Fanglagret i Dragsvik

Fanglagret i Dragsvik var ett finskt fanglager som anlades i samband med det finska inbordeskrigets slut 1918. Numera ar Dragsvik ett militart forlaggningsomrade med jarnvagshallplats langs Hangobanan utanfor Ekenas i Raseborgs stad .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Dragsviks kasernomrade borjade byggdes pa ryskt initiativ 1910 som ett led i en befastningsplan for sydvastra Finland. Avsikten var att med en gordel av forsvarsanlaggningar korka till Finska viken och att forhindra att Finlands territorium skulle anvandas som uppmarschomrade mot Sankt Petersburg . Ar 1912 flyttade Fjarde finlandska skarpskytteregementet och ett artilleriforband in i tegelbyggnaderna.

I januari 1918, efter oktoberrevolutionen , utrymdes Dragsvik, varpa omradet var ode och utsatt for omfattande plundring fran ortsbornas sida.

Efter den vita segern i inbordeskriget inrattades i maj 1918 ett fanglager i Dragsvik for medlemmar av de roda gardena och personer som pa annat satt medverkat pa den roda sidan. Till en borjan internerades dar flest svensksprakiga personer av bagge konen fran vastra Nyland . Fanglagret omfattade storsta delen av garnisonsomradet och inhagnades efterhand med taggtrad. Nagra veckor senare flyttades flera tusen nya fangar dit fran Helsingfors , Fredrikshamn , Viborg , Gamlakarleby , Narpes och Brahestad . Den 20 juli sandes alla kvinnliga fangarna i Dragsvik till Sandhamn .

Enligt officiella siffror internerades 9.313 man och 658 kvinnor i Dragsvikslagret sommaren 1918. Av dessa stalldes 6.367 infor ratta, varav 64 personer domdes till doden. Enligt nyare forskning avled cirka 2.800 personer i lagret av undernaring, torst och sjukdomar. En betydligt mindre del avrattades eller dodades pa annat satt.

De humanitara forhallandena i Dragsvikslagret uppmarksammades tidigt av Svenska Dagbladet och Stockholmstidningen , bland annat av Hjalmar Linder . Nagon officiell statistik over antalet avlidna gjordes inte, men efterhand borjade internerna fora bok. Med en fangtransport fran Gamlakarleby i juni kom rodsot in i lagret och inom kort var ett par tusen fangar smittade. I slutet av juni konstaterades det att det inte var sjukdomarna som skordade flest offer, utan brist pa mat och hygien. Stangslet utvidgades vid samma tid med ett tiotal meter sa att fangarna kunde ga ner till stranden och hamta dricksvatten.

Vid arsskiftet 1918-1919 hade antalet fangar gatt ned till 1.042. Dragsvik omvandlades sedan till en tvangsarbetsinrattning for statsforbrytelsefangar, det vill saga i praktiken politiska fangar. Inrattningen kom att kallas ” Ekenas universitet ”, pa grund av den roll den spelade for kommunistisk kaderutbildning och medvetandegoring. Vid en hungerstrejk 1932 forlorade minst tva interner livet.

Ar 1921 avskiljdes 11 hektar av det ursprungliga 40 hektar stora omradet till ett distriktsinnessjukhus for svensk- och tvasprakiga kommuner i Nyland och Aboland. Den delen av Dragsviksomradet har fortfarande en funktion inom mentalvarden, numera under namnet Ekasens sjukhus .

Pa fanglagret inrattades 1937 ett sjukhus for tuberkulossjuka fangar fran hela landet och 1938 blev ostra delen alkoholistanstalt for kriminalpatienter. Nar Vinterkriget brot ut 1939, internerades politiskt opalitliga personer i Dragsvik.

Sommaren 1940, nar den narbelagna staden Hango avtratts till Sovjetunionen , overfordes Dragsvik till forsvarsmakten . Trettonde brigaden flyttar in och ombildas till infanteriregementet IR13, och fyra ar senare till IR4.

Dragsvik anvands numera av Nylands brigad .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Henrik Cederlof: Ekenas stads historia IV, ETA 1993
Sture Lindholm : Rod galenskap ? vit terror. Det fortrangda kriget 1918 i Vastnyland, 2005