1902 hade man elektriskt sparvagnstrafik pa linjerna Majorna ? Redbergslid , Majorna? Getebergsang , Redbergslid?Getebergsang samt pa Ringlinjen. Torsdagen den 20 juni 1940 rullade den forsta sparvagnen over Gotaalvbron till Lundby .

Pa 1930-talet avlostes idealen av strama lamellhus i funktionalistisk stil , sasom i Ovre Johanneberg och Bracke egnahem pa Hisingen. Goteborgs nye stadsbyggnadschef Uno Ahren var inspirerad av franska och tyska experiment med nya bostadsformer. Enligt de nya ideerna skulle ett industrialiserat stadsbygge ge mojlighet att skapa moderna halsobostader. Idealen byggde pa tankar kring hus i park istallet for i kvarter. Icke desto mindre maste man locka nya hyresgaster med gratis hyra nagra manader.

Befolkningen okade starkt under 1940-talet, dels pa grund av fodelse- och inflyttningsoverskott, dels pa grund av inkorporeringen av Vastra Frolunda landskommun 1945 och Backa 1948. Omkring 35 000 nya lagenheter byggdes i regi dels av s.k. allmannyttiga och kooperativa bostadsforetag, dels av sammanslutningar av privata byggmastare 1944?1955. De forsta bostadsomradena som bebyggdes var Torpa i oster, Norra Guldheden , Graberget , Bo , Slatta Damm pa Hisingen, Hogsbo i Vastra Frolunda och Kortedala . Norra Guldheden, som bebyggdes med hyreshus anpassade till den bergiga terrangen, stod klar till utstallningen 1945. Stadsdelen ansags vara en monsteranlaggning. I november 1953 flyttade de forsta hyresgasterna in i bostadsomradet i Kortedala och tva ar senare aterfanns har cirka 15 000 invanare.

Fran 1950-talets mitt massproducerades hyreshus ute i Biskopsgarden , Vastra Frolunda, Backa, Angered och Bergsjon . Aven Bjorkekarr bebyggdes pa 1950-talet. Torget som centrum for invanarna var idealet, med snar tillgang till sol och gronska i bostadsomradet. Doktor Fries Torg exempelvis ar centrum i grannskapet Sodra Guldheden, som borjade bebyggas 1949, ett omrade som ar typiskt for "folkhemmets bostadsomraden" , den typ av hus som byggdes mellan 1945 och 1960.

1960-talet medforde ett fortsatt stort fodelseoverskott for Goteborg, men inget inflyttningsoverskott. Under decenniet borjade man sanera arbetarstadsdelarna, en rivningsvag satte igang och befolkningen kunde evakueras till hyreshusomraden i nordost. Landshovdingehusen i Masthugget, Landala, Annedal, Olskroken demolerades. Den 1 januari 1967 inkorporerades Angered, Bergsjon, Torslanda , Tuve och Save , vilket var den storsta okningen av Goteborgs stads areal genom tiderna. Goteborgs areal okade fran 16 029 hektar till 38 389 hektar; befolkningen okade med 18 514 ? och darmed hade Goteborg 445 402 invanare 1967. Man fortsatte att exploatera stora omraden for storskalig flerfamiljsbebyggelse, till exempel Vastra Frolunda, Bergsjon, Hjallbo , Backa och Lansmansgarden .

Ar 1974 inkorporerades Askim , Styrso och Rodbo .

Angeredsbron som invigdes sondagen den 3 december 1978, blev den nya transportleden for Angeredsborna till arbetsplatserna vid industrierna pa Hisingen. Dittills hade farjan vid Nyebro ombesorjt forbindelserna mellan on och fastlandet.

Under perioden 1970-84 minskade Goteborgs befolkning fran 451 800 till 424 100 invanare. Resultatet blev flera outhyrda lagenheter, framst i nordostra Goteborg. Ar 1985 inleddes emellertid en period med svag okning av befolkningen, skiftad med spridda ar med sjunkande befolkningstal. Nyarsskiftet 1998/1999 hade staden drygt 459 500 invanare, mycket tack vare invandringen. Mer an var femte goteborgare hade da utlandsk bakgrund. ^{[ 33 ]} Pa hundra ar vaxte alltsa befolkningen fran 126 000 till 459 500.

Brandforsvar [ redigera | redigera wikitext ]

Goteborg fick sin forsta brandordning den 5 juli 1639 i 20 punkter, dar staden indelades i fyra fjardingar, som vardera hade en brandmastare som chef samt assistenter och rotmastare. Fem stegar och ett antal vattenspanner av lader utgjorde de forsta brandredskapen, inkopta av staden. Trang trahusbebyggelse, bristfallig utrustning, daliga brandvaktare som manga ganger larmade falskt, samt en allmant dalig overvakning gav Goteborg ett rykte om att vara den stad i landet som mest drabbades av forodande eldsvador. Eftersom det inte fanns nagon poliskar i Goteborg de tidigaste aren, overvakades lugn och sakerhet av stads- och brandvakter. Det var indelta soldater ur Alvsborgs regemente som bildade stadsvakten och en borgarebevapning som skotte brandvakten. Ar 1703 upplat magistraten var sitt rum at dessa vid Gustaf Adolfs torg . 1748 ars brandordning overtogs nattjansten av en sarskild vaktkar, som darmed befriade borgerskapet fran denna syssla. Det var den nyblivne radmannen, sedermera borgmastaren i Goteborg, Daniel Pettersson , som fick i uppdrag att utarbeta en ny brandordning for staden ? den da gallande var over 100 ar. Vaktkaren skulle ? mellan klockan tio pa aftonen och tills revelj blastes pa morgonen ? med tva man patrullera inom varje kvarter, och alltid foljas at. Som utrustning hade brandvakten en yxa och ett laderambar samt en lykta och pa varje helt timslag skulle han langsamt ropa: Fran eld och brand, fran fiendens hand, Beware Gud war stad och land ? samt ange klockslag.

