Blekinge flygflottilj (F 17)
Vapen for Blekinge flygflottilj sedan 1994 tolkat efter dess blasonering .
Information
Officiellt namn	Blekinge flygflottilj
Datum	1944?
Land	Sverige
Forsvarsgren	Flygvapnet
Typ	Flygflottilj
Roll	Stridsflyg [ a ]
Del av	Forsvarsmakten
Flygdivisioner	171. stridsflygdivisionen (Aquila) 172. stridsflygdivisionen (Gator)
Storlek	Flottilj
Hogkvarter	Ronneby garnison
Forlaggningsort	Kallinge
Ovningsplats	Kallinge flygplats
Valsprak	"Styrka genom samverkan"
Marsch	"Blekinge flygflottiljs marsch" ( Dohlin ) [ b ]
Dekorationer	F17GM/SM [ c ]
Befalhavare
Flottiljchef	Ov. Anders Jonsson
Tjanstetecken
Skoldemarken
Flygplan
Attackflygplan	A 21R , A 32A
Bombflygplan	B 3 , B 4 , B 5 , B 17
Jaktflygplan	J 35F , JA 37
Enhetsflygplan	JAS 39A , JAS 39C
Torpedflygplan	T 18B
Spaningsflygplan	SF 37 , SH 37 , AJSF 37
Skolflygplan	Sk 12 , Sk 15 , Sk 16 , Sk 25 , Sk 50
Transportflygplan	Tp 83 , TP 87 , TP 101 , TP 103
Ovriga typer	G 101 , Se 102 , Se 103 , Se 104
Helikoptrar
Raddningshelikoptrar	Hkp 3B , Hkp 4A , Hkp 10A

Blekinge flygflottilj (F 17) eller F 17 Kallinge ar en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkat i olika former sedan 1944. Forbandsledningen ar forlagd i Ronneby garnison vid Kallinge flygplats . ^{[ 2 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

1936?1943 [ redigera | redigera wikitext ]

Genom forsvarsbeslutet 1936 hade Flygvapnet fatt en ny och utokad organisation, vilken omfattade sju flottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8). Vilket foranledde att riksdagen i borjan av 1940 beslutade att tva nya jaktflottiljer skulle sattas upp tillsammans med en spaningsflottilj och en latt bombflottilj. I forsvarsbeslutet 1942 faststalldes utokningen, men det fastslogs aven att Flygvapnet skulle satta upp ytterligare fem flottiljer. Dar F 17 var en av de fem flottiljerna, vilken skulle en sattas upp i Blekinge som marinsamverkande torpedflygflottilj.

Tva huvudalternativ fanns som bas- och forlaggningsplats, Ramdala slatt oster om Karlskrona och Kallinge norr om Ronneby . Marinen var en av foresprakarna till att forlagga flottiljen till Karlskrona . Detta da man sag en fordel att ha den sa nara som mojligt till sin marinbas i Karlskrona. Lantbrukarna i omradet stodde inte forslaget utan mote det med protester, da Ramdala slatt ar den delen av Blekinge med bordigast akermark. Aven landshovding Sven Hagstromer hade invandningar mot att placera flottiljen pa Ramdala slatt. Istallet valdes Bredakra hed , en mark som redan agdes av kronan, och dessutom tidigare anvants som militart ovningsomrade. Aren 1886?1901 hade Blekinge bataljon vapenovat pa Bredakra lagerplats. Efter 1901 anvandes heden periodvis av Karlskrona grenadjarregemente (I 7). ^{[ 3 ]}

1944?1959 [ redigera | redigera wikitext ]

Den 1 juli 1944 sattes flottiljen upp i Kallinge och tilldelades namnet Kungliga Blekinge flygflottilj . Flottiljens forsta chef blev overstelojtnant Torsten Rapp , som senare blev Sveriges overbefalhavare . Flottiljens stab inrattades provisoriskt i Ronneby brunn i Ronneby. Detta pa grund av byggnation av kaserner och anlaggandet av flygfaltet gick trogt och bara till halften fardigstallt. Bakgrunden till att flottiljomradet bara delvis var fardigstallt, beroende pa brist av byggnadsmaterial och att byggnadsarbetare kallats in till militartjanstgoring. ^{[ 4 ]} De forsta aren var troga for flottiljen, da det saknades personal for att bemanna alla poster for att uppna full stridseffekt. Men aven pa grund av flygplanet, som flottiljen till en borjan bevapnades med, B 3 Junkers , vilka hade overforts fran Vastmanlands flygflottilj . Flygplanen hade visserligen moderniserats, sa att de kunde bara bade minor och torpeder, men ansags anda foraldrade. ^{[ 4 ]} Fran ar 1945 placerades flottiljen i Fjarde flygeskadern .

Ar 1947 omskolades flottiljen med den marina versionen av Saab 18 benamnd T 18B, vilken var avsedd att bekampa fartyg med minor och torpeder. Flygplanet bevapnades dock aldrig med torpeder, utan istallet blev huvudvapnen bomber och raketer och tre automatkanoner. Med den vapenkombinationen blev flygplanet och flottiljen nagot av en foregangare till senare tiders attackflyg . Detta medforde, att flottiljen fran 1948 overfordes till Forsta flygeskadern . ^{[ 5 ]}

Ar 1952 blev fick flottiljen en permanent rullbana. Vilket blev borjan pa steget in i jetaldern , som flottiljen tog 1954. Da ett antal J 21RB (aven kand som A 21RB) och aven A 29B tillfordes till flottiljen. De bada flygplanstyperna kom i huvudsak att anvandas for inskolning pa jetflygplan, infor att flottiljen skulle omskolas till flygplan A 32A Lansen. Den 24 maj 1956 levererades de forsta flygplanen av A 32 Lansen, och under hosten hade flottiljens tre divisioner omskolats fran T 18B till A 32A. ^{[ 6 ]} Med A 32 Lansen omorganiserades flottiljen till attackflottilj. Flottiljen blev darmed Flygvapnet forsta flottilj som tillfordes Lansen, men aven den forsta attackflottiljen. ^{[ 5 ]}

1960?1977 [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av 1960-talet tillfordes flottiljen en robot 68-division , vilken bestod av tva robotgrupper. Genom luftforsvarsutredningen 1967 beslutades att systemet skulle avvecklas i tva etapper, 1974 och 1978. Ar 1974 fanns robotsystemet kvar vid F 13 och F 17, och bytte samtidigt benamning fran division till bataljon. Sommaren 1978 upplostes de tva sista robotforbandet inom Flygvapnet, och hela systemet avvecklades och aterfordes till Storbritannien.

I samband med att Flygvapnet bestallde AJ 37 Viggen. Innebar det med den nya flygplanssystemet en reducering av flygplan i attackeskadern, och med det i forlangningen en reducering av antalet attackflottiljer fran fyra till tre. I borjan av 1970-talet hade Forsvarets fredsorganisationsutredning (FFU) pa uppdrag av regeringen utrett en avveckling av en flottiljadministration. Den flottilj som foreslogs att avvecklas var Ostgota flygflottilj (F 3). Ostgota flygflottilj bestod vid den tidpunkten tva jaktdivisioner, dar den tredje blivit vakantsatt den 1 juli 1967. Enligt Flygvapnets plan for materielomsattning, skulle F 3 pa sikt besta av endast en jaktdivision och en malflygenhet. Ur en operativa synpunkt och forbandsproduktionsskal foreslog FFU att omlokalisera en jaktdivision vid F 3 till F 12 i Kalmar. F 12 var vid den tidpunkten den enda jaktflottiljen som endast hade tva jaktdivisioner. Dock sa kom jaktdivisionen overforas till F 17, dar den kom att utgora stommen i den omskolning flottiljen gjorde till J 35F-systemet, da flottiljen omorganiserades fran attack till jakt. Den 1 april 1973 overfordes den kvarvarande jaktdivision vid F 3 till F 17. Den 1 januari 1974 tillkom aven jaktflygplan fran upplosta 183. jaktflygdivisionen (Rudolf Gul) fran Sodertorns flygflottilj (F 18). Genom att flottiljen tillfordes en jaktdivision, blev den en blandflottilj, och bestod av tva jaktdivisioner och en attackdivision. Med omorganisation fran attack till jakt utgick flottiljen ur Forsta flygeskadern. ^{[ 7 ]} Den kvarvarande attackflygdivisionen, 173. attackflygdivisionen , upplostes i december 1975.

