Fralsning

Fralsning betyder raddning och befrielse. Ofta har det en religios innebord och avser raddning fran synd och de lidanden och svarigheter den for med sig. Det kan dock aven syfta pa raddning i storsta allmanhet, till exempel med hjalp av en livboj ? ibland kallad fralsarkrans .

I overford bemarkelse kan fralst ocksa betyda entusiastisk och hanford.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Laran om fralsningen kallas soteriologi . Etymologin bakom namnet ar det grekiska ordet soteria som betyder 'fralsning', 'raddning', 'befrielse'. Soterias rot ar det grekiska sos som betyder 'frisk', 'hel', 'oskadd'.

Det svenska ordet fralsning ar ett gammalt svenskt ord for "befrielse". Ordet kan harledas fran frihalsning , vilket betydde att en tral befriades fran sitt halsjarn och forklarades fri. Ordet anvandes av de forsta missionarerna i Skandinavien for att beskriva hur Jesus befriar de kristna fran slaveri under synd , lidande och dod .

Forst efter att ordet fatt sin religiosa betydelse kom det att ocksa betyda raddning i mer allman mening. (Jamfor ordet "fralsarkrans" = "livboj".)

Fralsning enligt kristendomen [ redigera | redigera wikitext ]

Fralsning ar ett grundbegrepp inom kristen teologi . Det beskriver hur manniskan till kropp , sjal och ande raddas fran synd, lidande och dod till evigt liv i harmoni med Gud . Den kristna kyrkan menar vidare att detta skedde genom att Jesus dog for manniskornas synder och uppstod igen. Fralsningen ska tas emot av den enskilde genom tro pa Jesus. Olika kristna traditioner betonar ocksa sakrament och goda garningar som medel att ta emot fralsningen. Fralsningen kommer att fullbordas pa yttersta dagen.

Varfor fralsning behovs enligt kristendomen [ redigera | redigera wikitext ]

Manniskan har i alla tider lidit under sjukdomar , naturkatastrofer , sin egen och andras ondska och svagheter ? det som kristen tro kallar synd, och ytterst sett doden. Kristendomen har ett hopp om att vi kan befrias fran detta.

Syndafallet enligt kristen tro [ redigera | redigera wikitext ]

Manniskans lidande uppstod genom att manniskan vande sig bort fran Gud. Vander man sig bort fran honom, ar man dod. Guds vilja ar god. Vander man sig bort fran hans vilja sa gor man det onda. Detta var bland annat vad som skedde i manniskoslaktets urhistoria ? en handelse som kallas syndafallet . Syndafallet fick alltsa genomgripande och odesdigra konsekvenser for hela varlden alltsedan dess. Det beskrivs i ( Forsta Moseboken 3; Romarbrevet 5:12) ? ett kapitel som tolkas olika bokstavligt av olika kristna.

Att manniskan syndar ar alltsa grundorsaken till mycket av hennes lidande.

Hela varldens fralsning ? objektiv fralsning, enligt kristen lara [ redigera | redigera wikitext ]

Fralsningen kan delas upp i vad Gud gor for alla manniskor ? objektiv eller global fralsning; samt i hur den enskilde individen blir delaktig av denna fralsning ? subjektiv eller personlig fralsning.

Fralsningens forberedelse, enligt kristendomen [ redigera | redigera wikitext ]

Redan i skapelsens begynnelse lovade Gud att sanda en fralsare ( Forsta Mosebok 3:15). Ungefar 2000 ar fore Kristus utvalde han Abraham till att bli ett stort folk, i vilket Fralsaren skall fodas ( Forsta Mosebok 12:3). Gud forberedde sedan sitt folk pa manga satt for den kommande Messias . Han larde dem tro pa en enda Gud ( Femte Mosebok 6:4). Han larde dem hur de skulle leva genom att ge dem en lag ( Andra Mosebok 20). Lagens uppgift ar enligt Paulus tro att hjalpa manniskorna att forsta att de inte kan bli rattfardiga sjalva ( Romarbrevet 3:20). Gud instiftade offervasendet , enligt samme forfattare, for att visa att det kravs utgjutande av blod, for att forsona synd ( Tredje Mosebok 4). Djurens blod var dock inte tillrackligt, utan pekade fram mot Jesus ( Hebreerbrevet 9:11-14). Gud talade ocksa bokstavligt om en kommande Fralsare ( Jesaja 53).