Ett urval av handelser i Goteborgs historia [ redigera | redigera wikitext ]

1600-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1621 , 4 juni ? Goteborg grundades
• 1621, 8 oktober - Goteborg far sin forsta postiljon . Det var hollandaren Christoffer Retl som anstalldes som "stadens resande bud" for en lon pa 32 daler silvermynt samt dagtraktamenten. ^{[ 34 ]}
• 1624 - De sista borgarna flyttar fran Nya Lodose till Gustav II Adolfs Goteborg vid Otterhallan .
• 1624 , 24 februari - Slottsskogen skanktes till staden av Gustav II Adolf.
• 1627 - Goteborg oppnade landets forsta postkontor, forestandaren hette Herman Schmidt. ^{[ 34 ]}
• 1630 - Forsta skolan inrattades, en trivialskola "Allman skola till ungdomens undervisning i bokliga konster", i ett trahus pa domkyrkoplanen i hornet av Vastra Hamngatan och Kungsgatan .
• 1635 - Antalet invanare uppgick nu till 2 000.
• 1637 - Den allra forsta resan till Nya Sverige , Delaware i Nordamerika avgick, med orlogsskeppet Calmare Nyckel och jakten Fagel Grip .
• 1641 , 8 augusti - Forsta apoteket oppnades, senare kallat Enhorningen. Apotekaren Kilian Treutiger fick ansvaret.
• 1644 , 5 april - Den danske kungen Kristian IV inledde den sa kallade Hannibalsfejden med att ankra i Alvsborgsfjorden med 11 orlogsfartyg, i ett forsok att blockera Goteborgs forbindelser vasterut. ^{[ 35 ]}
• 1644, 20 april - Goteborgs kommendant Mannerskjold gick under natten over alven med 1200 man for att forstora ett danskt harlager vid Lundby kyrkogard, men slas tillbaka. ^{[ 35 ]}
• 1644, 30 april - Kung Kristian avseglade fran Goteborg efter rykten om att en hollandsk flottstyrka, hyrd av Louis de Geer , och under amiral Maerten Thijssens befal var i antagade. Han branner vid avfarden ocksa den danska skansen Gottenbrille pa Kyrkogardsholmen. ^{[ 35 ]}
• 1644, 1 augusti - Amiral Maerten Thijssens varvade hollandska flotta med 18 fartyg kom fram till Goteborg. Dessutom fanns kapade fartyg lastade med fisk och spannmal med i flottstyrkan. ^{[ 36 ]}
• 1645 I slutet av maj slogs ett danskt anfall tillbaka da en invasionsflotta under amiral Ove Gjedde stoppades vid alvmynningen av Maerten Thijssens, numera adlad Anckarhjelms, svenska flottstyrka. ^{[ 37 ] [ 38 ]}
• 1645, 25 maj - I en nattlig storm gick bland annat det danska amiralsskeppet St. Sofia med 54 kanoners bestyckning pa grund och sjonk soder om Buskar. ^{[ 39 ] [ 40 ] [ 41 ] [ 42 ]}
• 1645, 27 maj - I en ryttarstrid vid Landvetter med ca 500 man kavalleri fran vardera sidan, stoppas en dansk framryckning mot Goteborg under befal av stathallaren pa Varbergs fastning , Iver Krabbe , av Vastgota ryttare under overste Harald Stake . ^{[ 37 ]}
• 1645, 2 augusti - Stathallaren i Norge, Hannibal Sehestedt , gick over Gota alv vid Bohus med 600 man kavalleri , 300 dragoner och 3500 man fotfolk. Han marscherade darefter ner mot Goteborg. ^{[ 43 ]}
• 1645, 4 augusti - De dansk-norska trupperna hejdas vid Savean och Gullbergsang i " Slaget vid Ranangen ", da svenska trupper under befal av generalmajor Lars Kagg gar till motanfall. ^{[ 44 ] [ 45 ]}
• 1645, 5 augusti - Sehesteds trupper tvingas tillbaka over till Hisingen vid Larje, och de forfoljs norrut mot Bohus av cirka 1000 man svenskt kavalleri, 350 dragoner och 1000 man fotfolk samt artilleri. ^{[ 46 ]}
• 1646 , juni - Den forsta industriella anlaggningen, ett vantmakeri och repslageri , uppfordes av handelsman Hans Mackler och major Adrian Anckarhielm vid nuvarande Vallgatan. ^{[ 47 ]}
• 1647 , 27 mars - Goteborgs forsta gymnasium oppnades, "Gotheborgs Kongl. Gymnasium".
• 1650 - En ekskog med 2 000 trad vaxte fortfarande pa Stora Otterhallan.
• 1650 - Fastningen Nya Elfsborg borjade byggas pa Kyrkogardsholmen vid Gota alvs mynning.
• 1657 , 5 september - Under Krabbefejden anfoll den danske generalen Iver Krabbe svenska trupper vid Gamlestads bro, med delar av sitt kavalleri. Han drog sig tillbaka efter en kort strid. ^{[ 48 ]}
• 1660 , 4 januari ? Riksdagen sammankallades i Goteborg av Karl X Gustav , Kronhuset fick da fungera som rikssal . I samband med riksdagen dog kungen och hans fyraarige son, arvprinsen Karl, utropades som kung Karl XI av riksdagen.
• 1661, 21 mars - "Gotheborgz Bryggiare Gille" (Goteborgs Bryggare Gille ) startade sin verksamhet, da stadens magistrat hade godkant gillets stadgar. ^{[ 49 ]}
• 1669 , 2 januari - I en stor brand forstordes 50 hus i omradet som i dag begransas av Norr- och Ostra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget.
• 1669 , 10 maj - 80 hus forstordes i en brand, bland annat Radhuset, Kristine kyrka och Myntverket.
• 1676 , borjan av juli - Den norske stathallaren Gyldenløve forsokte innesluta Goteborg fran landsidan, i den sa kallade Gyldenløvefejden . Han invantar ocksa en dansk flotta som skall stanga till fran sjosidan. ^{[ 50 ]}
• 1676, 16 juli - Det danska 38-kanoners linjeskeppet København gick pa grund i Kalvsund , anfolls av svenska brannare utsanda av amiral Erik Sjoblad , och exploderade vid Kopenhamnsbadan nara Groto . ^{[ 51 ]}
• 1688 - En halsobrunn upptacktes vid Kopmansgatan, nara Kristine kyrka, av stadsmedicus Abraham Bex.
• 1699 , maj - Den forsta teaterforestallningen halls i Goteborg. Det ar den tyska truppen Die Chur-Sachsischen Hochteutschen Comoedianten , ^{[ 52 ]} som under ledning av Salomon Klockhaus och Johan Christian Kunst , bland annat ger komedier av Moliere och drama av Pedro Calderon de la Barca . ^{[ 53 ] [ 54 ]}