I Regeringen Palmes proposition 1975:75 foreslogs en avveckling av tva flottiljadministrationer, Sodermanlands flygflottilj (F 11) i Nykoping och Kalmar flygflottilj (F 12). Infor propositionen hade en avvagning gjorts att istallet avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till forman for att behalla F 12. Dock sa menade Fredsorganisationsutredning (FFU) att en nedlaggning av F 17 skulle drabba betydligt fler anstallda an en avveckling av F 12. Detta pa grund av att F 12 hade fler pensionsavgangar fram till 1982. Dessutom ansag FFU att F 17 var en bra geografisk balans mot F 10 i Angelholm. I handelse om att F 10 skulle behova avvecklas och verksamhet flyttas till annan flottilj. Sa ansag FFU att den flottiljen da borde ligga sa nara som mojligt till Angelholm. FFU menade, att om Flygvapnets fredsorganisation inom Sodra militaromradet skulle ledas fran Kalmar, sa skulle en olycklig obalans uppkomma. FFU foreslog vidare att det ansvar for den luftforsvarssektor som avilade pa F 12, skulle overforas till F 17, och att flygfaltet i Kalmar bibehalls som krigsflygfalt. Gallande Vaderskolan vid flottiljen foreslog FFU att Chefen for flygvapnet skulle besluta om ny framtida lokalisering. Ronnebys kommun foreslog att omlokalisera skolan till F 17 i Ronneby, i syfte att bibehalla skolans lokalisering till sydostra Sverige. ^{[ 8 ]}

1978?1991 [ redigera | redigera wikitext ]

Avveckling av F 11 och F 12 kom i hog grad att bade berora och paverka F 17. Fran F 11 overfordes under 1978 en spaningsdivision. Vid F 11 hade divisionen varit bevapnad med S 35 Draken, men vid F 17 bevapnades den istallet med SF 37 / SH 37 Viggen. Spaningsdivisionen blev darmed forst vid flottiljen med att bevapnas med Viggen. Samma ar, det vill saga 1978, overtog F 17 sektoransvaret, vilket F 12 hade over sektor S2 och luftforsvarscentralen kallad LFC Vargen". Den 1 juli 1981 overfordes sektoransvaret till Skanska flygflottiljen, da sektor S1 och sektor S2 sammanslogs och bildade SektorSyd, vilken overtog all luftbevakning over sodra Sverige. Vid F 12 var Flygvapnets vaderskola (VadS) lokaliserade och en flygverkstad, dessa enheter uppgick temporart inom F 17 som ett detachement under beteckning F 17K. Genom forsvarsbeslutet 1982 omlokaliserades och overfordes skolan den 1 januari 1983 till Krigsflygskolan (F 5) och alla militarverksamhet vid fore detta F 12 avvecklades.

Infor regeringens proposition 1978/79:96, vilken presenterades 1978, hade flottiljen aterigen utvarderats. Regeringen ville att ytterligare en flottiljadministration skulle avvecklas. I FFU:s utredning kom F 17 vagas mot en avveckling av F 1 i Vasteras, F 10 i Angelholm och F 16 i Uppsala. FFU vagde militara faktorer mot i huvudsak regionalpolitiska forhallanden. Slutsatsen FFU kom fram till var att de operativa och ekonomiska faktorerna pekade pa en avveckling av Vastmanlands flygflottilj (F 1). Utredningen uttalade dock att beslutet att lagga ner F 1 "medfor en allvarlig effektforlust i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet for flygvapnets krigsforband" . ^{[ 9 ]}

Efter att JA 37 Viggen borjade komma ut pa forbanden 1980, dar F 13 i Norrkoping blev forsta flottilj att bevapnas med jaktversionen av Viggen, stod F 17 pa tur 1981. Dar jaktdivisionen Quintus Rod , vid flottiljen omskolades till JA 37. Ar 1983 ateruppstod flottiljens 3. division, i form av helikoptergruppen som istallet organiserades till 173. helikopterdivisionen .

1992?2003 [ redigera | redigera wikitext ]

Forsvarsbeslutet 1992 medforde en storre omorganisation av Flygvapnet, detta da de tva flottiljerna Vastgota flygflottilj (F 6) och Bravalla flygflottilj (F 13) avvecklades. F 6 hade haft en roll som attackflottilj, och F 13 som kombinerad jakt och spaning. For F 17 medforde avvecklingen att spaningsdivision Quintus Bla fran F 17 med SF/SH 37 overfordes till F 10. Som ersattning for spaningsdivisionen overfordes jaktdivisionen Martin Bla fran F 13. Fran den 1 juli 1993 blev flottiljen en renodlad jaktflottilj. Efter att F 13 avvecklades den 30 juni 1994. Overgick fran den 1 juli 1994 hela kasernomradet till Norrkopings kommun, medan hangarer och flygfalt overgick till ett detachement till F 17.

Ar 1999 samlade Forsvarsmakten samtliga flygverkstader inom Flygvapnet inom ett nytt forband, Forsvarsmaktens flygverkstader . Flygverkstaden vid F 17 blev till en borjan en av fem verkstadsenheter. Inom Flygverkstad Ronneby understalldes till en borjan flygverkstaden i Angelholm som en resurs.

Som ett led av forsvarsbeslutet 2000 beslutades bland annat att Skanska flygflottiljen (F 10) och Sodra flygkommandot (FK S) skulle avvecklas. FK S skulle avvecklades den 30 juni 2000, och F 10 skulle avvecklas senast den 31 december 2002. ^{[ 10 ]} Infor forsvarsbeslutet hade regeringen vagt en avveckling av F 10 mot en avveckling av F 17. Ett av argumenten till att behallande F 10 var de stora investeringar for Gripen-systemet som gjorts i Angelholm, samt flottiljens roll i grundutbildningen av nya flygforare. Argumenten till att behalla F 17 var de langsiktigt goda ovningsbetingelser i form av narhet till flygovningsomraden, samt battre luftrumsutvecklingen och miljoforhallanden. Aven den geografiska lokalisering av F 17 lyftes fram som ett argument, genom dess tydliga narvaro vid sodra Ostersjon. Det som till sist fallde avgorandet vilken flottilj som skulle avvecklas, var regeringens ovriga forslag rorande Blekingeregionen. Det vill saga civila regionalpolitiska argument som var indirekt kopplade till flottiljen i Blekingeregionen. I regeringens proposition framholl regeringen att F 10 visserligen hade en nyckelroll i den grundlaggande flygutbildningen av nya flygforare, och i den pagaende omskolningen till Gripensystemet. Med bakgrund till det sa ansag regeringen att det inte var lampligt att avveckla F 10, innan ombevapningen och omskolning till JAS 39 var helt genomford. Vidare konstaterades att Flygskolan i Angelholm maste omlokaliseras, innan det overhuvudtaget skulle vara mojligt att avveckla F 10. Regeringen hade da gjort bedomningen att Flygskolan var i behov av ett bansystem med korsande banor, vilka fanns vid F 7 och F 16. Detta da den grundlaggande flygutbildningen skulle kunna genomforas pa ett rationellt och sakert satt. ^{[ 11 ]}

F 10 hade redan 1999 paborjat omskolning av sina divisioner till JAS 39. Nar omskolningen var helt genomford, skulle de tva divisionerna overforas till F 17. Den 14 juni 2002 var det officiell "roll in" for Gripen pa F 17, vilket markerades med en ceremoni. ^{[ 12 ]} Sjalva ombaseringen av divisionerna fran F 10 gjordes dock inte forran den 1 oktober respektive den 1 december 2002. Den stridsledningscentral, F 10H, som F 10 forvaltade i Hastveda utanfor Hassleholm overfordes organisatoriskt till F 17. Genom en ceremoni som holls i Angelholm den 20 december 2002 avvecklades F 10. I samband med ceremonin overlamnades flottiljens fana till F 17, vilket medforde att F 17 overtog traditionsansvaret for F 10. ^{[ 13 ]} I samma forsvarsbeslut som hade beslutat om en avveckling av F 10, kom det senare att beslutas att aven Upplands flygflottilj (F 16) skulle avvecklas. I F 16 ingick de tva detachementen, F 16 Malmen vid Malmens flygplats och F 16 Gotland vid Visby flygplats . Dessa bada detachement overfordes till F 17 under ny beteckning F 17M respektive F 17G.

