Gotaplatsen

Gotaplatsen
Gotaplatsen ar 2004 med Poseidonstatyn . I bakgrunden Kungsportsavenyen . Till hoger Stadsbiblioteket .
Namngiven 1914 (invigd 1923)
Lage
Plats Lorensberg , Goteborg , Sverige
Anknyter till Kungsportsavenyen ,
Viktor Rydbergsgatan,
Stenhammarsgatan,
Karin Kavlis Plats ,
Gosta Rahmns gata,
Berzeliigatan
Betydelse
Monument Poseidon med brunnskar
Anvandning motesplats vid parader, forbindelse mellan kulturinstitutioner
Byggnader Goteborgs konstmuseum , Stadsteatern , Goteborgs konserthus

Gotaplatsen ar en stor oppen plats i sodra anden av Kungsportsavenyen i stadsdelen Lorensberg i Goteborg . Den ringas in av nagra av stadens storre kulturinstitutioner som Goteborgs stadsbibliotek , Stadsteatern , Goteborgs konstmuseum , Goteborgs Konsthall och Goteborgs konserthus , och ar i norr aven punkten dar Berzeliigatan byter namn till Viktor Rydbergsgatan .

Bakom konstmuseet ligger Nackrosdammen , Landsarkivet och Hogskolan for scen och musik vid Goteborgs universitet i byggnaden Artisten samt Humanistiska fakulteten.

Utstrackning [ redigera | redigera wikitext ]

Gotaplatsen tacker en rektangular yta runt motet mellan Berzeliigatan och Viktor Rydbergsgatan. Detta inkluderar vagen i Kungsportsavenyens sodra forlangning, mellan Stadsbiblioteket och kvarteret med biograf Gota . Dessutom finns gatuadresser med namnet Gotaplatsen langs med nordsidan av Goteborgs konstmuseum. Gotaplatsen tacker saledes en framfor flera kvarter. [ 1 ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Gotaplatsen sa som den sag ut 1944. Till vanster syns Stadsteatern och till hoger konstmuseet. I bakgrunden, mitt i bild ses Milles Vingarna pa sin kolonn, som flyttades hit i slutet av 1939. Vid den har tiden var det aven bilparkering pa mitten av Gotaplatsen.
Poseidon med konstmuseet i bakgrunden till hoger, med skulpturen Vingarna , restaurangen Fond, Artisten till vanster och an langre bak Lisebergstornet .

Forsta aren och Konstmuseet [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1914 fick Gotaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var omradet obebyggt, och en del av Landeriet Lorensberg , senare Lorensbergsparken . Gotaplatsen ritades av arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och bygget paborjades 1921 for att fardigstallas till Goteborgs 300-arsjubileum, Jubileumsutstallningen 1923 , da Konstmuseet och Konsthallen i klassicistik stil stod klara.

En stor del av sodra delen av Gotaplatsen ar terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju hoga valv. Fram till mitten av 1990-talet lag konstmuseets ingang langst upp i denna valvgang. 1996 invigdes den nuvarande entren som ar insprangd i berget under museet, ett antal plan langre ned, narmare gatuplanet, dar ocksa Hasselblad center och restaurangerna Mr P och Toso ar inrymda. Mitt emot Goteborgs konsthall , som ligger som en fristaende sidobyggnad till konstmuseet i Gotaplatsens sydostliga horn, stod en triumfbage som var ingangen till utstallningsomradet under Jubileumsutstallningen. Denna triumfbage revs cirka 1928. Aren 1923?1926 fanns Johan Tobias Sergels bronsbyst av Gustav III pa ett podium av svart marmor placerad uppe pa den ostra sidan av terrassen framfor konstmuseet.

1930- och 1940-talen [ redigera | redigera wikitext ]

Klockan 19.15 den 24 september 1931 invigdes Carl Milles staty Poseidon pa Gotaplatsen, men redan 20 november 1927 hade brunnskaret placerats dar, med inslag av vidunder, tritoner , najader , fiskar och sjojungfrur . Ar 1931 borjade man anlagga Goteborgs stadsteater , som invigdes den 29 september 1934 . Aret darpa, den 4 oktober 1935, invigdes det funktionalistiska konserthuset som byggts pa andra sidan Gotaplatsen, nedanfor konsthallen. Kring 1940 flyttades Milles 270 centimeter hoga skulptur Vingarna fran sin tidigare plats pa Bastionsplatsen innanfor Vallgraven och placerades pa en hog kolonn, ungefar dar bysten av Gustav III tidigare stod.