1700-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1700 - Stadens invanarantal var nu omkring 6 000.
• 1716 - Vardet av alla hus, tomter, los egendom och ovriga tillgangar i Goteborg uppskattas till 1,84 miljoner daler silvermynt. ^{[ 53 ]}
• 1717 , 2-3 maj anfaller Peder Tordenskjold Goteborg med en flotta , som dock slas tillbaka i hojd med Nya Varvet och Rya Nabbe pa Hisingen . ^{[ 55 ]}
• 1717 , 20 september - Karl XII besoker Goteborgseskadern. ^{[ 56 ]}
• 1719 - 22 juli, pa formiddagen ^{[ 57 ]} inleder Peder Tordenskjold ett nytt anfall pa Goteborg. Den 28 juli lamnar huvuddelen av den danska eskadern Rivo fjord , men natten till 27 september ar man tillbaka igen. Tordenskjold uppenbarar sig personligen pa Nya Varvet . ^{[ 58 ]}
• 1720 - Biljarden (eller Trycktaffel som den forst hette) kommer till Goteborg. Det var Stralsundaren och kallarmastaren Daniel Breid som inrattat spelet i Radhuskallaren . ^{[ 59 ]}
• 1721 , 15 april - En stor brand forstorde Goteborgs domkyrka och over 200 hus.
• 1731 , 14 januari ? Svenska Ostindiska Companiet grundades, vilket resulterade i ett stort ekonomisk uppsving for Goteborg.
• 1739 - Den samtida Goteborgsskildraren Eric Cederbourg berattade att det nu fanns strax over 1 000 hus i staden, och att dess invanare var 14 940 stycken.
• 1745 , 12 september - Ostindiska kompaniets fartyg Gotheborg strandar utanfor Nya Alvsborgs fastning, efter en hemresa fran Ostindien.
• 1746 , 14 januari - 196 hus forstordes i en kvartersbrand. Denna eldsvada resulterade i att en standig brandvakt inrattades tva ar senare.
• 1749 , 16 december - Stadens forsta regelbundna tidning kom ut, Gotheborgs Wecko-Lista , redaktor var Johan Georg Lange .
• 1754 , 30 november - Den forsta frimurarelogen instiftades.
• 1758 i juni - Ny stor eldsvada harjade det 5:e kvarteret, fler an 100 hus lades i aska.
• 1774 , 1 januari - Gotheborgs Allehanda borjade att utges, vilket var stadens forsta nyhetstidning.
• 1779 , 27 juli - Goteborgs forsta teater, Comediehuset ger sin urpremiar pa en konsert , i hornet av davarande Sillegatan (Postgatan) 10-12/Nedre Kvarnbergsgatan 16. ^{[ 60 ]}
• 1786 - 87 - Goteborgs forsta vattenverk tillkommer. Vattenledningen utgors av traror och med sjalvtryck fran Kallebacks kalla till stadens centrum.
• 1788 , 3 oktober - Kung Gustav III kom fram till Goteborg for att personligen leda stadens forsvar mot den dansk-norska arme som gatt ner genom Bohuslan i det sa kallade Teaterkriget . ^{[ 61 ]}
• 1792 - En stor eldsvada utbrot och bland annat eldharjades Palacehuset i Brunnsparken svart. 110 hus forstordes och 600 familjer blev hemlosa.
• 1793 - 1 400 manniskor blev hemlosa da alla utom tre hus pa Kvarnberget brann ned.
• 1794 - 84 hus i Nordstaden brann ned i en kvartersband.

