Djur

	Djur
	Fran vanster till hoger med borjan langst upp: en korallfingergroda , kattuggla , sibirisk tiger , korsspindel , tradgardssnacka , skoldpadda , bi , asiatisk arowana , berberapa , sagfisk och en schackbradesfjaril .
Systematik
Doman	Eukaryoter ; Eukaryota
Rike	Djurriket ; Animalia
Vetenskapligt namn
	§ Animalia
Auktor	Linne , 1758
Stammar
	Se systematik
Synonymer
	Metazoa (flercelliga djur)
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Djur ( Animalia , Metazoa ) ar flercelliga organismer som kannetecknas av att de ar rorliga och heterotrofa , det vill saga far sin energi fran foda. De utgor ett rike inom klassificeringen av levande organismer . Med fa undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre halrum i kroppen, amnat for nedbrytning av fodan.

Som heterotrofa organismer ar djur inte sjalvnarande, det vill saga de kan inte som vaxterna producera och tillgodogora sig kolhydrater genom fotosyntes . De maste istallet fa sin energi fran foda genom att konsumera andra organismer med energiinnehall. Till skillnad fran vaxterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellvaggar . Djurceller avgransas av cellmembran . Som skydd och stadga at kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett , hud , skal , yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett .

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater , en grupp inom protisterna . Jordens aldsta djur tros vara kammaneterna . ^[
1
]

Manniskan ar ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner. ^[
2
] I dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang anvands begreppet djur ofta i meningen "djur utom manniskan". ^[
3
]

Laran om djurriket kallas zoologi .

Djurrikets klassificering [ redigera | redigera wikitext ]

Klassificeringen av liv i riken har forandrats over tid och det har aven lett till forandring av vilka organismer som tillhor djurriket. I tidig systematik raknades exempelvis sa kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer , till djurriket. I nutida systematik raknas inte protozoer till djurriket utan fors till gruppen protister . Det innebar att djurriket ar synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa). ^[
4
]

Flercelliga djur [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns idag ungefar 1,4 miljoner kanda arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som forenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod for cirka 650 miljoner ar sedan, under Ediacara -perioden, da Ediacarafaunan levde, vilket ar de aldsta kanda flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens ar exempel pa flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt for alla (flercelliga) djur ar bland annat att det finns sa kallade desmosomer , det vill saga cellstrukturer av proteiner vars funktion ar att binda samman cellerna rent fysiskt och som darmed ger vavnaden okad stabilitet och motstand mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager ( extracellular matrix ) vid sin basis; och att minst en uppsattning av Hox-gener ar narvarande. De mer kanda egenskaperna (stor rorlighet, nervsystem , epiteler , kroppshala, cirkulations- och andra organ) uppstod daremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur ar vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvagg.

Systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Djurriket indelas i stammar: ^[
5
]

Svampdjur ( Porifera )
Kammaneter ( Ctenophora )
Nasseldjur ( Cnidaria ) ( koralldjur , maneter m.fl.)
Placozoer ( Placozoa )
Tvasidiga djur ( Bilateria )
- Myxozoer ( Myxozoa )
- Acoeler ( Acoelomorpha )
- Protostomier ( Protostomia )
  - Bukharsdjur ( Gastrotricha )
  - Ringbarare ( Cycliophora )
  - Kakmaskar ( Gnathostomulida )
  - Hjuldjur ( Rotifera )
  - Dvargkakmaskar ( Micrognathozoa )
  - Hakmaskar ( Acanthocephala )
  - Pilmaskar ( Chaetognatha )
  - Pansarmaskar ( Kinorhyncha )
  - Korsettdjur ( Loricifera )
  - Snabelsackmaskar ( Priapulida )
  - Rundmaskar ( Nematoda )
  - Tagelmaskar ( Nematomorpha )
  - Leddjur ( Arthropoda ) ( insekter , spindlar , kraftdjur och palpkakar )
  - Trogkrypare ( Tardigrada )
  - Klomaskar ( Onychophora )
  - Rhombozoer ( Rhombozoa )
  - Stavsimmare ( Orthonectida )
  - Plattmaskar ( Platyhelminthes ) ( binnikemaskar m.fl.)
  - Blotdjur ( Mollusca ) ( musslor , snackor , blackfiskar m.fl.)
  - Stjarnmaskar ( Sipuncula )
  - Slemmaskar ( Nemertea )
  - Ringmaskar ( Annelida ) ( daggmaskar m.fl.)
  - Skedmaskar ( Echiura )
  - Bagardjur ( Entoprocta )
  - Mossdjur ( Bryozoa )
  - Armfotingar ( Brachiopoda )
  - Hastskomaskar ( Phoronida )
- Deuterostomier ( Deuterostomia )
  - Tagghudingar ( Echinodermata ) ( sjostjarnor , sjogurkor m.fl.)
  - Svalgstrangsdjur ( Hemichordata )
  - Ryggstrangsdjur ( Chordata ) ( ryggradsdjur m.fl.)