2004?nutid [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2004 borjade flottiljen att ersatta A-versionen med C-versionen av JAS 39 Gripen. I samband med forsvarsbeslutet 2004 overfordes Flygbasjagarskolan (FBJS) fran Skaraborgs flygflottilj (F 7) till F 17, vidare tillkom aven Tredje helikopterskvadronen (3. hkpskv). Tredje helikopterskvadronen ar dock endast samlokaliserade med flottiljen, och ar ett detachement till Helikopterflottiljen . Flygskolan som ingick i F 17 Malmen, overfordes den 1 januari 2006 till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehallen lokalisering till Malmen. ^{[ 14 ]}

Den 1 oktober 2010 byttes anropssignalerna pa flottiljens divisioner till Aquilla for 1. divisionen och Gator for 2. divisionen. ^{[ 15 ]}

Den 31 december 2010 avvecklades Flygbasjagarskolan, och i dess stalle bildades Flygbasjagarkompaniet, vilket organiserades som ett insatsorganiserat kompani.

Ar 2011 ansvarade flottiljen for Libyen FL01 , vilken var den forsta internationella flyginsatsen sedan F 22 Kongo . Ar 2011 var aven det sista aret flottiljen flog med A-versionen av JAS 39 Gripen, da 172. stridsflygdivisionen ombevapnades i juni med C-versionen. ^{[ 16 ]}

Genom ett riksdagsbeslut sommaren 2012, fastslogs en foreslagen omorganisation av Forsvarsmakten. Dar delar av Forsvarsmaktens logistik (FMLOG) overfordes den 1 januari 2013 till Forsvarets materielverk (FMV). Bland de delar som fordes over var flygverkstaden vid F 17. Ar 2014 beslutade FMV att flygverkstaden skulle avvecklas, vilket pa lang sikt skulle ge en arlig besparing pa runt 15?20 miljoner kronor. Den 31 december 2015 planerade FMV att flygverkstaden skulle vara stangd och verksamheten overford till flygverkstaderna i Lulea och Satenas. ^{[ 17 ]} Den 18 december 2015 stangdes flygverkstaden efter 70 ar som aktiv flygverkstad och allt underhall overfordes till flottiljerna i Satenas och Lulea. ^{[ 18 ]}

Den 1 juni 2014 firade flottiljen sin 70-arsdag, genom att Flygvapnets huvudflygdag var forlagd till flottiljen. Flyguppvisningen bjod pa allt fran FVM/CVM Tummelisa till Jas 39 Gripen. Aven utlandska flygplanstyper som Suchoj Su-26 och F-18 Hornet. Totalt besokte drygt 40.000 askadare flygshowen. ^{[ 19 ]}

Den 19 mars 2015 slutlevererades JAS 39 Gripen till Flygvapnet. Detta genom att individ 39294 (JAS 39C) levererades till Blekinge flygflottilj, vilken var den sista individen av de totalt 204 bestallda A/B och C/D flygplanen. ^{[ 20 ]}

Ar 2022 paborjades arbetet med att ateretablera en flygverkstad pa flottiljen, vilken beraknas na full kapacitet forst 2026. Detta med anledning av att verkstaden fram till dess verkar i tillfalliga lokaler. ^{[ 21 ]}

Viktiga artal [ redigera | redigera wikitext ]

Nedan foljer nagra viktiga artal, som paverkat flottiljens verksamhet.

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Nationell verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

I flottiljen ingar tva detachement samt Hagshult flygbas :

F 17G pa Visby flygbas pa Gotland.

• Samlokaliserat med Gotlandsgruppen , Sjoinfokompaniet och FMLOG vid Visborgsomradet.

F 17H vid Hastveda i Hassleholms kommun,

• F 17 ansvarar for drift medan flygstridsledning organiseras av Luftstridsskolan . Forsvarsmaktens beslut om att anlaggningen skulle avvecklas 2011-2012, revs upp i april 2011 av regeringen med anledning av att regeringens syn ar att stridsledningen bor bedrivas i skyddade anlaggningar. Totalt arbetar mellan 100 och 200 personer i anlaggningen och ansvarar bland annat for flygstridsledning over sodra Sverige. ^{[ 22 ]}

Hagshult flygbas utanfor Varnamo i Smaland

• Krigsflygbas som sorterar under F 17.

Tidigare har aven foljande verksamhetsorter sorterats in under F 17 Kallinge.

• F 17B pa Barkarby flygplats , flottiljens FRAD-grupp var under aren 1967?1977 baserad i Stockholm.
• F 17K pa Kalmar flygplats . Den kvarvarande verksamheten med flygverkstad overgick till F 17 som ett detachement under aren 1980?1983.
• F 17N pa Bravalla flygplats . Efter att F 13 avvecklades, overgick fran den 1 juli 1994 overgick hela kasernomradet till Norrkopings kommun, medan hangarer och flygfalt overgick till ett detachement till F 17.
• F 17M pa Malmens flygplats vaster om Linkoping, numera tillhorande Helikopterflottiljen med forbandsdelar ur Skaraborgs flygflottilj .

Internationell verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

F 17 har genom aren varit ansvariga for flera beredskapsforband och andra utlandsforband

Swafrap (JAS39)

• Beredskap: 30-dagars (R30)
• Beredskapstid:

Forbandet vaxlade mellan F 17 och Norrbottens flygflottilj (F 21) och under de ar forbandet stod pa F 17 deltog Swafrap i flera ovningar bland annat Cold Response och Red Flag - Alaska .

Flygbasbataljon (AB01)
Forbandsdel inom NBG 08

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2008-01-01--06-30.

Forbandet hade som uppgift att uppratta de flygplatser som NBG 08 avsag anvanda vid en insats. Dels en strategisk flygplats dar en mindre del, framst for godshantering och omlastning, skulle verka, dels en taktisk flygplats dar huvuddelen av forbandet grupperade. De taktiska flygplatsen grupperades nara det omrade dar Core Battalion skulle verka. Forbandet kunde vid behov uppratta en komplett flygplats med bl.a. flygledartorn, landningsradar och banbelysning.

AB01
AB01 deltog i nagra ovningar innan beredskapen, dels Combined Challenge vid Ljungbyheds flygplats i samband med armens slutovning ar 2007, dels NBG:s slutovning Nordic Resolution 07 omkring Lulea flygplats , Boden och Jokkmokks flygbas . Delar av forbandet deltog ocksa i ovningen Volcanex 07 i Tyskland.

KFOR (KS18)

• Insatstid: oktober 2008 - april 2009

KS18 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterades till vissa delar med personal ur Nordic Battlegroup 08 (NBG 08) efter avslutad beredskap. Forbandet sattes upp tillsammans med Sodra skanska regementet (P 7).

Stridsflygenhet (SE02)

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2009-07-01--12-31

Forbandet kan ses som en utveckling av Swafrap dar SE01 var en del i NBG 08 och sattes upp av F 21 i Luela for att sedan overga till F 17 i form av SE02. Forbandet deltog i nagra ovningar infor beredskapen, dels ovningen Joint Warrior pa Fairford i Storbritannien under hosten 2008 samt ovningen Loyal Arrow 09 i Lulea, da forbandet grupperade pa Vidsels flygbas .

Expeditionary Air Wing (EAW)

• Beredskap: 10-dagars (R10)
• Beredskapstid: 2011-01-01--06-30

Forbandet ar en utveckling av Flygbasbataljon AB01 dar nu samtliga funktioner ur flygvapnet samlas i en organisation avsedd att stodja NBG 11 . De funktioner som nu flyttas in i samma organisation omfattar flygplatsdrift pa taktisk och strategisk flygplats, understod med helikopter-, transportflyg och stridsflygsdivision, det som under NBG 08 var fyra olika forband. Delar av forbandet kom att anvandas i samband med Flyginsats Libyen (FL01). Dock ateruppbyggdes EAW for att kunna sakerstalla beredskapen inom Nordic Battlegroup 11 (NBG 11). ^{[ 23 ]}

Flyginsats Libyen (FL01)

• Insatt 2011-04-01--2011-06-30

Forbandet togs till stora delar ur EAW-delarna ingaende i NBG 11, och anpassades till den nya uppgiften. Forbandet fick namnet Flyginsats Libyen, FL01 , och grupperade pa Naval Air Station Sigonella pa Sicilien

KFOR (KS24)

• Insatstid: oktober 2011 - april 2012

KS24 inom den Svenska Kosovostyrkan rekryterades till vissa delar med personal ur NBG 11 efter avslutad beredskap.