1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1800 - Goteborg med forstaderna Haga , Masthugget och Majorna har 17 190 invanare.
• 1802 - Annu en storbrand och denna gang med 180 hus nedbrunna. Hela davarande affarscentrum och aven Domkyrkan. Nastan 3 000 personer blev hemlosa.
• 1804 - 218 hus vid Stora Otterhallan brann ned, vilket drabbade cirka 8 000 av stadens fattigbefolkning.
• 1813 , 29 maj - En bolagsstamma beslutar att Ostindiska kompaniet skall upplosas.
• 1813 - 96 hus forstordes vid brand pa Sillgatan . Denna brand omskrivs ibland som den sista av forna tiders stora brander i Goteborg.
• 1820 - Goteborg med forstaderna Haga , Masthugget och Majorna har 23 667 invanare.
• 1832 , 15 augusti - Gunnebo saljes till slaktarmastaren John Carlsson for 6 786 rdr bco. Darmed var den sista resten av John Hall d.y.s formogenhet borta. Detta var en epilog till John Hall & Co:s konkurs 1807 .
• 1834 , juli - Koleraepidemin brot ut i staden, och fram till oktober samma ar avled 1 830 personer, dar den sista raknas som landshovdingen Axel von Rosen . ^{[ 53 ]}
• 1851 , 28 juli - i Goteborg intraffade en total solformorkelse den 28 juli 1851. ^{[ 62 ]}
• 1854 , 4 juli - Telegrafforbindelsen mellan Goteborg och Stockholm tas i bruk, vars byra inrattas i vaning tva i Nya Fattigforsorjningshuset vid Stampen . Forsta direktoren for Elektriska Telegrafen var S. A. Schaar. ^{[ 63 ]}
• 1855, 1 juli - Goteborgs forsta brevlador satts upp i butiker vid: Skeppsbron, Kronhusgatan, Magasinsgatan, Kungstorget, Stampen och Landsvagsgatan. For sitt besvar att ta emot och lamna ut breven, fick butiken en ersattning med 1 skilling banco per brev. ^{[ 64 ]}
• 1859 , 3 december - Goteborgsposten publiceras for forsta gangen av bokhandlaren David Felix Bonnier . Tidningen utkommer tva dagar i veckan, onsdag och lordag.
• 1862 , 21 maj - En kvartersbrand drabbade 33 fastigheter i Majorna .
• 1865, 29 oktober - Den Malmska valen , det vill saga en ung blaval strandade pa Naset soder om Goteborg. Valen dodades och saldes till Goteborgs Naturhistoriska Museum som lat stoppa upp den.
• 1877 , 13 december - Forsta telefonforbindelsen upprattas i Goteborg, mellan staden och Jonsered . ^{[ 65 ]}
• 1891 , augusti - I samband med den stora Industriutstallningen i Goteborg i augusti 1891, kom den forsta bensindrivna bilen till Sverige. Det var goteborgsfirman Boye & Thoresen som latit importera en Daimler fran Frankrike , vilken stalldes ut pa massan. ^{[ 65 ]}
• 1898 , 25 maj - Den forsta elbilen kommer till Goteborg med angaren Gotha och levererades av Parisfirman Panhard & Levasser . Det ar Pellerins Margarinfabrik som bestallt fordonet. ^{[ 66 ]}
• 1899 , 19 oktober - Goteborgs forsta motorcykel (da kallad quadricykel ), hade importerats fran Paris och kordes av Knut Felix Bonnier (1831-1942). ^{[ 67 ]}