Stadens styrande uttryckte sig sa har om Poseidon: "Att i sjofartens stad Goteborg uppsatta en staty av Poseidon, en av den forngrekiska mytologins overgudar och havets harskare, kan inte annat an gladja varje sann goteborgare."

Senare ar [ redigera | redigera wikitext ]

Tre kvinnor sitter pa en bank vid Gotaplatsen i Goteborg, 1952. I bakgrunden Carl Milles staty Danserskorna.

Den 15 juni 1950 startade det forsta Midnattssolsrallyt (senare Svenska Rallyt ) fran Gotaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23). [ 2 ]

Parkeringsplatserna framfor biografen Gota vid Gotaplatsen, togs bort i februari 1965. Skalet var att korsningen Avenyn-Berzeliigatan var mycket olycksdrabbad och dar en av anledningarna var de parkerade bilar som skymde sikten for de som kom fran Berzeliigatan och skulle svanga ner pa Avenyn. Aven bilister fran Viktor Rydbergsgatan hade svart att upptacka bilar pa Avenyn. Utrymmet som da skapades direkt utanfor Gota anvandes som bussfil. [ 3 ]

Ar 1967 oppnade Goteborgs stadsbibliotek . Detta ligger granne med Lorensbergsteatern , nedanfor Stadsteatern pa andra sidan Berzeliigatan vid Lorensbergsparken .

1968 stod en ostlig tillbyggnad av konstmuseet fardig, ritad av arkitekten Rune Falk.

I april 2016 invigdes vattenspelet mellan Stadsbiblioteket och Gotapalatset . Det kostade 30 miljoner kronor att anlagga. [ 4 ]

Bildgalleri [ redigera | redigera wikitext ]

Har nedan syns bilder pa institutioner med mera som ligger runt om Gotaplatsen.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ (Kartvisning i hitta.se). hitta.se. Last 6 juni 2016.
  2. ^ Bilen gar vidare : 50 ar med KAK i motorismens tjanst : en bokfilm , Per-Erik Lindorm , Kungliga Automobilklubben , Stockholm 1953, s. 76
  3. ^ GHT, 26 februari 1965, "P-platserna vid Gotaplatsen forsvunna."
  4. ^ Johanna Hagstrom, Cecilia Vaccari (2 maj 2016). ”Har ar det utskallda vattenspelet pa Gotaplatsen” . Goteborgs-Posten . https://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/h%C3%A4r-%C3%A4r-det-utsk%C3%A4llda-vattenspelet-p%C3%A5-g%C3%B6taplatsen-1.275074 . Last 2 maj 2016 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • 100 utmarkta hus i Goteborg. . [Arkitekten och staden] ; [3]. Goteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Goteborgs stadsmuseum i samarbete med Goteborgs-posten. 2001. sid. 136-137. Libris 8379794 . ISBN 91-85488-54-2  
  • Goteborg , Sven Schanberg 1981
  • Goteborg berattar , Bengt A. Ohnander 1988
  • Goteborg till fots , Goran Berger 1995
  • Goteborgs Gatunamn 1621-2000 , Greta Baum 2001.
  • Deglangarens Goteborg , Lars Froberg 1994.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Bjur, Hans; Engstrom Krister (2018). Lilienbergs stad: Goteborg 1900-1930 (Forsta upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 108?129. Libris 20872931 . ISBN 978-91-87553-23-3  
  • Carlsson, Sture (1998). ”Gotaplatskultur”. Mangfald / Lennart Nilsson (red) (Goteborg : SOM-institutet, [1998]): sid. 257-268.     Libris 2842783
  • Jadelius, Lars (1992). ”Gotaplatsen: mojligheternas plats”. Nordisk arkitekturforskning (Aarhus : Nordisk forening for arkitekturforskning, 1992-) 1992 (5:4),: sid. 85-100 : ill. ISSN 1102-5824. ISSN 1102-5824 ISSN 1102-5824 .     Libris 2820913

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]