Ingaende enheter [ redigera | redigera wikitext ]

17. flygbasjagarkompaniet [ redigera | redigera wikitext ]

17. flygbasjagarkompaniet bildades 1983 som Flygbasjagarskolan vid Skaraborgs flygflottilj (F 7), dar flygbasjagare utbildades fram till 2005. Skolan omlokaliserades till Kallinge, och blev en del av F 17. Den 31 december 2010 avvecklades skolan, och ersattes med ett insatsorganiserat kompani. ^{[ 24 ]} Flygbasjagarkompaniet bildades som insatsorganiserat kompani den 1 januari 2011, och bestar av tre flygbasjagarplutoner . ^{[ 24 ]} Kompaniets huvudsakliga uppgift ar att sakra och skydda Flygvapnets personal, farkoster och baseringsplatser. ^{[ 25 ]}

171. stridsflygdivisionen [ redigera | redigera wikitext ]

171. stridsflygdivisionen eller Aquilla (ursprungligen Quintus Rod) ar 1. divisionen vid flottiljen och bildades 1944. Till en borjan var divisionen forlagd vid havet, och flog sjoflygplan. I samband med att flottiljen bevapnades med torpedfallningsflygplanen T 18B , ombaserades divisionen till flottiljen i Kallinge. Ar 1956 borjade divisionen bevapnades med A 32 Lansen , dar forsta divisionen tilldelades individerna 32001?32023. Individ 32004 forolyckades i en brand strax innan leverans. Divisionen var tillsammans med sina tva systerdivisioner de forsta att organiseras som attackdivisioner inom Flygvapnet. Varen 1971 beslutades att tva av flottiljens divisioner skulle omorganiseras till jaktdivisioner. Quintus Rod tillfordes personal och flygplan fran Ostgota flygflottilj (F 3), som skulle avvecklas den 30 juni 1974. Den 1 april 1973 mottog Quintus Rod sina forsta atta J 35 Draken . ^{[ 6 ]} Ar 1981 blev divisionen den andra inom Flygvapnet som bevapnades med JA 37 Viggen . Hosten 2002 overtog divisionen personal och JAS 39A Gripen fran avvecklade Skanska flygflottiljen (F 10) i Angelholm. Ar 2004 ersattes A-versionen med C-versionen. Divisionen har sedan 2008 varit ett av svenska forsvarets snabbinsatsforband. ^{[ 26 ]} Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Aquilla” som ny anropssignal. ^{[ 15 ]}

172. stridsflygdivisionen [ redigera | redigera wikitext ]

172. stridsflygdivisionen eller Gator (ursprungligen Quintus Bla) ar 2. divisionen vid flottiljen och bildades 1944. Mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948 bevapnades divisionen med T 18B. Ar 1956 borjade divisionen bevapnas med A 32 Lansen . Divisionen var tillsammans med sina tva systerdivisioner de forsta att organiseras som attackdivisioner inom Flygvapnet. Varen 1971 beslutades att tva av flottiljens divisioner skulle omorganiseras till jaktdivisioner. Divisionen mottog 1973 nytillverkade J 35F Draken. ^{[ 6 ]} I samband med att riksdagen beslutade att Sodermanlands flygflottilj (F 11) skulle avvecklas 1980, beslutades att en spaningsdivision skulle tillforas till F 17. Ar 1978 omskolades Quintus Bla fran jaktdivision till spaningsdivision. I samband med denna omorganisation bevapnades divisionen med SF 37 och SH 37 , vilka var spaningsversionerna av Viggen. Genom forsvarsbeslutet 1992 beslutade riksdagen bland annat att Bravalla flygflottilj (F 13) skulle avvecklas. Nagot som paverkade F 17 med att spaningsformagan vid Quintus Bla, skulle ersattas med jaktformaga. Spaningsformagan overfordes till F 10 i Angelholm, och jaktformagan tillkom fran 132. jaktflygdivisionen vid F 13. Ar 2002 overtog divisionen personal och JAS 39A Gripen fran avvecklade Skanska flygflottiljen (F 10) i Angelholm. Divisionen har sedan 2008 varit ett av svenska forsvarets snabbinsatsforband. ^{[ 27 ]} Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Gator” som ny anropssignal. ^{[ 15 ]} Den 16 juni 2011 genomfordes den sista flygningen med A-versionen av Gripen vid divisionen, vilket markerades med overflygning i pilformation over Blekinge. Vilket sedan foljdes under midsommarveckan med omskolning till C-versionen. ^{[ 28 ] [ 29 ]}

F 17 Gotland [ redigera | redigera wikitext ]

F 17 Gotland (F 17G) ar sedan 2003 ett detachement till F 17 baserat pa Gotland. Detachementet sattes upp av Bravalla flygflottilj (F 13) ar 1956 pa Visby flygplats , under namnet F 13 Gotland (F 13G), i syfte for att svara for servicen av Flygvapnets olika anlaggningar pa Gotland. Samma ar anlades aven en ny start- och landningsbana i asfalt. Ar 1957 tilldelades F 13 ansvaret for Gotlands luftforsvarssektor (G1). Sektorn kom dock 1965 att sammanslas med F 13:s andra sektor O1. Ar 1981 bildade sektor O1 tillsammans med O5 en ny sektor, Sektor Mitt, vilken tackte hela Mellansverige. Sektor mitt ledes av F 16 i Uppsala, dock kvarstod freds- och incidentverksamheten pa Gotland under F 13:s ansvar. Flygbasen kom senare i olika omgangar att anpassas for olika syften, 1965 till Bas 60 , 1975 for JA 37 Viggen , 1992 till Bas 90 och 1995 for transportflygplan. ^{[ 30 ]} I samband med den stora forbandsnedlaggningen, som skedde under 1990-talet och borjan av 2000-talet, kom detachementets huvudman att andras i ett flertal omgangar. Infor att F 13 skulle avvecklas 1994 overfordes detachementet sommaren 1993 till Upplands flygflottilj (F 16), och fick benamningen F 16 Gotland (F 16G). Nar Sedan F 16 avvecklades 2003, overfordes detachementet till Blekinge flygflottilj och fick sitt nuvarande namn F 17 Gotland (F 17G).

Tidigare ingaende enheter [ redigera | redigera wikitext ]

173. attackflygdivisionen [ redigera | redigera wikitext ]

173. attackflygdivisionen eller Quintus Gul var 3:e divisionen vid flottiljen och bildades 1944. Mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948 bevapnades divisionen med T 18B. Ar 1956 borjade divisionen bevapnades med A 32 Lansen . I samband med att flottiljen skulle omorganiseras fran attack- till jaktflottilj, beslutades att 3. divisionen skulle upplosas. Divisionen gjorde sin sista flygning den 18 december 1975. ^{[ 6 ]} 3:e kompaniet, som var divisionens klargoringskompani, kvarstod och kom att ansvara for Helikopter 4 , vilken anvandes for flygraddningstjanst. Utover helikopterverksamheten fanns ett antal Sk 50 och Sk 60 . ^{[ 31 ]} 173:e divisionen ateruppstod 1983, fast da som helikopterdivision. Ar 1998 overfordes all helikoptertjanst till Helikopterflottiljen .