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 1900 - Invanarantalet i Goteborg var 130 619 personer.
• 1900 - 1 januari. Staden tog over sparvagnstrafiken fran det Londonbaserade Gothenburg Tramway Co Ltd for 1 282 400 kronor.
• 1900, 25 april - Den sista dodsdomen i Goteborg, avkunnas. Det var gjuteriarbetaren Axel Herman Svanteson Westerlund som ranmordat portvakten Johannes Johansson. ^{[ 65 ]}
• 1900, 25 november - Ett svart ras intraffade i hamnen , da ett cirka 100 meter langt och 25 meter brett avsnitt av Masthuggskajen sjonk ner i Gota alv . ^{[ 68 ]}
• 1901 , 17 augusti - Forsta taxameterdroskan sattes i trafik.
• 1902 , 29 juli - Forsta provturen med elektrisk sparvagn gjordes, pa strackan Jarntorget-Slottsskogsgatan.
• 1902, 3 november - Forsta numret av Goteborgs-Tidningen utkom, losnummerpris 2 ore.
• 1902, 5 december - Den forsta automobilklubben i Sverige - Goteborgs automobilklubb - konstituerades den 5 december med andamal att verka for automobilakningens utveckling och sammanslutning mellan dess utovare. Till ordforande valdes ingenjor, greve Gustaf Hamilton, till vice ordforande ingenjor H. Pripp och till sekreterare konsul Harald Grebst . ^{[ 69 ]}
• 1902, 26 december - Ett kraftigt ovader drog in over vastkusten , Skane och Norrland . Tak blaste av pa flera hus i Goteborg.
• 1903 , 29 maj - Det forsta taget pa Sarobanan avgick, mellan Goteborg och Saro.
• 1904, 23 oktober - Den kraftigaste jordbavningen i Sverige under modern tid drabbade Goteborg och ovriga Skandinavien. Cirka 11.30 och under cirka 2 minuter pagick den. Dess centrum lag utanfor Bohuskusten.ref> GT, 24 oktober 1904, "Jordbafning. Da marken gar i vagor." ^{[ 70 ]}
• 1905 , 9 september - En sparvagnsolycka vid Kampebron agde rum. En motorvagn korde ned i Stora Hamnkanalen efter en kollision mellan tva sparvagnar som resulterade i en ursparning.
• 1905, 26 september - Ett kraftigt jordskred intraffade vid Ramberget pa Hisingen . Nara en kilometer berordes och nio hus forstordes.
• 1905 - Vastra Hamnkanalen fylldes igen.
• 1906, 1 januari - Lundby socken pa Hisingen inforlivades med Goteborg, som darmed fick ett befolkningstillskott pa 12 000 personer.
• 1907 - SKF grundades.
• 1907, 1 maj - Den forsta Majblomman presenterades av Beda Hallberg .
• 1908 Tre nya territoriella forsamlingar tillkommer genom att Vasa forsamling utbryts ur Domkyrkoforsamlingen, Annedals forsamling utbryts ur Haga forsamling och en ny Masthuggsforsamling utbryts ur den gamla forsamlingen som byter namn till Oscar Fredrik. ^{[ 71 ]}
• 1908 , 15 april klockan 14.00 ^{[ 72 ]} - Angaren Gota Elf kantrade 30 meter fran Lilla Bommens hamn och 26 manniskor drunknade.
• 1909 , 30 november - En jattebrand utbrot pa Hisingen i ett upplag for tra och kol .
• 1910 , 9 juli - ett kvarter med upplagsskjul forstordes i en brand pa jarnvagsomradet mellan Jarntorget och Nya Skeppsbrokajen .
• 1910, 11 augusti - Tre arbetare begravdes nar en 100 meter lang vagg i en lertakt rasade under pagaende utlastning. Raset berodde pa ihardigt regnande.
• 1911 , 15 februari - En stor brand forstorde Bark o Warburgs bradgardar i Majorna, vilket resulterade i att hundratals manniskor blev arbetslosa.
• 1911, 23 mars - Den forsta flygningen i Goteborg sker pa Kvibergsfaltet . Det var piloten Rene Cozic fran Ostende som flog pa 50 meters hojd i nara fem minuter. Over 12 000 askadare fanns pa plats. ^{[ 65 ]}
• 1911, 18 september - Goteborgs gnisttelegrafstation, senare kallad Goteborg radio , oppnas for allman telegramtrafik fran " Gnistangen " i Kungsten . ^{[ 73 ]}
• 1913 , 8 maj - Stadens forsta brandbil kops in for 20 000 kronor. ^{[ 65 ]}
• 1914 , 9 mars - Ljudfilmen har officiell premiar pa Folkteatern i Goteborg. Biljettpriset lag mellan 25 ore och 1 krona. ^{[ 65 ]}
• 1915 , 19 september - En kvartersbrand i omradet Stampen forstorde en mangd gamla trahus och skadorna varderades till minst en miljon kronor.
• 1916 , 29 juli - Badorten Vargo Stjarnvik i Goteborgs skargard totalforstordes i en brand.
• 31 augusti 1920 - En tagolycka intraffade pa Goteborgs-Sarobanan da en vagn lossnade och tre personer omkom.
• 14 november 1920 - En stor brand utbrot och totalforstorde ett magasinsomrade i hamnen. Orsaken var ett mycket hogt vattenstand (+1,45 meter) i samband med ett ovader. I ett hamnmagasin som oversvammades forvarades karbid som i kontakt med vattnet orsakade en forgasning, varvid acetylen bildades och antandes, troligen av en passerande angare.
• 8 maj 1923 - Jubileumsutstallningen i Goteborg invigdes av kung Gustaf V till aminnelse av 300-arsjubileet. Till denna utstallning byggdes flera av Goteborgs numera valkanda byggnader och institutioner som Goteborgs konstmuseum , Goteborgs Konsthall , Liseberg , Botaniska tradgarden och Naturhistoriska museet .
