Gda?sk
tyska och aldre svenska : Danzig kasjubiska : Gdu?sk latin : Gedania
Stad med powiatstatus Huvudstad i Pommerns vojvodskap
Flagga Stadsvapen
Land	Polen
Vojvodskap	Pommerns vojvodskap
Koordinater	54°22′54″N 18°38′15″O  /  54.38167°N 18.63750°O  / 54.38167; 18.63750
Area
- stad	261,68  km² [ 1 ]
- storstadsomrade	4 857,31  km² [ 1 ] [ 2 ]
Folkmangd
- stad	471 231  (31 december 2021) [ 3 ]
- storstadsomrade	1 301 620  (31 december 2013) [ 3 ] [ 2 ]
Befolkningstathet
- stad	1 801 invanare/ km²
- storstadsomrade	268 invanare/ km²
Tidszon	CEST ( UTC+1 )
-  sommartid	CEST ( UTC+2 )
Postnummer	80-008 till 80-958
Riktnummer	+48 58
Kod	GD
Geonames	3099434
Gda?sks lage i Polen.
Webbplats : http://www.gdansk.pl

Gda?sk (polskt uttal [gda?sk]  ( lyssna ) ; pa tyska ^{[ 4 ]} och aldre svenska : Danzig , tyskt uttal [?dants?c]  ( lyssna ) , svenskt uttal [?danː(t)s??] ^{[ 5 ]} ; kasjubiska : Gdu?sk ) ar huvudstad i Pommerns vojvodskap i Polen , och hade 461 531 invanare i slutet av 2013. ^{[ 3 ]} Staden ar idag sammanvuxen med staderna Sopot och Gdynia , och dessa tre stader bildar omradet Trojmiasto , "Trippelstaden" . Detta omrade, tillsammans med flera andra omgivande orter och omraden bildar Gda?sks storstadsomrade , Gda?ski Obszar Metropolitalny , ^{[ 2 ]} som har cirka 1,3 miljoner invanare. Administrativt ar Gda?sk en stad med egen powiatstatus inom Pommerns vojvodskap.

Staden ligger i det historiska landskapet Pommerellen vid Ostersjons kust och ar en historisk hansestad , som under storre delen av sin historia huvudsakligen var kand under det tyska namnet Danzig . Staden tillhorde 1224?1308 Polen, var 1308?1454 kontrollerad av Tyska orden och var 1454?1793 stadsrepublik under polsk overhoghet. Den tillfoll fran Polens andra delning ar 1793 Preussen och tillhorde dar provinsen Vastpreussen . Efter Tysklands enande 1871 blev staden med Preussen darigenom aven en del av Tyska riket fram till november 1918.

I Versaillesfreden gavs staden neutral status som den Fria staden Danzig , i tullunion med Polen . Under andra varldskriget ockuperades staden av Nazityskland . Den tysktalande majoriteten av stadens befolkning fordrevs i samband med andra varldskrigets slut . Sedan 1945, da staden tillfoll Polen, ar staden darfor huvudsakligen polsktalande och bar officiellt sitt polska namn, Gda?sk .

Under 1980-talet blev Leninvarvet i staden faste for den regimkritiska fackforeningsrorelsen Solidaritet . Staden spelade darigenom en viktig roll i kommunistregimernas fall i Ost- och Centraleuropa.

Staden ar sedan 1992 sate for Gda?sks arkestift inom den romersk-katolska kyrkan.

Geografiskt lage [ redigera | redigera wikitext ]

Staden ar belagen vid Gda?skbukten i sydostra Ostersjon , cirka 20 km vaster om floden Wisłas utlopp och drygt 5 km fran kusten. Doda Wisła , en fran floden Wisła i princip helt och hallet avskuren gren i flodens delta men med kanalforbindelse, passerar genom stadens ostra delar med enda tillflode fran sma bifloder, varav Motława rinner genom stadens historiska centrum i sydvast. Doda Wisłas tillflode fran "akta" Wisła (Polens i sarklass viktigaste och storsta flod) har pa grund av oversvamningsrisk sedan lange stangts av. Staden har under efterkrigstiden blivit ett storstadsomrade sammanbyggt med den viktiga hamnstaden Gdynia , Gda?sks huvudhamn sedan 1920-talet.

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att den tyska befolkningen fordrivits efter och i samband med andra varldskriget ar invanarna idag i huvudsak polsktalande. Under fristadstiden (1920?1939) angav sig omkring 94 % av befolkningen vara tysktalande. Ar 1924 hade fria staden Danzig 384 000 invanare, varav 206 000 bodde i sjalva staden. ^{[ 6 ]} I slutet av 2013 hade staden 461 531 invanare, med 1 301 620 invanare i hela storstadsomradet. ^{[ 3 ] [ 2 ]} Trestadsomradet Trojmiasto kring Doda Wisłas mynning, omfattande de sammanvaxta staderna Gda?sk, Gdynia och Sopot , hade 747 476 invanare 2013. ^{[ 3 ]}