173. helikopterdivisionen [ redigera | redigera wikitext ]

173. helikopterdivisionen eller Quintus Gul var 3. divisionen vid flottiljen och bildades 1983. Under andra varldskriget bildades Flygvapnets flygraddningsgrupp och var da utgangsbaserade vid Roslagens flygflottilj (F 2). Ar 1966 skedde en omfordelning av helikoptrarna inom Flygvapnet. Da de tunga helikoptrar inom Flygvapnet fordelades till flottiljerna F 8, F 15, F 17 och F 21, dar F 17 tilldelades tva Helikopter 4. Helikopter 4 var till en borjan utgangsgrupperade pa Svea flygflottilj (F 8). ^{[ 4 ]}

I samband med att Svea flottilj avvecklades, overfordes dess flygraddningsgrupp till den nybildade flygkaren. Ar 1967 tillfordes den administrativt till Blekinge flygflottilj, men kvarstod i Barkarby. ^{[ 3 ] [ 32 ]} Den 1 oktober 1975 organiserades ett forsoksforband, Helikopterforsoksforbandet (HKP F), vid Berga helikopterflygplats . Forsoksforbandet bildades genom att Marinens och Flygvapnets tunga och Marinens latta helikoptrar sammanfordes till ett forband. Dar bland annat flygraddningsgruppen fran F 17 i Barkarby kom att inga. Ar 1982 avslutades forsoket med ett gemensamt helikopterforband. Den helikoptergrupp som F 17 administrerade, hade 1977 omlokaliserats till Berga, kom nu att omlokaliseras och integreras i flottiljen i Kallinge. ^{[ 32 ]} I Kallinge kom den att bilda helikopterdivision. ^{[ 33 ]}

Den 1 juli 1983 bildades helikopterdivision, och blev da flottiljens 3. division samt Flygvapnets enda helikopterdivision. Divisionen blev Flygvapnets nast storsta, efter Transportdivisionen, i antal personer i flygtjanst. Divisionen bestod av sex individer Helikopter 4, 18 flygforare, 9 flygnavigatorer, 12 fardmekaniker och 10 varnpliktiga ytbargare. Divisionen ansvarade for flygraddning med basering Kallinge och Visby under ordinarie flygovningstid och under incidentrotens beredskapstid. Vidare ansvarade tre krigsforband, 172.- och 173. fradgruppen baserade i Luftforsvarssektor Syd/Sodra flygkommandot, och 174. fradgrupp med basering i Luftforsvarssektor Mitt/Mellersta flygkommandot. ^{[ 33 ]} Den 7 januari 1987 satte Marinflyget upp en ny helikopterdivision, 13. helikopterdivisionen , vilken samlokaliserades med flottiljens Helikopterdivision. ^{[ 4 ]} Den 31 december 1997 upphorde helikopterdivisionen som division, detta genom att Forsvarsmakten samlade all helikopterverksamhet fran och med den 1 januari 1998 i den nyuppsatta flottiljen Helikopterflottiljen .

Flygskolan [ redigera | redigera wikitext ]

Flygskolan (FlygS) bildades 1926 i Ljungbyhed. I samband med att Krigsflygskolan avvecklades den 30 juni 1998, genom forsvarsbeslutet 1996 , kom skolan att overforas 1997 till Skanska flygflottiljen (F 10). Genom forsvarsbeslutet 2000 antog riksdagen regeringens proposition, vilken bland annat inkluderade avveckling av tva flygflottiljer, Skanska flygflottiljen och Upplands flygflottilj. Flygskolan som vid den tidpunkten tillhorde F 10, blev tvungna att flytta, da all flygverksamhet skulle vara avvecklad i Angelholm den 31 december 2002. De elever som vid den tidpunkten utbildade sig vid Flygskolan, fick slutfora sin utbildning i Uppsala, da Flygskolan overfordes temporart till Upplands flygflottilj (F 16). Vilken i sin tur avvecklades den 31 december 2003. ^{[ 34 ]} Flygskolan kom fran den 1 juli 2003 att lokaliseras till Malmen, dar den overtog den avvecklade Malflygdivisionens (MFD) forlaggningar pa norra sidan om flygfaltet. ^{[ 34 ]} Pa Malmen blev skolan en underenhet och detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Den 1 januari 2006 overfordes Flygskolan till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehallen lokalisering till Malmen. ^{[ 14 ]}

Flygvapnets vaderskola [ redigera | redigera wikitext ]

Flygvapnets vaderskola (VADS) bildades 1951 vid Roslagens flygkar (F 2). Ar 1962 omlokaliserades skolan till Kalmar, och blev dar en fackskola inom Kalmar flygflottilj (F 12). I samband med att F 12 avvecklades den 30 juni 1980 overgick skolan den 1 juli 1980 som ett detachement till Blekinge flygflottilj. Dock beslutade riksdagen genom forsvarsbeslutet 1982 att detachementet i Kalmar skulle avvecklas, och skolan skulle omlokaliseras den 1 januari 1983 till Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed. Nar sedan Krigsflygskolan avvecklades genom forsvarsbeslutet 1996, overfordes skolan till Forsvarsmaktens Halmstadsskolor (F 14). ^{[ 35 ]} I samband med att Forsvarsmaktens Halmstadsskolor avvecklades 2004, inordnades skolan under 2006 som en avdelning inom Forsvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (FM METOCC) i Enkoping.

Flygvapnets PAR-skola [ redigera | redigera wikitext ]

Flygvapnets PAR-skola (PARS) bildades 1961 vid Kalmar flygflottilj (F 12). Skolan stod for den grundlaggande utbildningen i inflygningstjanst med hjalp av landningsradar. I samband med att riksdagen beslutade om att F 12 skulle avvecklas, kom skolan att omlokaliseras till Blekinge flygflottilj (F 17) i Kallinge. Fran 2006 ar skolan en del av Forsvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad. ^{[ 36 ]}

Robotdivision [ redigera | redigera wikitext ]

I slutet av 1950-talet, antagligen i samband med forsvarsbeslutet 1958 , planerade forsvaret att kopa in ett luftforsvarsrobotsystem. Som system valdes det brittiska Bloodhound Mk 1 , och den forsta roboten koptes in september 1959 och utprovades bade inom Flygvapnet vid Roslagens flygkar (F 2), och inom Armen vid Roslagens luftvarnskar (Lv 3). Systemet som fick den svenska benamningen Rb 65 kom aldrig i operativ drift, utan anvandes enbart for utprovning. Ar 1961 bestalldes ett nytt system, Bloodhound MkII, vilket hade en battre prestanda, i bland annat rackvidden. Systemet borjades levereras 1963, och fick den svenska beteckningen Luftvarnsrobotsystem 68 (Rb 68), och placerades vid fem flottiljer, vilka tillsammans organiserade sex robotdivisioner. F 17 var en av flottiljerna som skulle satta upp en robotdivision, vilket paborjades provisoriskt den 27 januari 1964, och fyra ar senare den 1 mars 1968 var den fullt organiserad. Robotdivisionen bestod av tva robotgrupper, vilka verkade oberoende av varandra. Grupperna hade fasta krigsgrupperingsplatser som de verkade ifran inom ett visst geografiskt omrade. ^{[ 37 ]}

Genom Luftforsvarsutredningen 1967 kom sjalva robotsystemet att avvecklas, och fyra divisioner bland annat den vid F 12 upplostes den 30 juni 1974. De tva divisionerna vid F 13 och F 17 omorganiserades till luftvarnsrobotbataljon lvrbbat. Dessa tva bataljoner utgick under 1978, da hela systemet aterforts till Storbritannien. Varen 1976 genomforde robotbataljonen vid F 17 sin sista krigsforbandsovningen, vid en grupperingsplats pa Osterlen, Skane. ^{[ 37 ]} Som minne over robotsystemet bevarades ett antal robotar, vilka i regel ar kvarvarande Rb 65, vilken anvandes som ovningsrobot i hanteringsutbildning. Dessa finns utstallda vid Robotmuseet i Arboga, Norrtalje luftvarnsmuseum i Norrtalje, Angelholms flygmuseum i Angelholm och vid Robotforsoksplats Norrland i Vidsel.

Sektorsansvar [ redigera | redigera wikitext ]

Genom att de fyra flygbasomradena avvecklades 1957, och ersattes av elva Luftforsvarssektorer , tilldelades i regel de flesta jaktflottiljer ett sektoransvar och tillika sektorflottilj. Detta innebar att flottiljchefen dar svarar for en luftforsvarssektor. Kalmar flygflottilj tilldelades ansvaret for luftforsvarssektor S2, som i stort sett omfattade Smaland, Blekinge och Oland. Sektorn leddes ifran luftforsvarscentralen LFC Vargen i Torskors , vilken fick sin radarinformationen fran radargruppcentral Rrgc Myran i Rodeby.

Inom luftforsvarssektorn fanns det personal och materiel, som var ungefar lika omfattande, som den inom flottiljomradet i Kalmar. ^{[ 38 ]} Genom riksdagens beslut om avveckling av F 12, beslutade samtidigt att sektoransvaret skulle overforas pa F 17 i Blekinge. Vilket sa skedde 1978. Dock sa levde sektor S2 endast fram till 1981, da den slogs samman med sektor S1 och W2, och bildade Sektor Syd. Vilken leddes ifran Skanska flygflottiljen (F 10) i Hastveda. I samband med att Skanska flygflottiljen avvecklades, overfordes strildetachement i Hastveda till F 17. F 17 fick nu aterigen rollen som sektorflottilj, fast nu som ensam flottilj i sodra Sverige. Verksamheten i Hastveda fick benamningen F 17H. Den 31 december 2008 avvecklades Ledningsenheten pa F 17H i Hastveda. Och verksamheten overtogs fran den 1 januari 2009 av Luftstridsskolan (LSS).