• 25 juli 1925 - Den sa kallade Stromman & Larssonbranden brot ut pa Lundbysidan av Goteborgs hamn i en bradgard. 145 000 kvadratmeter brann ned och tva brandman omkom.
• 1926 - Volvo bildades som ett dotterbolag inom SKF.
• 28 juli 1926 - Tva personer omkom nar flygbaten nr 42 havererade i havet i narheten av Tistlarna .
• 13 januari 1928 - Goteborgs konserthus pa Heden brann ned i en valdsam eldsvada.
• 1931 - Tre brandman omkom och ett tiotal skadades vid en brand i Hanssons fyrverkerifabrik som ledde till en rad explosioner.
• 15 februari 1932 - En man placerade en storre dynamitladdning i forstugan pa det hus pa Vegagatan 3 ^{[ 74 ]} dar hans hustru bodde. Explosionen dodade tre personer och flera skadades.
• 1932, 8 augusti, klockan 12.00 - Greta Garbo kom till Goteborgs hamn med Svenska Amerika Linjens M/S Gripsholm . ^{[ 75 ]}
• 1934, 2 juli - Reguljar flygtrafik mellan Goteborg och Stockholm oppnas av ingenjor Olle Ekman. ^{[ 76 ]}
• 1935 , 5 februari - Hindas hotell forstordes i en brand dar en person omkom.
• 1939 , 26 november - Gotaalvbron invigs i en snostorm.
• 1940 , 20 april - Ett tyskt bombplan av typ Heinkel He 111 traffades av svenskt luftvarn over Molndal, och stortade pa Hinsholmen. ^{[ 77 ]}
• 1940 , 10 juli - Fyra svenska jagare inkopta i Italien kom fram till Goteborg efter en aventyrlig resa, den sa kallade Psilanderaffaren . Tva av jagarna blir darefter ett valbehovligt tillskott till svenska flottans Goteborgseskader . ^{[ 78 ]}
• 1940 , 17 september - Nio personer avled och 28 skadades nar ett persontag fran Goteborg pa vag norrut kolliderade med ett lokaltag pa Vastkustbanan vid skansen Lejonet .
• 1942 , 31 mars - Sent pa kvallen lamnade tio norska kvarstadsbatar Goteborgs hamn med destination England. Avsikten var att segla igenom den tyska Skagerraksparren , men bara tva av fartygen kom igenom. ^{[ 79 ]}
• 1943 , 3 april - Vid en explosion vid Nya Varvet omkom sex personer.
• 1944 , 2 april - Ett amerikanskt bombplan av typ B-24 Liberator landade pa Torslanda, med avsikt att avgora om flygplatsen kunde vara reservflygfalt i den kommande hemliga kurirflygverksamheten, Operation Sonnie , mellan neutrala Sverige och England. Flygplatsen godkandes. ^{[ 80 ]}
• 1944 , 8 september - Engelska och tyska krigsfangar, bland annat delar av tyska Afrikakaren , utvaxlades i Goteborg efter svensk medling. ^{[ 81 ]}
• 1945 , 7 maj - Den tyska ubaten U 3503 tvingades kasta ankar utanfor Vinga efter ett allierat flyganfall. Ubaten sanktes dagen darpa av sin egen besattning. ^{[ 82 ]}
• 1945 , 8 maj - Fredsdagen firades, och 60 000 manniskor samlades pa Gotaplatsen . Alla Goteborgs kyrkklockor ringde mellan 08.00 och 08.30. Den valdiga klangen hordes langt utanfor stadens granser. ^{[ 83 ]}
• 1947 , 16-17 oktober - Helan och Halvan upptrader pa Lorensbergs cirkus. De gav tva forestallningar per kvall. ^{[ 84 ]}
• 1949 - Den forsta tobaksautomaten i Goteborg installeras vid Kopmansgatan. ^{[ 65 ]}
• 1949, 30 juli - Ett 300 meter langt magasin brann upp i kvarteren kring Statens Jarnvagar (SJ) och Bergslagernas Jarnvagars stationshus vid Bergslagsgatan.
• 1950, 22 april - Centralpolisen i Goteborg borjar med "radiomotorcykelpatrull" (mc-poliser). ^{[ 85 ]}
• 29 maj 1958 - Nya Ullevi , Sveriges storsta idrottsarena, invigs.
• 1959 , 16 januari - stadens forsta lapplisor anstalls. ^{[ 86 ]}
• 1974, 26 september. Nagra sa kallade " nollor " fran Chalmers tekniska hogskolas E-sektion, klistrade skyltfargad tejp med bokstaverna "Ank" over "Got" pa ett antal vagskyltar som normalt visade vagen till Goteborg. Pahittet fick stort genomslag i vastsvensk massmedia. ^{[ 87 ]}
• 1975, Goteborgs aldsta foretag upphor - Apotek Enhorningen som startades 1642 av Kilian Treutiger (1611-1676) vid Sodra Hamngatan 13.
• 1976 , november - Kungstorget ockuperades i en vecka av ett stort antal miljoaktivister som motsatte sig bygget av ett parkeringsgarage under torget. Slutligen gav socialdemokraterna med sig och stoppade planerna pa garaget.
• 12 mars 1992 - Tretton manniskor omkom och 29 skadades nar en stromlos sparvagn sparade ur och korde in i vantande resenarer och bilister vid Vasaplatsen .
• 17 november 1995 ? En ovanligt kraftig snostorm drabbade Goteborg ovantat hart. Ovadret uppstod i samband med en ocklusionsfront . Det foll mellan fem och sex decimeter nysno pa en natt, och kombinerat med friska vindar blev det for mycket for att snorojningen skulle klara av det. Skogarna drabbades hart och all trafik, tag, bilar, sparvagnar, lamslogs. Morgonen darpa holls skolor och de flesta affarer stangda pa grund av att det inte gick att ta sig dit. Eftersom sparvagnstrafiken stalldes in fylldes vaxlarna med is sa att trafiken inte gick att fa i gang pa flera dagar efterat.
• 30 oktober 1998 ? 63 ungdomar omkom i en brand pa ett disco pa Hisingen.