Artantal i djurrikets stammar [ redigera | redigera wikitext ]

Stammar inom djurriket
Svenskt namn	Vetenskapligt namn	Antal arter i varlden	Antal arter i Sverige
Svampdjur	Porifera	&&&&&&&&&&&05000.&&&&&0 5 000	&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0 130
Kammanet	Ctenophora	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0 100	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&0 3
Nasseldjur	Cnidaria	&&&&&&&&&&010000.&&&&&0 10 000	&&&&&&&&&&&&0182.&&&&&0 182
Placozoer	Placozoa	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&0 1	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0 0
Myxozoer	Myxozoa	&&&&&&&&&&&01300.&&&&&0 1 300	?
Acoeler	Acoelomorpha	?	?
Bukharsdjur	Gastrotricha	&&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0 700	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&0 15
Ringbarare	Cycliophora	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&0 2	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&0 1
Kakmaskar	Gnathostomulida	?	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&0 14
Hjuldjur	Rotifera	&&&&&&&&&&&02000.&&&&&0 2 000	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0 500
Dvargkakmaskar	Micrognathozoa	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&0 1	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0 0
Hakmaskar	Acanthocephala	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&0 30
Pilmaskar	Chaetognatha	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0 120	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&0 8
Pansarmaskar	Kinorhyncha	&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0 150	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&0 8
Korsettdjur	Loricifera	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&0 20	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0 0
Snabelsackmaskar	Priapulida	&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&0 16	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&0 2
Rundmaskar	Nematoda	&&&&&&&&&&025000.&&&&&0 25 000	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000
Tagelmaskar	Nematomorpha	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0 300	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&0 5
Leddjur	Arthropoda	&&&&&&&&01200000.&&&&&0 1 200 000	&&&&&&&&&&030000.&&&&&0 30 000
Trogkrypare	Tardigrada	&&&&&&&&&&&&0600.&&&&&0 600	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&0 65
Klomaskar	Onychophora	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&0 70	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0 0
Rhombozoer	Rhombozoa	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&0 80	?
Stavsimmare	Orthonectida	&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&0 30	?
Plattmaskar	Platyhelminthes	&&&&&&&&&&016000.&&&&&0 16 000	&&&&&&&&&&&&0830.&&&&&0 830
Blotdjur	Mollusca	&&&&&&&&&0100000.&&&&&0 100 000	&&&&&&&&&&&&0570.&&&&&0 570
Stjarnmaskar	Sipuncula	&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0 320	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&0 11
Slemmaskar	Nemertea	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&0 1 000	&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&0 60
Ringmaskar	Annelida	&&&&&&&&&&015000.&&&&&0 15 000	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0 500
Skedmaskar	Echiura	&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0 150	&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&0 4
Bagardjur	Entoprocta	&&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0 150	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&0 24
Mossdjur	Bryozoa	&&&&&&&&&&&05000.&&&&&0 5 000	&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0 180
Armfotingar	Brachiopoda	&&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0 350	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&0 3
Hastskomaskar	Phoronida	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&0 20	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&0 3
Tagghudingar	Echinodermata	&&&&&&&&&&&07000.&&&&&0 7 000	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&0 70
Svalgstrangsdjur	Hemichordata	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0 100	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&0 5
Ryggstrangsdjur	Chordata	&&&&&&&&&&060000.&&&&&0 60 000	&&&&&&&&&&&&0740.&&&&&0 740

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”G-P 2008 04 08 "Har ar varldens forsta djur"” . Arkiverad fran originalet den 11 december 2009 . https://web.archive.org/web/20091211185230/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105271-har-ar-varldens-forsta-djur . Last 23 november 2009 .
^ ”manniskan - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/m%C3%A4nniskan . Last 24 februari 2024 .
^ Djurskyddslag (1988:534)
^ Svensk taxonomisk databas . Djur, TaxonId: 5000001
^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikispecies har information om Djur .
Artforteckning
Wikimedia Commons har media som ror Djur .
Bilder & media
Wiktionary har ett uppslag om djur .
Ordbok
Wikidata har data som ror Djur .
Databas
Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."

[1] ”G-P 2008 04 08 "Har ar varldens forsta djur"” . Arkiverad fran originalet den 11 december 2009 . https://web.archive.org/web/20091211185230/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.105271-har-ar-varldens-forsta-djur . Last 23 november 2009 .

[2] ”manniskan - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/m%C3%A4nniskan . Last 24 februari 2024 .

[3] Djurskyddslag (1988:534)

[4] Svensk taxonomisk databas . Djur, TaxonId: 5000001

[5] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]