Specialflygenheten [ redigera | redigera wikitext ]

Specialflygenheten har sina rotter i Stabens flygavdelning, vilken fran och med 1938 ingick i 4. divisionen vid F 8. Ar 1974 overfordes Sambandsflygenheten till Flygvapnets Sodertornsskolor i Tullinge. Fran borjan anvande enheten Sk 50 och Sk 60 som transportplan, dessa bada plan hade begransningen att de saknade civila navigerings och landningshjalpmedel. Detta innebar att man var hanvisad till att flyga endast da den militara flygledningen tjanstgjorde, vilket var endast pa vardagar. Tva Sk 60 byggdes om med civila navigeringssystem och fick beteckningen Sk 60D. Senare tillfordes ocksa en Tp 87 , vilket gav betydligt storre transportkapacitet. Efter affaren med den grundstotta U 137 sa fick sambandsflyget ett uppsving. Senare inforskaffades en Tp 88 som kom att anvandas for VIP -flygningar, aven om den koptes for forflytta klargorningsstyrkor for incidentberedskapen. Ar 1985 flyttade sambandsflyget till Bromma flygplats , da Bromma erbjod start och landning utanfor den ordinarie arbetstiden. ^{[ 39 ]} Samma ar, den 1 juni 1985, overfordes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala, men bibeholl viss verksamhet pa Bromma. Vid F 16 ingick enheten i flygunderhallsenheten, och fick den 1 juni 1990 det nya namnet Transportflygenheten. ^{[ 40 ]} Infor att F 16 skulle avvecklas 2003 overfordes enheten organisatoriskt (da benamnd Specialflygenheten) den 31 december 2002 till F 17. ^{[ 41 ]} Den 31 december 2008 overfordes Specialflygenheten fran F 17 till att fran den 1 januari 2009 organisatoriskt tillhora Skaraborgs flygflottilj (F 7). Dar den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7. TSFE). Vilken finns baserad pa Bromma flygplats, Ronneby flygplats, Malmens flygplats, Lulea flygplats och Uppsala flygplats. ^{[ 42 ] [ 43 ]}

Forlaggningar och ovningsplatser [ redigera | redigera wikitext ]

Flygplatsen [ redigera | redigera wikitext ]

Flygplatsen ligger pa den gamla militara motesplatsen Bredakra , vilken tillhorde armen fram till 1944, da omradet overlamnades till Flygvapnet. Nar flottiljen borjade byggas uppfordes ett 70-tal byggnader pa omradet. Huvudbyggnaderna pa flottiljomradet uppfordes efter 1940 ars byggnadsutrednings standardritningar. Nagot som medforde att flottiljen i stort sett fick likadana byggnader som tillkom vid andra flottiljer under samma tid. Ar 1952 anlades den permanenta rullbanan. Ar 1958 oppnades flygplatsen for civilflyget.

I samband med forsvarsbeslutet 2004 , dar flottiljen blev en av tre i Flygvapnet, beslutades om en om- och tillbyggnad av flottiljen. Detta med bakgrund till att en stor del av Forsvarsmaktens helikopterverksamhet forlades till Kallinge. Den 21 mars 2013 meddelade Regeringen Reinfeldt att man beslutat om det sa kallade Ronnebypaketet, vilket var en investering i flygflottiljen pa 647 miljoner kronor varav 450 miljoner galler utbyggnader at helikopterverksamheten. ^{[ 44 ]} Den 2 december 2013 togs, genom en mindre ceremoni, det forsta spadtaget till den nya flygplatsen, vilket togs av Ronald Ringtun fran Fortifikationsverket, Overste Magnus Westerlund chef Helikopterflottiljen , Overste Gabor Nagy chef Blekinge flygflottilj, och Peter Glimwall fran lokalplaneringsenhet Syd. Byggnationen av flygplatsen ar planerad att vara fardig sommaren 2017. Och kommer da gett flottiljen ett nytt flygledartorn, separat start- och landningsbana for helikoptrar, ny hangarbyggnad for helikoptrar, ny uppstallningsplatta for helikoptrar, ny flygdrivmedelsanlaggning, ny uppstallningsplatta for transportflyg, ny uppstallningsplatta for incidentflyg. Vidare ges hela flygplatsen en ny och forbattrad teknisk infrastruktur. ^{[ 45 ] [ 46 ]}

Den 19 december stangdes det gamla flygledartornet, och den 20 december 2015 togs det nya flygledartornet i drift. Flygledartornet som drivs av Luftfartsverket (LKV), ingick i den forsta etappen av det sa kallade Ronnebypaketet. Ett paket, sett till antal flygplan och helikoptrar, kommer att gora flygplatsen till Sveriges storsta militara flygplats. ^{[ 47 ]} Den officiella invigningen av det nya flygledartornet skedde den 5 februari 2016. Flygledartornet var da helt klart efter att det tio ar tidigare hade projekterats inom ramen for Ronnebypaketet. Arbetet med det nya flygledartornet sysselsatte fyra myndigheter, dar Fortifikationsverket stod for byggnaden, LFV kravstallde de operativa kraven pa flygtrafikledningssystemen. FMV for bland annat tekniska installationen av flygtrafikledningssystemen, och Forsvarsmakten for den tekniska driften av systemen. Unikt for det nya flygledartornet var aven att det blev forst ut med att forses med det nya flygtrafikledningssystem Mil i-ATC, vilket ska finnas pa samtliga militara flygplatser. ^{[ 48 ]} Den 18 december 2015 stangdes flygverkstaden vid flottiljen. Detta med anledningen av att flygverkstaderna inom Flygvapnet tidigare overforts till FMV, och FMV ansag att det rackte med tva flygverkstader, vid flottiljerna i Satenas och Lulea. Flygverkstaden i Ronneby avvecklades med det efter 70 ar som aktiv flygverkstad. ^{[ 18 ]}

Samgrupperingar [ redigera | redigera wikitext ]

• 13. helikopterdivisionen (13. hkpdiv), Marinens helikopterdivision var samgrupperad med flottiljen aren 1987-1997.
• Flygbasjagarskolan (FBJS), som utbildar forsvarsmaktens behov av flygbasjagare, ar lokaliserad till Kallinge sedan 2005.
• Tredje helikopterskvadronen (3. hkpskv), ar lokaliserad till Kallinge, men ar en del av Helikopterflottiljen .

Heraldik och traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Blekinge flygflottiljen mottog sin fana den 17 september 1944 pa Barkarby flygbas . Fanan overlamnades av Kung Gustaf V. Flottiljemblemet, som bestar av Blekinges landskapsvapen , var applicerat framfor forarplatsen pa bada sidor av flygplanskroppen. ^{[ 2 ]} I samband med att Kalmar flygflottilj avvecklades tog F 17 over dess fana och traditioner. Ar 2003 overtog F 17 aven fana och traditioner for Krigsflygskolan (F 5) och Skanska flygflottiljen (F 10). ^{[ 2 ]} Den 15 april 2004 ersattes den av en ny fana. Vilken overlamnades pa F 17 av HM Konungen Carl XVI Gustaf . Den nya fanan innehaller tecknen for F 17, F 5, F 10 och F 12. F 17 ar traditionsbevarande flottilj for Krigsflygskolan (F 5), Skanska flygflottiljen (F 10) och Kalmar flygflottilj (F 12). Vidare vardar flottiljen minnet over Sodra flygkommandot (FKS) och Forberedande faltflygarskola (FOFS).