Jesu fodelse och dod enligt kristen lara [ redigera | redigera wikitext ]

Jesus foddes vid var tideraknings borjan. Omkring ar 33 blev han torterad och avrattad genom korsfastelse . Enligt flera ogonvittnesskildringar som finns i Bibeln ( Matteusevangeliet 28, Markusevangeliet 16, Lukasevangeliet 24, Johannesevangeliet 20-21, Forsta Korinthierbrevet 15:3-8) uppstod han igen efter tre dagar. Jesu forsta larjungar tog detta till intakt for att Jesus overvunnit doden ? dessutom, enligt vissa, pa ett satt som gor att vi alla kan fa del av denna seger ( Forsta Korinthierbrevet 15:12-58). Och har han overvunnit doden, maste han ocksa ha overvunnit synden, som vi sett ar dodens orsak ( Romarbrevet 5:12-21). Bland annat drog de denna slutsats av likheten mellan Jesu dod och syndoffren som namnts ovan ( Hebreerbrevet 9:22). Ur detta deras eget tankande utvecklades alltsa laran om att Jesus dog for allas synder, och att forlatelse kan fas pa grund av Jesu dod.

Enligt trinitarisk teologi var Jesus bade Gud och manniska. De tre personerna Fadern , Sonen och den Helige Ande anses tillsammans utgora en Treenig Gudom . Icke-trinitariska kristna avvisar helt denna lara.

Enligt kristen tro skall fralsningen fullbordas [ redigera | redigera wikitext ]

Annu ser vi inte att fralsningen fullbordats. Vi lider fortfarande pa manga satt. Fralsningen ar hittills bara latent. Pa den yttersta dagen skall Jesus dock komma tillbaka, enligt Paulus uppfattning, och for alltid utplana synd, lidande och dod ( Forsta Korinthierbrevet 15:50-58).

Den enskildes mottagande av fralsningen enligt kristen tro ? subjektiv fralsning [ redigera | redigera wikitext ]

Gud har alltsa enligt den kristna uppfattningen pa ett objektivt satt forvarvat fralsning at alla manniskor. Men for att fralsningen skall komma den enskilde till del, maste den tas emot. Det framsta sattet att gora detta pa, och som de allra flesta kristna betonar, ar genom antingen tro eller genom tro och garningar. Vad som laggs in i begreppet tro skiftar mellan olika kristna traditioner.:

Ty sa alskade Gud varlden att han utgav sin enfodde Son , for att den som tror pa honom inte skall ga forlorad utan ha evigt liv. ( Johannesevangeliet 3:16. Aven kallat Lilla Bibeln .)

En del traditioner betonar aven sakramenten ? framst dopet och nattvarden ? samt goda garningar som medel att ta emot fralsningen.

Romarbrevet, Paulus, kapitel 9 verkar behandla amnet om att det ar Guds fria vilja och inte manniskans val att fa tillhora Guds utvalda.

Fralsningens mottagande i olika kristna traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Katolicism [ redigera | redigera wikitext ]

Inom den katolska kyrkan betonas manniskans fria vilja och formaga att samverka med Gud. Tron sasom en rent intellektuell foreteelse kan inte fralsa, utan den maste ta sig uttryck i karlek och goda garningar. Genom Guds nad, given genom sakramenten , ges manniskan kraft att genom ett liv i tro och karlek samverka med Gud.

Lutherdom [ redigera | redigera wikitext ]

Inom den ortodoxa lutherdomen fornekas manniskans fria vilja och formaga att samverka med Gud i fraga om fralsningen. Det ar istallet Gud som upptander tro genom det predikade ordet och sakramenten. Det ar "tron allena" som fralser manniskan.

Reformert kristendom [ redigera | redigera wikitext ]

De tidiga reformerta kyrkorna paminde delvis om lutherdomen i deras skeptiska syn pa manniskans fria vilja och formaga att samverka med Gud. Daremot sa tonade de reformerta ner sakramentens betydelse, och man betonade istallet manniskans omedelbara kontakt med Gud. Inom manga sentida vackelserorelser och frikyrkor har man ater betonat manniskans formaga att samverka med Gud i fralsningen. Man havdar har ofta att det ar upp till individen att "avgora sig for Gud".

Manga reformerta vackelserorelser betonar ocksa att fralsningen innebar en personlig upplevelse av Guds karlek och syndernas forlatelse. Denna betoning har i vissa kretsar varit sa stark, att ordet fralsning ibland kommit att fa betydelsen " upplevelse av att ha blivit fralst". Det ar denna innebord som ocksa spridit sig till vardagsspraket, nar man till exempel talar om att vara "hastfralst" eller "hockeyfralst". Man avser da inte att man blivit raddad av en hast eller en hockeyspelare, utan man vill uttrycka att ens intresse, fascination och hangivenhet liknar den vackelsekristnes i intensitet.