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

I Gda?sk lag det beromda Leninvarvet, som under kommunisttiden hade uppat 15 000 anstallda. Det var har elektrikern Lech Wał?sa i augusti 1980 fick i gang den strejk som skulle leda till bildandet av den fria fackforeningen/demokratirorelsen Solidaritet . I staden bedrivs fortfarande varvsrorelse samt aven import och export av varor. Har finns ocksa livsmedelsindustri och teknisk industri. Turismen ar mer och mer pa frammarsch.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Stadens namn [ redigera | redigera wikitext ]

Staden omnamns i historiska dokument aven under ett antal andra namn, som Dantzk, Dantzig (aldre svenska ^{[ 7 ]} ), Dantzigk, Dantiscum, Gyddanyzc, Gdanzc, Gedanum och Kdansk. Dessa namn ar i huvudsak olika stavnings- och uttalsvarianter av de polska respektive tyska namnen pa staden.

Tidig historia [ redigera | redigera wikitext ]

Fran arkeologisk forskning framgar att orten var en hantverkar- och fiskarby redan pa 600-talet, och pa 900-talet var den vid Wisłas mynning en befast borg hos pommernfurstarna . Orten omnamns forsta gangen i skrift som Gyddanyzc urbs i Jan Kanapariusz kronika fran 999 om den helige Vojt?ch Adalbert av Prag , den tjeckiske biskopen som missionerade i omradet. Enligt kronikan skulle Vojt?ch besokt orten pa varen 997.

Medeltida handelsstad [ redigera | redigera wikitext ]

Staden grundades 1224 eller 1225 och var under senmedeltiden en viktig tyskdominerad handelsstad nara Wisłas (Weichsels) mynning i Ostersjon . 1309 kom staden att lyda under Tyska orden och blev 1361 medlem av Hansaforbundet . Staden var en viktig bricka i spelet mellan Tyska orden och Polen-Litauen under 1300- och 1400-talet, och utnyttjade tillfallet att skaffa sig stor sjalvstandighet. 1454 kom staden att lyda under Polen-Litauen, men med langtgaende sjalvstyre som maktig handelsstad. Under borjan av 1500-talet utverkade man aven religionsfrihet. 1500- och 1600-talen var stadens storhetstid. Som viktigaste utskeppningshamn for den stora polska spannmalsexporten blev staden rik och manga vackra och storslagna byggnader ar bevarade fran denna tid och den tidigare hansaepoken.

Sverige blockerade 1626 och 1628 i samband med andra polska kriget , Danzigs hamn, och i fredsfordraget fick Sverige 1629?1635 ratt att uppbara tull i Danzig.

Under Preussen 1793?1919 [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Polens andra delning 1793 tillfoll staden Preussen och ingick senare, 1871?1918/1919 i det tyska kejsardomet . Under preussiskt styre var Danzig huvudort i Regierungsbezirk Danzig i provinsen Vastpreussen .

Efter Tysklands totala seger over Lenins och Trotskijs nybildade arme , pa ostfronten i forsta varldskrigets slutskede 1917?1918 och undertecknandet av freden i Brest-Litovsk i borjan av mars 1918, ateruppstod Polen for forsta gangen pa 125 ar. Detta nya Polen bestod ursprungligen enbart av fran fore detta Ryska riket atererovrad mark. Manga polacker bodde dock i Tyskland och efter den tyska vastfrontens sammanbrott under sensommaren och hosten 1918, foll centralmakterna snabbt samman och efter kejsar Vilhelm II:s abdikation den 9 november och vapenstillestandet tva dagar senare och det faktum att kaos brot ut i Tyskland , borjade polackerna erovra aven tyskt territorium (bland annat Posen ). I juni 1919 tvingades Tyskland skriva under freden i Versailles och i och med det forlorade man ytterligare omraden till det ateruppstandna Polen.

Mellankrigstiden och Fria staden Danzig [ redigera | redigera wikitext ]

I efterverkningarna av forsta varldskriget och det tyska kejsardomets fall 1918 avskildes Danzig 1920 fran Tyskland och blev 1922 en sjalvstyrande sa kallad fri stad (tyska: Freie Stadt , polska: wolne miasto ) med egen konstitution, regering, parlament och valuta. Staten stod under overinseende av Nationernas forbund som skulle godkanna alla forandringar av stadens forfattning. 1922 inlemmades Danzig i det polska tullomradet. Vid denna tid hade Danzig annu en nastan helt tysksprakig befolkning, endast 1,5 % av befolkningen var polsksprakig. ^{[ 8 ]} Motiveringen var att Polen skulle ha tillgang till en stor hamn trots att staden var tysksprakig. Det blev problem med Polens tillgang till hamnen, bland annat for att personalen vagrade lossa polsk krigsmateriel. Polen byggde darfor en egen stor hamn i narheten, Gdynia .

Fria staden Danzig gransade till Polen i vaster och soder och till den tyska enklaven Ostpreussen i oster. Vastpreussen delades upp mellan Polen, fristaden och Ostpreussen.