Inom flottiljomradet finns en hel del minnesmarken och monument bevarade. Bland annat en minnessten over Blekinge bataljon. Infor flottiljens 50-arsjubileum ar 1994 planterades tva blodbokar , vilka har tva minnesplattor intill sig. Aven Kungastenen signerad ar 1954 av HM Konungen Gustaf VI Adolf finns inom flottiljomradet. Ar 2012 instiftades Blekinge flygflottiljs fortjanstmedalj i guld och i silver (F17GM/SM). ^{[ 49 ] [ 50 ]}

Gate guards [ redigera | redigera wikitext ]

Blekinge flygflottilj har tva sa kallade gate guards . Framfor vaktkasernen placerades 1990 en A 32A Lansen (32151) pa pelare. Aven en Robot 68 har sedan tidigare funnits framfor vakten. ^{[ 2 ]} Flottiljen har aven sedan den 24 maj 2014 en JA 37DI Viggen (37440) som gate guard invid Sorby rastplats langs E22 . ^{[ 51 ] [ 52 ] [ 53 ]}

Materiel vid forbandet [ redigera | redigera wikitext ]

Bortsett fran inforandet av A 32A Lansen , sa ar flottiljen en av fa flottiljer inom det svenska flygvapnet som aldrig varit en flottilj som introducerat eller gjort typinflygningar av ett nytt flygsystem. Fram till inforandet av C-versionen av JAS 39 Gripen, har flottiljen tillforts divisioner och nya flygplanssystem fran avvecklade flottiljer. ^{[ 2 ]}

Forbandschefer [ redigera | redigera wikitext ]

Flottilj- och sektorflottiljchefer
Mellan 1944 och 1978 titulerades chefen "flottiljchef", och hade under flottiljens forsta ar tjanstegraden overstelojtnant . Fran 1947 tilldelades flottiljchefen for F 17 tjanstegraden overste . Aren 1974?1981 hade flottiljchefen titeln "sektorflottiljchef". Till skillnad mot sektorflottiljchefer vid andra flottiljer, tilldelades inte sektorflottiljchefen for F 17 tjanstegraden overste av 1:a graden . Fran den 1 juli 1981 tituleras chefen aterigen "flottiljchef", och har tjanstegraden overste.

Stallforetradande sektorflottiljchefer och tillika flottiljchefer
For att avlasta sektorflottiljchefen tillfordes 1978 en stallforetradande sektorflottiljchef. Dennes uppgift var att leda forbandsproduktionen, en uppgift i stort lika med den gamle flottiljchefens. Darav titulerades aven han som "flottiljchef". Den stallforetradande sektorflottiljchefen hade tjanstegraden overste . Den 30 juni 1981 utgick befattningen stallforetradande sektorflottiljchefer, da sektoransvaret overfordes till Skanska flygflottiljen (F 10).

• 1978?1980: Sten Norrmo

Namn, beteckning och forlaggningsort [ redigera | redigera wikitext ]

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  A 32A Lansen (1956?1973) som gate guard utanfor flottiljvakten.
• 
  J 35F Draken (1973?1981).
• 
  JA 37 Viggen (1981?2002).
• 
  JAS 39 Gripen (2002?)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Anmarkningar [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets forband och skolor under 1900-talet . Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8  
• Sandberg, Bo (2007). Forsvarets marscher och signaler forr och nu . Gavle: Militarmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8  
• Regefalk, Egon (1993). Vingar over Uppland: Ett halvsekel med Arnaflyget: F 16 1943-1993 . Vasteras: Upplands flygflottilj. ISBN 91-630-1597-8  
• Ulriksson, Christer (2003). Det sista decenniet: F 16 Upplands flygflottilj: en minnesbok 1993-2003 . Odeshog: Upplands flygflottiljs kamratforening. ISBN 91-631-3932-4  

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• ”Blekinge flygflottilj F 17” . fht.nu . http://www.fht.nu/fv_bilder_flygbas_flottilj_f17.html . Last 24 mars 2015 .  
• ”A32A Lansen” . quintus72.se . http://www.quintus72.se/31285285 . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 1974-3” . fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_3_74_f17.pdf . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 1974-3” . fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_4_74_tema_f17_del_2.pdf . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 1994-2” . fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_94_tema_f17.pdf . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 2002-1” . fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_1_2002_flygskolan_flyttar_till_malmen.pdf . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 2002-2” . fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_2002_gripen_till_ronneby.pdf . Last 28 mars 2015 .  
• ”Flygvapennytt 2003-1” ( Forsvarets historiska telesamlingar ). fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_1_2003_i_korthet.pdf . Last 24 januari 2015 .  
• ”TIFF 1986-1” ( Forsvarets historiska telesamlingar ). fht.nu . http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tiff_artiklar/tiff_1986-1_f_17.pdf . Last 26 januari 2015 .  
• ”Flygskolan overlamnad till nytt forband” ( Internet Archive ). archive.org . Arkiverad fran originalet den 18 februari 2006 . https://web.archive.org/web/20060218070431/http://www.flygs.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=30857 . Last 24 januari 2015 .  
• ”Sodra Flygkommandostaben” ( Internet Archive ). web.archive.org . Arkiverad fran originalet den 6 oktober 2000 . https://web.archive.org/web/20001006144305/http://www.fks.mil.se/ . Last 24 januari 2015 .  
• ”Regeringens proposition 1975:75” . riksdagen.se . http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-197575-Regeringens-propo_FY0375/ . Last 24 januari 2015 .  
• ”Regeringens proposition 1978/79:96” . riksdagen.se . http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-vissa-organisationsfragor-m_G20396/?html=true . Last 24 januari 2015 .  
• ”Regeringens proposition 1999/2000:30” . riksdagen.se . http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Det-nya-forsvaret_GN0330/ . Last 24 januari 2015 .  
• ”Luftforsvarsrobotsystem RB 365 och RB 68” ( Arboga robotmuseum ). robotmuseum.se . http://www.robotmuseum.se/Mappar/Robothistorik/09_Luftvarn/Rb68/ARM_Rb68_Bloodhound.htm . Last 24 januari 2015 .  
• ”Quintus Rod/171. divisionen” . tonysflygsida . Arkiverad fran originalet den 2 april 2015 . https://web.archive.org/web/20150402110354/https://tonysflygsida1.wordpress.com/f-17-blekinge-flygflottilj/1-divisionen-quintus-rod/ . Last 24 mars 2015 .  
• ”Flygbasjagarnas historia” . forsvarsmakten.se . Arkiverad fran originalet den 29 november 2014 . https://web.archive.org/web/20141129230354/http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/blekinge-flygflottilj-f-17/om-blekinge-flygflottilj/flygbasjagarkompaniet/fortest/flygbasjagarnas-historia/ . Last 11 april 2015 .  
• ”Flygbasjagarkompaniet” . forsvarsmakten.se . Arkiverad fran originalet den 10 april 2015 . https://archive.is/20150410215500/http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/blekinge-flygflottilj-f-17/om-blekinge-flygflottilj/flygbasjagarkompaniet/ . Last 11 april 2015 .  
• ”Flygraddningens historia” . home.swipnet.se . http://home.swipnet.se/nv/right_historik.html . Last 27 juni 2015 .  
• ”172 divisionen ombevapnar till 39C” . forsvarsmakten.se . http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/06/172-divisionen-ombevapnar-till-39c/ . Last 7 juli 2015 .  
• ”En epok ar slut pa F 17” . forsvarsmakten.se . http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/06/en-epok-ar-slut-pa-f-17/ . Last 7 juli 2015 .  
• ”F 17-70 ar: Flygvapnet flygdag” . oneinnovation.se . http://oneinnovation.se/flygvapnet/ . Last 7 juli 2015 .  
• ”Flygvapennytt 1998-3” . aef.se . http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1998-3.pdf . Last 30 juli 2015 .  
• ”Nya anropssignaler for militar luftfart” . flyghistoria.org . Arkiverad fran originalet den 22 december 2015 . https://web.archive.org/web/20151222134540/http://www.flyghistoria.org/images_aktu_2010/2010-10-02_MilNotam.pdf . Last 13 december 2015 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Blekinge flygflottilj .
  Bilder & media
• Blekinge flygflottilj
• F 17 Kamratforening
• Blekinge flygflottilj pa Arboga Elektronikhistoriska Forenings webbsida
• Blekinge flygflottilj pa Forsvarets Historiska Telesamlingars webbsida