Liberalteologi [ redigera | redigera wikitext ]

Den liberala teologin har traditionellt inte betonat fralsningslaran. Man har haft svart for tanken pa en Gud som tanks bli forsonad av att hans son lider och dor. Istallet har man betonat etiken i den kristna tron. Ofta i kombination med en apokatastasislara. Dock tanker man sig ofta att Gud kan fralsa hela manskligheten utan att Jesus behovde lida. Jesu lidande var inget Gud ville.

Apokatastasislaran [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ocksa kristna som menar att alla kommer att bli fralsta (Jamfor Romarbrevet 8:20-21). Denna lara kallas apokatastasislaran , efter det grekiska ordet apokatastasis ? aterstallelse. (Egentligen apokatastasis panton ? alltings aterstallelse.) Denna uppfattning har den kristna kyrkan traditionellt tagit avstand ifran.

Bibelord om fralsning [ redigera | redigera wikitext ]

Johannes Evangelium 3:16-18 :

Ty sa alskade Gud varlden att han utgav sin enfodde Son, for att den som tror pa honom inte skall ga forlorad utan ha evigt liv. Inte sande Gud sin Son till varlden for att doma varlden utan for att varlden skulle bli fralst genom honom. Den som tror pa honom blir inte domd, men den som inte tror ar redan domd, eftersom han inte tror pa Guds enfodde Sons namn. (Folkbibeln)

Sa alskade Gud varlden att han gav den sin ende son, for att de som tror pa honom inte skall ga under utan ha evigt liv. (Bibel 2000)

Romarbrevet 6:3-7

Eller vet ni inte att alla vi som ar dopta till Kristus Jesus ar dopta till hans dod? Vi ar begravda med honom genom dopet till doden for att leva det nya livet, liksom Kristus ar uppvackt fran de doda genom Faderns harlighet. For om vi ar forenade med honom i en dod som hans, ska vi ocksa vara det i en uppstandelse som hans.? Vi vet att var gamla manniska har blivit korsfast med Kristus, for att syndens kropp ska berovas sin makt sa att vi inte langre ar slavar under synden. Den som ar dod ar forklarad fri fran synden.?

Romarbrevet 8:30 :

Dem han i forvag har utsett har han ocksa kallat, och dem han har kallat har han ocksa gjort rattfardiga, och dem han har gjort rattfardiga, dem har han ocksa skankt sin harlighet. (Bibel 2000)

Romarbrevet 10:9-13 :

Ty om du med din mun bekanner att Jesus ar herre, och i ditt hjarta tror att Gud har uppvackt honom fran de doda, skall du bli raddad. Hjartats tro leder till rattfardighet och munnens bekannelse till raddning. Skriften sager ju: Ingen som tror pa honom skall sta dar med skam. Det ar ingen skillnad pa jude och grek; alla har samme herre, och han ger av sin rikedom at alla som akallar honom. Ty var och en som akallar Herrens namn skall bli raddad.

Eller i Folkbibelns oversattning:

Om du darfor med din mun bekanner att Jesus ar Herren och i ditt hjarta tror att Gud har uppvackt honom fran de doda, skall du bli fralst. Ty med hjartat tror man och blir rattfardig, med munnen bekanner man och blir fralst. Skriften sager: Ingen som tror pa honom skall sta dar med skam. Det ar ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar at alla som akallar honom. Ty var och en som akallar Herrens namn skall bli fralst.

Efesierbrevet 2:8 :

Ty av naden ar ni fralsta genom tron, inte av er sjalva, Guds gava ar det, inte pa grund av garningar, for att ingen skall beromma sig. (Folkbibeln)

Efesierbrevet 1:4-6 :

Han har forutbestamt oss till att fa soners ratt genom Jesus Kristus och forenas med honom ? det var hans viljas beslut ? till pris och ara for den nad som han har skankt oss med sin alskade son. (Bibel 2000)

Johannes Evangelium 6:44 :

Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sant mig drar honom, och jag skall lata honom uppsta pa den sista dagen. (Bibel 2000)

1 Petrusbrevet 3:21

Efter denna forebild fralser nu dopet ocksa er. Det innebar inte att kroppen renas fran smuts utan ar ett rent samvetes bekannelse till Gud genom Jesu Kristi uppstandelse.

Sekular betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Eftersom manga kristna ar entusiastiska over fralsningen, har ordet aven kommit att betyda andra saker.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]