2000-talet [ redigera | redigera wikitext ]

• 14 juni|14 till 16 juni 2001 ? Goteborg stod vard for ett EU-toppmote dar Sverige for forsta gangen fick besok av en sittande amerikansk president, George W. Bush . Demonstranter och poliser drabbade samman i en omtalad kedja handelser som har fatt namnet Goteborgskravallerna .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Goteborgs kanaler

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Acerbi, Giuseppe (1958). Resa i Sverige . Bokvannens bibliotek, 0347-8386 ; 42. Stockholm: Sallsk. Bokvannerna. Libris 8198435  
• Winqvist, Tore, red (1973). Askim genom tiderna: en bok om historia, natur och bebyggelse . Askim: Askims kommun. sid. 42. Libris 731393  
• Baum, Greta (2001). Goteborgs gatunamn 1621 t o m 2000 . Goteborg: Tre bocker. Libris 8369492 . ISBN 91-7029-460-7  
• Berger, Goran; Bergbom, Per (1995). Goteborg till fots: [kultur, historia, mat, shopping, nojen] . Skovde: Smedtorp i samarbete med Goteborg & Co. Libris 7797689 . ISBN 91-972616-0-2  
• Garellick, Robert (1997). Goteborg fore gravskoporna: ett bildverk . Stockholm: R. Garellick. Libris 7452031 . ISBN 91-630-5465-5  
• Goteborg , STF -landskapsserie, 1978
• Henriksson, Dick; Alveby, Rustan; Gillis, Lars (1994). Vart levebrod: Goteborgsregionens naringsliv i gar, i dag och i morgon . Goteborg: Akademiforl. Libris 7225268 . ISBN 91-24-16635-9  
• Linne, Carl von (1965). Carl von Linnes Vastgotaresa: forrattad 1746 (2. uppl.). Stockholm: Natur o. kultur. Libris 694442  
• Moberg, Carl-Axel; Schanberg, Sven, red (1968). Vagen till Goteborg: en kronika och bokfilm om den langa vagen till Alvsborgsbro och Tingstadstunnel . Goteborg: Goteborgs gatunamnd. Libris 849667  
• Rundqvist, Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg: 1619-1982 . Goteborg forr och nu, 0348-2189 ; 17. Goteborg: Goteborgs hembygdsforb. Libris 504662  
• Schanberg, Sven (1981). Goteborg . Vara levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219160 . ISBN 91-20-06274-5  
• Statistisk arsbok for Goteborg 1999 . Goteborgs statistik, 99-0875351-7. Goteborg: Goteborgs stadskansli. 2000. Libris 8203449  
• Ohnander, Bengt A. (1990). Goteborg berattar mer . Goteborg: Tre bocker. Libris 7592821 . ISBN 91-7029-059-8  
• Ohnander, Bengt A. (2007). Goteborgs kanaler och broar berattar . Goteborg: Tre bocker. Libris 10538881 . ISBN 9789170296307  
• Bæckstrom, Arvid (1923). Studier i Goteborgs byggnadshistoria fore 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria . Svensk byggnadskultur ; 2. Stockholm. Libris 822082  
• Gulin, Sven (1977). Goteborgs hjarta: en bok om manniskor, affarer och byggnader kring Kungsgatan. D. 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning fran Carolus Rex till Vastra Hamngatan . Goteborg: [Gulins/Pepita]. Libris 164477  
• Brandsjo, Kaare; Brandsjo, Kaare (1988). I brandmannaminne: berattelser om brander, katastrofer, raddningsinsatser forr och nu . Hudiksvall: Winberg i samarbete med Svenska brandforsvarsforen. Libris 7761687 . ISBN 91-87004-15-1  
• Cederbourg, Eric; Hemning, Henning Gustaf (1864). Anteckningar ur radman Eric Cederbourgs Beskrifning ofver Gotheborg: utgifven ar 1739 jemte bihang, innehallande upplysningar dertill samt kronologisk forteckning . Goteborg. Libris 1978972  
• Soderberg, Bertil (1997). Fran tornvaktartid till modern raddningstjanst: [raddningstjansten 125 ar] . Goteborg. Libris 11876591  
• Rydqvist, Carl Magnus (1860). Historisk-statistisk beskrifning ofver Goteborg: fran dess anlaggning till narvarande tid . Goteborg. Libris 1519570  

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Varmlands brandhistoriska klubb
• Statistisk Arsbok for Goteborg

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Bergwall, Johan (1821). Historisk underrattelse om staden Gotheborgs betydligaste varu utskeppningar under en tid af 160 ar, eller fran ar 1660 till och med ar 1820 . Goteborg: Norberg. Libris 19235159 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-8231038  
• Bjorkfeldt, Leonard; Otto, Carl (184?). Plan och panorama ofver Gotheborg . Gotheborg: Bonnier. Libris 10959483 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:repos-1068  
• Bjorklund, J; Rydberg, Viktor; Berger, C. G (1859-1862). Goteborg med dess omgifningar framstalldt i taflor : Gothenburg and its environs in pictures = Gothenburg und seine Umgegend in Bildern . Goteborg. Libris 12743595 . https://runeberg.org/gotmo/  
• Bolander, Gustaf Eric (1825-1826). Strodda antekningar rorande Gotheborg . Goteborg. Libris 17208401 . https://runeberg.org/bgesgot1/  
• Carlen, Octavia (1869). Goteborg : beskrifning ofver staden och dess narmaste omgifningar : ny handbok for resande . Stockholm: Oscar L. Lamms forlag. Libris gtf5c007df821vl9 . https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Carl%C3%A9nO/titlar/G%C3%B6teborgBeskrifning/sida/i/faksimil  
• Femarsberattelser for Goteborgs och Bohus lan
• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1924). Det gamla Goteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag . Goteborg. Libris 2054905  
  • Del 1 . 1919-1920. Libris 2054906 . https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/FredbergCRA/titlar/DetGamlaG%C3%B6teborg1/sida/9/faksimil  
  • Del 2 . 1921-1922. Libris 2054907 . https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/FredbergCRA/titlar/DetGamlaG%C3%B6teborg2/sida/11/faksimil  
  • Del 3 . 1922-1924. Libris 2054908 . https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/FredbergCRA/titlar/DetGamlaG%C3%B6teborg3/sida/11/faksimil  
• Fangstfolk och bonder : om forntiden i Goteborg . Goteborg: Goteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 10076111 . ISBN 91-85488-84-4  
• Fastningen Goteborg : samlingar till stadens arkeologi . Molndal: Avdelningen for arkeologiska undersokningar, Riksantikvarieambetet. 2006. Libris 10167883 . ISBN 91-7209-418-4  
• Goteborg : en oversikt vid trehundraarsjubileet 1923 over stadens kommunala, kulturella och sociala forhallanden samt viktigaste naringsgrenar . Skrifter utgivna till Goteborgs stads trehundraarsjubileum genom jubileumsutstallningens publikationskommitte, 99-0061987-0 ; 20. Goteborg: Utg. 1923. Libris 1481949 . https://runeberg.org/gbg1923/  
• Hus, manniskor, minnen . Skrifter utgivna av Bohuslans museum och Bohuslans hembygdsforbund, 0280-4174 ; nr 93. Goteborg: Lansstyrelsen i Vastra Gotalands lan. 2016. sid. 288-296. Libris 19352952 . ISBN 9789176862742  
• Ljunggren, Erik Gustaf (1855). Karta ofver staden Gotheborg med dess omgifningar och alla underlydande egor . Libris 10959485 . http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:repos-1070  
• Ribbefors, Pether (2021). Staten och staden : statliga avtryck i Goteborg under 400 ar . Goteborg: Lansstyrelsen Vastra Gotaland. Libris k004k34nhc1xhpn3 . ISBN 9789152719909  
• Tersman, Ake (2003). Kilen mot Kattegatt : historia i Saveans dalgang  : en berattelse om dramatiska och krigiska skeenden under 1500- och 1600-talen i den smala kilen mot Kattegatt, inklamd mellan danska Halland och norska Viken, Bohuslan, och om striderna i Lodose, Nylose, Orgryte, Ugglum, Savedalen, Partille, Lerum, Bergum och Skallsjo. Berattelsen om den nya staden Goteborg . Savedalen: A. Tersman. Libris 9060337 . ISBN 91-631-3631-7  
• Akerblom, Fredrik (1899). Tidsbilder fran Goteborg pa 1820-talet. 1:a saml . Goteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1645896 . https://runeberg.org/afgbg1820/  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Goteborgs historia .
  Bilder & media