Pa grund av den korridor av land den nya polska staten fick tillgang till, och staden Gda?sks (inklusive lite land soder och vaster om sjalva staden) nya stallning som fristat under polsk tullkontroll, delades efter Versaillesfreden den nybildade tyska republiken i tva delar ? Ostpreussen och ovriga Tyskland. Darmed fick Gda?sk och den polska ostersjokorridoren till Gdynia en avgorande roll som tandande gnista till andra varldskriget genom Nazitysklands territoriella ansprak pa omradet.

Andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigt pa morgonen den 1 september 1939 startade det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein sitt bombardemang av Westerplatte vid Wisłas mynning och darmed hade angreppet pa Polen inletts. Redan dagen darpa forklarades Danzig for aterkommet i riket och ockuperades av Nazityskland fram till 1945. I jamforelse med andra tyska stader, klarade sig staden relativt val undan fran de allierades bombrader. I slutet av mars 1945, i krigets slutskede, hamnade Danzig under sovjetisk ockupation och utsattes for plundring och odelaggelse och stacks i brand och manga av Danzigs invanare flydde eller dodades. De flesta av dem som var kvar flydde eller deporterades efter krigsslutet.

Efterkrigstiden [ redigera | redigera wikitext ]

1945?46 genomfordes Europas genom alla tider storsta etniska rensning , da over tio miljoner tysktalande tvingades fran Ostpreussen, Danzig, Hinterpommern , Nieder- och Oberschlesien till det blivande Osttyskland och Vasttyskland . Polen fick 1946 overta staden, som nu fick tillbaka namnet Gda?sk. Omkring 1950 levde cirka 285 000 tyska danzigbor i exil.

Staden vaxte under 1960-talet med bland annat nya fororter dominerade av langa flerbostadshus uppforda genom elementbyggande. Husen som kallades falowiec uppfordes i Przymorze och Nowy Port .

Ar 1980 skapades den polska fackforeningen Solidaritet pa Leninvarvet i staden. Den leddes av varvsarbetaren Lech Wał?sa och blev borjan till den polska kommunismens kollaps nio ar senare, men aven pa sikt till hela ostblockets upplosning.

2019 mordades stadens borgmastare Paweł Adamowicz .

Svenska beskickningar [ redigera | redigera wikitext ]

Dittillsvarande svenska handelsagenturen i Danzig omvandlades till konsulat 1815 och existerade som sadant anda fram till 1971, da det drogs in. Det var avlonat fran 1936, saledes under en tid nar staden benamndes bade Danzig och Gdansk. Emellertid upprattades ett generalkonsulat 1998, vilket ater ar konsulat sedan 2008.

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Staden ligger vid motorvagen A1 som utgor en del av Europavag 75 och forbinder staden med mellersta och sodra Polen.

Internationella jarnvagsforbindelser finns i riktning mot Berlin och Kaliningrad och nationella forbindelser med PKP till ovriga storstader i Polen. Staden har aven ett pendeltagssystem som forbinder staden med Sopot, Gdynia och Wejherowo . Lokaltrafiken sker genom ett omfattande sparvagssystem och bussar.

Gda?sk Lech Wał?sa-flygplatsen ar Polens tredje storsta och hade 2010 2,2 miljoner passagerare. Den trafikeras av ett 40-tal bolag.

Gda?sk och Gdynias hamn ar den storsta i Polen, med 26,9 miljoner ton omlastade 2012. ^{[ 9 ]} Farjeforbindelse med Sverige ombesorjs genom tva dagliga turer mellan Gdynia och Karlskrona med Stena Line och flera turer i veckan till Nynashamn under rederiet Polferries forsorg.

Kanda personer fran Danzig/Gda?sk [ redigera | redigera wikitext ]

• Daniel Gabriel Fahrenheit (1686?1736), fysiker och skapare av Fahrenheitskalan .
• Mathias Goeritz (1915?1990), tysk-mexikansk konstnar.
• Gunter Grass (1927?2015), tysk forfattare och nobelpristagare i litteratur.
• Jan Hevelius (1611?1687), astronom och selenograf.
• Erhard Krack (1931?2000), osttysk kommunistisk politiker, overborgmastare i Ostberlin 1974?90.
• Arthur Schopenhauer (1788?1860), tysk filosof.
• Donald Tusk (fodd 1957), liberalkonservativ politiker, Polens premiarminister 2007?2014 samt 2023-, ordforande i Europeiska radet 2014?2019.
• Lech Wał?sa (fodd 1943 i Popowo ), fackforeningsledare och politiker, Polens president 1990?1995, mottagare av Nobels fredspris.
• Eduard Winkelmann (1838?1896), tysk historiker.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Gdynia
• Sopot
• Blecktrumman (bok) och Blecktrumman (film)
• Karlskrona?Gdynia
• Weixelmunde
• 764 Gedania

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Nationalencyklopedin , band 7 (Hoganas: Bra Bocker , 1992).

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Gda?sk .
  Bilder & media
• Officiell webbplats (polska)