v   ?   r Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och forband Flygflottiljer F 1 ? F 2 ? F 3 ? F 4 ? F 5 ? F 6 ? F 7 ? F 8 ? F 9 ? F 10 ? F 11 ? F 12 ? F 13 ? F 14 ? F 15 ? F 16 ? F 17 ? F 18 ? F 19 ? F 20 ? F 21 ? F 22 ? F 30 ? HKP F ? Hkpflj ? HAW Flygeskadrar E 1 ? E 2 ? E 3 ? E 4 Staber Flygstaben (gamla) ? Flygforvaltningen ? Flygvapnets taktiska stab ? Norra flygbasomradet ? Norra flygkommandot ? Mellersta flygkommandot ? Sodra flygbasomradet ? Sodra flygkommandot ? Vastra flygbasomradet ? Ostra flygbasomradet ? Ovre Norrlands flygbasomrade Forband, skolor och centrum 17. flygbasjagarkompaniet ? Basbefalsskolan ? Flygbefalsskolan ? Flygkrigshogskolan ? Flygmedicincentrum ? Flygtekniska skolan ? Flygvapnets centrala skolor ? Flygvapnets Halmstadsskolor ? Flygvapnets kadett- och aspirantskola for marklinjen ? Flygvapnets flygskola ? Flygvapnets markteletekniska skola ? Flygvapnets officershogskola ? Flygvapnets sambands- och stabstjanstskola ? Flygvapnets Sodertornsskolor ? Flygvapnets teletekniska skola ? Flygvapnets Uppsalaskolor ? Flygforvaltningens verkstadsskola ? Flygvapnets vaderskola ? Flygvapnets underofficersskola ? Flygvapnets underrattelseskola ? Flygvapnets uttagningscentrum ? Forsvarsmaktens Halmstadsskolor ? Forsokscentralen ? Gripencentrum ? Hallands flygkar ? Informationsteknologiskolan ? Krigsflygskolan ? Luftstridsskolan ? Roslagens flygkar ? R3-skolan ? Stridslednings- och luftbevakningsskolan ? Svea flygkar Verkstader, enheter och annan verksamhet Centrala Flygverkstaden Arboga ? Centrala Flygverkstaden Malmslatt ? Centrala Flygverkstaden Vasteras ? Forsvarsmaktens flygverkstader ? Flygvapnets markteleenheter ? Flygraddningsgruppen ? Raddning Rojning Reparation ? Stridsledning och luftbevakning ? Statsflyget ? Stabens flygavdelning

v   ?   r Forsvarsmakten Ledning Hogkvarteret Ledningsstaben (LEDS)  · Produktionsledningen (PROD)  · Insatsledningen (INS)  · Militara underrattelse- och sakerhetstjansten (MUST)  · Generallakaren (GL)  · Informationsstaben (INFOS)  · Juridiska staben (JURS)  · Personalstaben (PERSS)  · Forsvarsmaktsledningen (FML) Forsvarsgrensstaber Armestaben (AST)  · Flygstaben (FS)  · Marinstaben (MS) Militarregioner Militarregion Gotland (MR G)  · Norra militarregionen (MR N)  · Mellersta militarregionen (MR M)  · Vastra militarregionen (MR V)  · Sodra militarregionen (MR S) Forsvarsgrenar Armen Andra brigaden (2. Brig)  · Tredje brigaden (3. Brig)  · Livgardet (LG)  · Dalregementet (I 13)  · Norrbottens regemente (I 19)  · Vasternorrlands regemente (I 21)  · Jamtlands faltjagarkar (JFK)  · Livregementets husarer (K 3)  · Norrlands dragonregemente (K 4)  · Skaraborgs regemente (P 4)  · Sodra skanska regementet (P 7)  · Gotlands regemente (P 18)  · Bodens artilleriregemente (A 8)  · Bergslagens artilleriregemente (A 9)  · Luftvarnsregementet (Lv 6)  · Gota ingenjorregemente (Ing 2)  · Gota trangregemente (T 2)  · Markstridsskolan (MSS) Flygvapnet Skaraborgs flygflottilj (F 7)  · Upplands flygflottilj (F 16)  · Blekinge flygflottilj (F 17)  · Norrbottens flygflottilj (F 21)  · Helikopterflottiljen (Hkpflj)  · Luftstridsskolan (LSS) Marinen Forsta ubatsflottiljen (1. ubflj)  · Tredje sjostridsflottiljen (3. sjostridsflj)  · Fjarde sjostridsflottiljen (4. sjostridsflj)  · Stockholms amfibieregemente (Amf 1)  · Alvsborgs amfibieregemente (Amf 4)  · Marinbasen (MarinB)  · Sjostridsskolan (SSS) Hemvarnet Blekingegruppen (BLG)  · Bohusdalgruppen (BDG)  · Dalregementsgruppen (DRG)  · Elfsborgsgruppen (EBG)  · Faltjagargruppen (FJG)  · Gotlandsgruppen (GLG)  · Gavleborgsgruppen (GBG)  · Hallandsgruppen (HAG)  · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG)  · Lapplandsjagargruppen (LJG)  · Livgardesgruppen (LGG)  · Livgrenadjargruppen (LVG)  · Norra Smalandsgruppen (NSG)  · Norrbottensgruppen (NGB)  · Skaraborgsgruppen (SKG)  · Skanska gruppen (SSK)  · Sodermanlandsgruppen (SLG)  · Sodertornsgruppen (UGS)  · Upplands- och Vastmanlandsgruppen (UVG)  · Vasterbottensgruppen (VBG)  · Vasternorrlandsgruppen (VNG)  · Orebro- och Varmlandsgruppen (OVG) Stridskraft ledning- och underrattelse (LEDUND) Ledningsregementet (LedR)  · Forsvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemforband (FMTIS)  · Forsvarsmaktens underrattelse- och sakerhetscentrum (FMUndSakC) Stridskraft logistik (LOG) Forsvarsmaktens tekniska skola (FMTS)  · Forsvarsmedicincentrum (FomedC)  · Forsvarsmaktens logistik (FMLOG) Forsvarsmaktens specialforband Specialforbandsledningen (SFL)  · Sarskilda operationsgruppen (SOG)  · Sjotransportenheten (STE)  · Sarskilda transportflyggruppen (STG)  · Sarskilda helikoptergruppen (SHG)  · Sarskilda sambandsenheten (SSE)  · Specialforbandens fallskarmsskola (SFS)  · Sektionen for operativ teknik (SOT)  · Sarskilda logistikgruppen for logistiskt stod (SLG)  · Forsvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08)  · Nordic Battlegroup (NBG 11)  · 42 Battle Group  · Nordic Battlegroup (NBG 15) Totalforsvarsgemensamma centrum och skolor Totalforsvarets ammunitions- och minrojningscentrum (Swedec)  · Totalforsvarets skyddscentrum (SkyddC)  · Totalforsvarets signalskyddsskola (TSS) Forsvarsmaktens gemensamma centra Forsvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC)  · Forsvarsmaktens HR-centrum (FM HRC)  · Forsvarsmaktens internationella centrum (Swedint)  · Forsvarsmedicincentrum (FomedC)  · Forsvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC)  · Forsvarsmaktens underrattelse- och sakerhetscentrum (FMUndSakC)  · Forsvarsmaktens veterancentrum (VetC) Utbildning Forsvarsmaktens militarhogskolor Militarhogskolan Halmstad (MHS H)  · Militarhogskolan Karlberg (MHS K)  · Forsvarsmaktens stridsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS)  · Hemvarnets stridsskola (HvSS)  · Luftstridsskolan (LSS)  · Ledningsstridsskolan (LedSS)  · Luftvarnets stridsskola (LvSS)  · Markstridsskolan (MSS)  · Sjostridsskolan (SSS) Forsvarsmaktens ovriga funktionsskolor Amrojskolan (AmrojS)  · Flygbefalsskolan (FBS)  · Flygvapnets flygskola (FlygS)  · Faltarbetsskolan (FarbS)  · Forsvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS)  · Forsvarsmaktens tekniska skola (FMTS)  · Forsvarsmaktens overlevnadsskola (Fos)  · Tolkskolan (TolkS) Forsvarsmaktens funktionsenheter Forsvarsmaktens hundtjanstenhet (FHTE)  · Forsvarsmaktens militarpolisenhet (FM MPE)  · Forsvarsmaktens vinterenhet (FMVE)  · Forsvarsmusiken (FoMus) Forsvarsmaktsgemensamma forband Forsvarsmaktens logistik (FMLOG)  · Forsvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemforband (FMTIS) Forsvarsmakts- och totalforsvarsovningar Norrsken (FMO 82)  · Sydfront (FMO 82)  · Ostkust (FMO 83)  · Vastgrans (FMO 85)  · Vast (FMO 86)  · Mitt i Sverige (TFO 87/FMO 87)  · Sydfront (FMO 89)  · Nordanvind (FMO 91)  · Orkan (FMO 93)  · Aurora (FMO 17)  · TFO 2020  · Aurora (FMO 20) Aurora (FMO 23)