v   ?   r Goteborg Indelning och regioner Storgoteborg  · Goteborg  · Hisingen  · Partille  · Molndal  · Goteborgs kommun  · Goteborgs stad  · Inom Vallgraven  · Skargarden  · Vastkusten  · Mellanomrade  · Stadsdelar  · Stadsdelsnamnderna  · Stadsomraden  · Hamnen  · Sodra Alvstranden  · Lilla Bommen  · Bohuslan  · Vastergotland  · Vastra Gotalands lan  · Vastsverige  · Vastra Gotalandsregionen  · Gotaland  · Kammarratten i Goteborg  · Hovratten for Vastra Sverige Sport- & kultur- evenemang Bokmassan  · Gothia Cup  · Goteborg Basketball Festival  · Filmfestivalen  · Goteborgsvarvet  · Hammarkullekarnevalen  · Konstbiennalen  · Kulturkalaset  · Partille Cup Historia Goteborgs historia  · Arendal  · Befastningarna  · Bragebacken  · William Chalmers  · Diskoteksbranden  · Goteborgskravallerna  · Goteborgs musikliv  · Hisingsbron  · Jubileumsutstallningen  · Kanalerna  · Konstlivet under 1700- och 1800-talet  · Kungsporten  · Ostindiefararen Gotheborg  · Ostindiska Companiet  · Sarobanan  · Torslanda flygfalt  · Varvsindustrier: ( Eriksberg  · Gotaverken  · Lindholmen  · ) Varvskrisen  · Gamla Alvsborg Platser (torg, gator och parker) Avenyn  · Backaplan  · Botaniska  · Brunnsparken  · Baltespannarparken  · Delsjon  · Drottningtorget  · Feskekorka  · Frolunda torg  · Gustaf Adolfs torg  · Gotaplatsen  · Heden  · Jarntorget  · Korsvagen  · Kungsgatan  · Kungsportsplatsen  · Kungstorget  · Linnegatan  · Nordstan  · Ramberget  · Slottsskogen  · Tradgardsforeningen  · Vinga  · Wieselgrensplatsen Sport-, kultur- & nojes- anlaggningar Barken Viking  · Bergakungen  · Draken  · Heden  · Goteborgs konsthall  · Goteborgs konstmuseum  · Rohsska museet  · Gamla Ullevi  · Ullevi  · Scandinavium  · Frihamnen  · Liseberg  · Operan  · Stadsmuseet  · Stadsteatern  · Stora teatern  · Roda Sten konsthall  · Svenska Massan  · Universeum  · Varldskulturmuseet Byggnader Hotel Eggers  · Sahlgrenska Universitetssjukhuset  · Skansen Kronan  · Skansen Lejonet  · Gothia Towers  · Domkyrkan  · Hagakyrkan  · Oscar Fredriks kyrka  · Skanskaskrapan  · Kronhuset  · Radheska huset  · Landshovdingeresidenset  · Citygate  · Synagogan  · Nasirmosken  · Gunnebo slott  · Karlatornet  · Feskekorka  · Masthuggskyrkan  · Garda Vesta  · Kineum  · Clarion Hotel Draken  · Hotel Royal, Goteborg Trafik och kommunikation Angeredsbron  · Bergsjotunnlarna  · Fattighusan  · Centralstationen  · Gotaalvbron  · Kungsportsbron  · Gotatunneln  · Chalmerstunneln  · Lundbytunneln  · Tingstadstunneln  · Goteborgs sparvag  · Vasttrafik  · Vasttagen  · Landvetter flygplats  · Farjelinjen Goteborg?Frederikshavn  · Kollektivtrafiken  · Vastlanken  · Pendeltaget  · Gardatunneln  · Lisebergslinjen  · Stombussarna  · Nils Ericsonterminalen  · Styr & stall  · Marieholmstunneln  · Alvsborgsbron  · Alvsnabben Projekt: Goteborg  · Musik i Goteborg

v   ?   r Staden Goteborg och dess historiska foregangare Lodose  · Nya Lodose  · Alvsborgs stad  · Karl IX:s Goteborg  · Goteborg